ÅRSDAGBOK Lövudden (vecka 48): Värmande åtgärder

Frusen kärleksört i stenängen.

Den här veckan blev det 4-3 till Lövuddens fördel gentemot Linköping med avseende på antalet vistelsedagar per ställe. Det grå vädret har fortsatt men i slutet av veckan klarnade det upp på nätterna och blev några grader kallare.

Musens återkomst
Vi satt i det stora rummet när jag hörde ett metalliskt rasslande från köket. Först trodde jag att det bara var ett prassel från min hustrus tidskrift, men efter ett tag hördes det igen. Jag gick ut i köket och noterade att kedjan till köksventilens lucka gungade fram och tillbaka. Ovanför vedspisen har vi en ställning av träramar med metallgaller till torkning och förvaring. Uppe på denna ställning satt nu en mus och när jag närmade mig gled den tillbaka in i köksventilen. Där stod vi sedan och tittade på varandra. Hur skulle vi göra nu? Att få ner musen i en hink kunde vara riskfyllt precis ovanför en het vedspis. Musen löste detta själv genom att backa in i ventilen och plötsligt var den borta. Kanske den klättrade uppför den ojämna ytan som ventilkanalens tegelstenar erbjöd eller så fanns det någon spricka någonstans i kanalen där den kunde komma vidare.

Kanske var det samma mus som jag kastade ut i förra veckan eller så inte. Kanske även den hade kommit in i huset genom ventilationskanalen, som har en öppning uppe i skorstenens topp, kanske inte. Vi stängde till ventilluckan och tejpade igen kanterna och sköt på så sätt ett arbete med att ordna ett mustätt nät ovanpå ventilens utlopp, på framtiden. För att ytterligare säkra satte jag ett finmaskigt nät innanför gallret till de två övriga luftventilerna som finns i huset. Dessa två luftventiler har en gemensam, men från köksventilen separat, luftkanal som vetter ut på ena sidan av skorstenen. Där sitter det redan ett finmaskigt nät innanför gallret för att hindra bålgetingar från att bygga bo inne i luftkanalen, men den ventilen är inte helt säkrad mot möss än.

Det är helt enkelt mycket med det djuriska. För varje gång vi möter djurens intelligens blir vi små människor lite klokare.

Del av tält med sprucken fönsterruta.

Förvaringstält 
En av dagarna blåste det ganska mycket och jag kollade till vårt stora ”partytält” ute på fältet, som vi under vintern använder som förråd för virke, trädgårdsmöbler, hinkar, vattentunnor osv. Det var tur eftersom ett av stagen till stormlinorna hade lossnat. Jag förstärkte staget och justerade de övriga stormlinorna samt satte i extra buntband i öljetterna längs hörnkanter och vid anslutningen mellan tak och väggar. Under tiden jag arbetade small det plötsligt till och ett av plastfönstren på långsidan gick sönder och sprack upp. Ytterligare ett oplanerat extraarbete att ta tag i någon gång. Jag har tänkt ut hur jag ska laga och förstärka fönstret, men när det ska ske vet jag inte än. Denna typ av tält tål egentligen inte att stå ute året runt, så jag är förberedd på att det ska gå sönder efterhand. Min plan är att följa med förstörelsen genom att laga och förstärka där det uppstår behov för att i princip transformera tältet till en byggnad av ett mera tåligt slag.

Det är helt enkelt mycket med naturens krafter. För varje gång vi möter naturens intelligens blir vi små människor klokare.

Tillfällig vedkamin installerad i gästhuset.

Gästhus får värmekälla
Det har börjat bli lite för kallt för att måla locklister med rödfärg utomhus, så plötsligt blev det prioriterat med att börja konstruera golvet inne i gästhuset. Varför golvet inte är på plats är en lång och komplicerad historia som jag kanske återkommer till. Golvreglarna ska hänga fritt över det underliggande gamla cementgolvet och sitta fast i långsidorna grundsyll med hjälp av byggbeslag. Det mest kritiskt placerade beslaget skruvades fast först och därefter mättes och lodades de övriga till sina rätta positioner. De tre mittersta golvreglarna sågades till och placerades i sina respektive byggbeslag. Som ett litet tillfälligt golv, där den likaledes tillfälliga vedkaminen ska placeras, användes en skiva konstruktionsplywood.

Min tanke är att elda i kaminen för att få upp lite värme i gästhuset, varefter jag kan ha insidan som fortsatt byggarbetsplats under vintern. Denna del är av mycket tillfällig och provisorisk karaktär, men efter lite rotande i olika resurshögar lyckades jag få till en fungerande lösning och kunde med gott resultat provelda i kaminen.

Inredning i bostadshuset
Den här veckan har jag påbörjat två av de många inredningsprojekten som jag planerat genomföra under vinterperiodens långa och mörka kvällar. Det ena är att sätta upp två hyllplan i kallskafferiet med plats för våra olika kategorier av tomflaskor. Det blir väldigt mycket tomma flaskor att hantera och husera för saft, must, cider, öl och vin som produceras under ett år. Det andra är att ersätta ett skoställ i hallen med ett mera slimmat och lättstädat sådant. Jag älskar att inreda och hitta ytor eller utrymmen som är ”döda” eller som inte till fullo utnyttjas. Syftet behöver inte nödvändigtvis vara att få in mer saker, utan också att de saker som finns ska bli mera tillgängliga, samtidigt som de som vistas i huset ska få det bättre på alla sätt och vis. Trolleri helt enkelt.

En värmande åtgärd är att tända en eld i braskaminen.

Värmande åtgärder
Här är några saker som går att göra inuti hus för att få ett varmare inomhusklimat. Det är åtgärder som inte kräver större om- eller tillbyggnader eller installation av ny värmeanläggning, utan som var och en med normal ekonomi och kunnighet kan ordna med hjälp av egen kraft. Det finns säkerligen många flera små fiffigheter att göra, men detta är åtgärder som vi genomfört eller kommer att genomföra i vårt hus.

Mental anpassning till och funktionellt utnyttjande av varierande klimatzoner inomhus. På Lövudden kan vi vintertid ha lufttemperaturer inomhus som varierar mellan 1-50 grader, med det varmaste ovanför vedspisen och det kallaste i ett specialbyggt kylskafferi som finns inuti vårt sedvanliga kallskafferi. Varje människa har såklart en personlig relation till temperaturer, men jag anser att det kan vara bra med en förmåga till acceptans och ett kreativt förhållningssätt till varierande temperaturförhållanden.

Kläder är trick människan använder både för att värma och kyla sig. En del personer vill absolut gå omkring i kortbyxor och linne inomhus året runt och då behöver temperaturen alltid ligga över 20 grader. Genom att acceptera mer kläder på kroppen går det att tolerera några grader lägre inomhus. Ett par varma sockor eller inneskor samt en varm tröja gör mycket för värmekänslan.

Del av tavla målad av Mika Liffner. Del i bytesekonomi som värmer.

Även sådant som kulörval på väggar, inredning, tavlor och textilier kan förstärka den visuella känslan av värme. Vilka kulörer som anses värma får vara upp till var och en.

Med textilier kan mycket göras för att skapa ett varmare, vackrare och mjukare inomhusklimat. Här finns mycket att arbeta med och några exempel är gardiner för fönster, draperier framför dörrar, mattor på golven och filtar inbjudande utlagda vid olika sittplatser. När det blir för kallt på golvet lägger vi ut några större mattor, men det finns också platser där en mindre rund matta fungerar bra. Ofta gör kallt under fötterna att en fryser fast det egentligen är varmt i luftrummet. Vi lokaliserade några sådana kalla golvplatser vid arbetsbord och sängar och som årets julklapp till oss själva beställde vi några stycken små runda ullmattor i passande kulörer.

Vedhantering värmer många gånger.

Enklare tilläggsisolering och borttätning av vissa dragkällor kan hjälpa till. Här på Lövudden har vi lagt på några centimeter med extra isolering på vår ytterdörr och på dörren mellan kök och kallskafferi. Den sistnämnda har verkan i två riktningar då den ska hindra kyla att komma in i köket och värme att komma in i kallskafferiet. Vi planerar också att blåsa ut ett tjockare lager med cellolosafibrer ovanpå det nuvarande sågspånslagret på kallvinden. Förhoppningsvis kan detta göra att vi kan ha några grader varmare när vi vaknar på morgonen. När luft rör sig upplevs det avkylande och i ett hus av vår typ med självdragsventiler, vedkaminer, två våningsplan och dåligt isolerade väggar går det inte att helt undvika att luften rör på sig. Vissa uppenbara dragkällor där kall luft kommer in utifrån är det bra att täta igen med olika sorters tätningsmaterial. Textiler vid dörrar och fönster stannar också upp den kalla luftens rörelser.

Vinterdörr och lösa innerfönster kräver lite mer hantverkande, men är effektiva åtgärder. Förr var det vanligt med lösa innanfönster som sattes in under vintern. Dessa tätades dessutom med särskilda klisterremsor i skarvarna. På Lövudden finns kopplade fönster med två skikt av glasrutor och jag planerar att tillverka innerfönster att sätta upp under vintern och då fås en variant av treglasfönster. Även ytterdörrar kan förses med en extra lite tunnare innerdörr som bara sitter uppe under vintern.

Värmemagasin i form av täljsten, tegelsten eller vatten kan placeras i passande mängd och volym ovanpå eller vid sidan av eldstäder. Dessa medium är bättre på att hålla kvar värmen än luft som rör på sig.

Under denna tid på året går det också att värma sig med lämplig dryck. Det är passande nog också glöggens tid nu.

Jan Gustafson-Berge

Annonser

ÅRSDAGBOK Lövudden (vecka 47): Mus i skafferiet

En rödfärgsmålad locklistpanel är vacker att skåda och den åldras med skönhet.

Den här veckan har också alternerats mellan staden Linköping med två dagar och landet Lövudden med fem dagar. Tydligen har årets november varit osedvanligt blöt, grå och ljusfattig. Den här veckan visade sig solen i alla fall under helgen och det kändes mycket enklare att stiga upp till frukost för att därefter gå ut och arbeta. Det var även så mycket solljus i luften att solcellen laddade batteriet till 12-Voltsanläggningen.

Isläggning i vattentunnorna
Klara dagar med sol kan ju också ge nätter med stjärnklar himmel och då blir det kallt ute. På nätterna var det några minusgrader, så det knastrade i gräset vid kissningarna och i vattentunnorna låg en tunn hinna med is på morgonen. Hög tid alltså att tömma ur de sista vattentunnorna, rengöra dem och placera dem i förrådet.

Nymålade locklister ligger på tork innan uppsättning.

Locklister och rödfärgsmålning
Arbetet med att få ett tätt ytterskikt på den nybyggda gäststugan innan snövintern anländer går vidare. Breda brädor sågades upp till smala locklister. Efter målning med rödfärg och en natts ”torkning” spikades de fast ovanpå de smala springor som finns mellan ytterpanelsbrädorna. Spikarna ska hamna mitt i springan så att ytterbrädor och locklister kan röra sig oberoende av varandra. Det är också bra att först måla ytterpanelen och sedan måla locklisterna för sig innan de spikas fast. Då slipper en smala trävita ränder när det hela börjar röra sig och trävirke rör ju alltid på sig.

Utplantering och klippning av växter
Varje dag försöker jag plantera ut någon växt från den egna plantskolan. Hittills har jag fått fyra vinbärsbuskar och en karagan (Caragana) av okänd sort i jorden. Vinbärsbuskarna ger bär av olika kulör samt löv och karaganen är en kvävefixerande ärtväxt som förutom att dela med sig av kväve till jordomgivningen också bidrager med ätliga och proteinrika små ärter.
Nedklippning av vinterståndare på olika blommor, örter och kryddväxter var också en aktivitet där det avklippta materialet fick tjäna som vinterskydd till våra ganska nyplanterade rosenbuskar.

Värme och kyla
Det är ingen värmealstring igång när vi inte är på plats i huset, så när vi anlände den här veckan var det bara 9 grader i huset. Braskaminen i stora rummet fixar snabbt värme där, men vedspisen i köket behöver ett dygn på sig för att fylla hela köket med värme. Det var också kallt på golvet och därför blev det dags för vintermattorna att läggas ut på golven.

Det här med värme och kyla är ett stort område och får bli ämne för en kommande vecka. Det finns en mängd energibesparande och värmegivande åtgärder att genomföra utan att hela huset behöver byggas om. Då det kan bli risk för minusgrader inomhus när vi inte är på plats är det också dags att flytta ut vissa köldkänsliga saker till jordkällaren, som t.ex. olika sorters lök, frukt, vissa matvaror och vattenbaserad färg.

Tack musen för att det blev så fint och välordnat i skafferiet. Ett exempel på lokal matsäkerhet.

Ännu ett vintertecken
På söndagskvällen skulle jag bara lägga in min hustrus förråd av polkagrisar i en plåtburk. När jag öppnade skåpdörren till torrskafferiet inne i köket var det något som rörde sig och innehållet från en påse med Saltås Tricolore pastaskruvar låg utspritt på en av hyllorna. Visst var det en mus som hamnat i paradiset. Efter lite trixande lyckades jag få den att trilla ner i en spann varefter jag kastade ut den utanför huset.

Sedan fick jag tillfälle att röja i skafferiet och förbereda det inför vintern. Plockade ur hylla efter hylla och städade upp efter musen. Vi pratar här om fyra fullmatade hyllor med livsmedel samt fyra hyllor med kryddor och teer. Den verkade precis ha kommit dit för det vara bara några stycken paket med pasta, mandelmjöl och rågflingor som bitits sönder. Det var verkligen en välbehövlig genomgång av våra matvaror som musen så snällt initierade. Allt som var i plast- eller papperspåse samt kartong förpackades ner i glas- och plåtburkar, vilka också märktes upp ordentligt. En del gammalt skräp som stått alltför länge i skafferiet utan att någon velat äta upp det kastades.

Jag kunde dock inte se hur musen tagit sig in skafferiet. Den kan ha följt med en vedkorg som vi ibland har stående ett tag i farstun innan den tas in (slut med det förfarandet nu). Det finns också ett svåråtkomligt hörn under diskbänken där jag tror att möss kan ta sig in, så det får bli ett inte så roligt arbete under nästa vecka att täta till där.

Jan Gustafson-Berge

ÅRSDAGBOK Lövudden (vecka 46): Lång svampsäsong

Bonusskörd av trattkantareller.

Den här veckan växlade jag mellan två vistelseorter med tre dagar i Linköping och fyra dagar på Lövudden. Första delen av ÅRSDAGBOK med introduktion och bakgrund finns här.

Gäststuga
Arbetet med att tillverka och montera fönsterbleck fortsatte och nu är de två mest utsatta fönstren och dörren avklarade.

Löv
Räfsning har varit en stående punkt på programmet, men nu är alla löv ihopsamlade och utlagda på odlingsbäddar och på två områden som håller på att skogifieras, dvs. omformas till delar av den blivande skogsträdgården som delvis sträcker sig in på själva tomten.

Vattentunnor
Varje dag tömmer jag också en vattentunna med hjälp av slanghävert och det får stå och rinna av sig själv medan jag gör andra saker. Sedan tvättas tunnan och ställs undan ute i vårt stora förrådstält. Vid stuprören fästes anordningar så att smält- och regnvatten hamnar en bit bort från byggnaderna. Jag passar också på att förbättra vattenavrinningen vid de hus där det behövs. Nu är det två tunnor kvar, av sammanlagt 7 tunnor. Vattenkannor och hinkar ska också tömmas och ställas undan.

En stolt och nöjd båtägare.

Båt
Vi är inte så båtiga av oss, men vi har en äldre modell av plasteka samt en kanadensare. Vissa år använder vi båten ofta och andra år mindre ofta och detta året har präglats av mindre ofta. Ett år tog vi inte upp båten i tid så det hann frysa till och det kändes inte bra och vi led med båten där den låg infryst vid bryggan. Vi låter den också ligga i länge utan att vi ser till den och då fylls båten av regnvatten samt diverse organiskt material och blir slemmig. I år hade det regnat så mycket att nästan hela båten hade omvandlats till en u-båt.

Båten har dubbla skrov och det kommer också in vatten mellan skroven, vilket gör att båten blir mycket tung att dra upp på land. Bit för bit fick vi upp den, kunde tömma ur lite vatten och vänta på att skrovvattnet trycktes ut genom små hål som fontäner. Till slut fick vi upp den, kunde tvätta den ren, lägga den upp och ner på en ställning och täcka med en presenning. Det var bra gjort! Nu gäller det att ta lärdom till nästa år så att detta inte upprepas.

Svamp
Svampsäsongen har varit lite lustig i år, med en tidig start följt av torrhet och ingenting i svampväg, för att till slut komma igång igen på grund av den milda hösten/förvintern. Vi hade lagt svampplockning och svampkorgen på hyllan och var mycket nöjda med den svamp vi ändå plockat, ätit och torkat. Igår kom dock grannarna och knackade på, lämnade över en korg med nyplockad svamp och tipsade om ett ställe där det fanns fler trattkantareller. Så idag åkte vi iväg och i skymningstimmen fick vi ihop en rejäl korg med bonussvamp, som delvis stektes till middag och delvis lades på torkollorna. Det är så gott och roligt med svamp. Detta är också ett fint exempel på hur vi kan låta saker sköta sig själv för att sedan bara behöva gå ut och skörda när det passar med respekt och tacksamhet.

Jan Gustafson-Berge

Bok om permakultur nu som egen blogg

Förslag på omslag med ”bildbokstäver”

Nu finns boken ”Permakultur: Design för ett hållbart levande” publicerad som en bloggbok. Jag har tidigare skrivit om denna bok och mer finns att läsa här.
Givetvis finns det mycket mer att läsa om boken på den nya bloggsidan.

Som ett steg mellan osynlighet och en tryckt pappersbok har jag startat en särskild blogg där bokens mer eller mindre färdiga texter har börjat läggas ut.

Bloggboken hittar du här: http://permakulturbok.wordpress.com/

Läs, fundera, applicera, kommentera, kritisera, komplettera och hjälp till med att utveckla boken.

Jan Gustafson-Berge

ÅRSDAGBOK Lövudden (vecka 45): Löv som lek och resurs

Odlingsbädden för vitlök täckt med närodlade och vackra höstlöv

För den här veckan då jag kunde rå mig helt själv utan gäster eller besök skrevs en arbetslista ner på papper. Den bestod av 12 huvudpunkter och tanken var att det skulle arbetas något med varje punkt varje dag. Det var en högt ställd målsättning och redan första dagen förstod jag att det inte skulle gå att uppfylla detta mål på just detta sätt. Den högt lagda ribban fick dock ligga kvar för att sporra mig till ett gott försök. Saker går alltid att tänja på och omformulera. Det finns alltid nya strategier och vägar för att ta sig fram. Målen för varje punkt fick vara kvar, men vägen dit kunde anpassas efter väderlek, humör och annat som kunde påverka arbetets utförande. Genom att arbeta mera under en och samma dag med en viss arbetsuppgift kunde det få motsvara två dagars arbete då lite mindre blev gjort varje dag. Dagsljuset satte med tydlighet den yttre tidsramen för arbetet utomhus till perioden mellan 8-16. I realiteten startades inte arbetet förrän mellan 9-10.

”Att göra lista” för vecka 45

Veckans arbetsuppgifter
Några av de arbeten som skett under veckan kan sägas vara typiska för den här tiden, medan andra uppgifter är av tillfällig karaktär. Typiska har bl.a. varit att ordna med ved och hösta i trädgården. Tillfälliga har bl.a. varit byggnation på gästhuset och inredning i Jordhyddan.
Ganska fort utkristalliserade sig de allra viktigaste göromålen och jag gav dem fullt fokus. Dessa var arbete med gäststugan, bearbetning av livsmedel, höstning i köksträdgården och lövräfsning. Av de likaledes viktiga arbetade jag för lite med att sköta om de små fruktträden och att ordna med veden. De mindre viktiga som kan utföras senare blev arbete i skogsträdgården, utplantering av växter, jordhyddan och en del uppgifter inomhus.

Sista raden med tegelpannor på väg upp

Gäststuga
Att bygga på gäststugan är en tillfällig verksamhet om än med en ganska lång utsträckning i tiden. Att bygga rent allmänt kan däremot ses som en aktivitet som kan ske året runt, om en med byggande inbegriper inredning, ombyggnad, tillbyggnad, nybyggnad, renovering och allmän byggnadsvård. Det finns alltid någon byggnad som behöver kompletteras, renoveras eller tillskapas för djur, föremål eller människa.
Den här veckan har jag särskilt arbetat med att få upp de sista takpannorna, börjat på vindskivor samt tillverkat och monterat regnbleck på fönster. Det har varit mycket klättrande på och flyttande av stegar och sätta fast presenning och ta lös presenning. I slutet på veckan kom jag så långt att befrielsens timme slog och den stora takpresenningen kunde äntligen tas bort!

Kommande års sköna värme

Ved
Under våra första 6 år här har vi i stora drag försörjt oss på ved genom att röja på vår tomt och övriga områden vi disponerar. I takt med ökad närvaro har också behovet av ved ökat och i år var vi uppe i 3 m² per år. Den ved vi hittills röjt själva har varit av det klena slaget och nu ville vi bygga upp ett förråd med grövre ved till braskamin och kökspanna, så därför köpte vi 6 m² av vår närmaste skogsbonde. Det blandade lövvirket levererades som stockar och några dagar i veckan har jag sågat upp ett par stockar åt gången med elmotorsåg till lagom långa kubbar, vilka sedan kluvits med yxa och staplats i det nybyggda vedförrådet. Det finns många stockar kvar att bearbeta.

Tack för maten, sa älgen

Fruktträd
Det är många som vill vara med om att äta, både av och på fruktträden. De minsta är virus, sedan kommer löss och frostfjärilslarven, sen har vi hare, rådjur och hjort samt den STORA älgen som en dag i förra veckan bara stegade rakt genom vår trädgård, över alla stängsel och försåg sig med hallonlöv, mangold, grönkål, brysselkål, nyzeeländsk spenat och de övre topparna på äpple- och plommonträd. Som tack för maten lämnade den en ordentlig bajshög på fingräsmattan.
I år fick vi inga äpplen, plommon eller körsbär på grund av frostfjärilslarven och för att förhoppningsvis störa dess livscykel har jag monterat särskilda fällor på de unga trädens stammar. Innan vintern ska också de unga träden förses med små eller stora nätburar som skydd mot stamgnagande djur. Samtidigt som träden förses med nät passar jag på att klippa lite på de unga träden, en uppbyggande formbeskärning.

Gåvoäpplen beredes på olika sätt

Livsmedel
Här fanns en hel del att göra och det blev också gjort. Det är alltid tillfredsställande att ta hand om den mat som odlats. Det fanns chili att skörda in från ett växthus och dessa delades i mindre bitar för att torka ovanför vedspisen. Detta mals sedan till ett chilipulver.
Ute på åkern stod två rader med purjolök som hämtades in. De största sköljdes rena från jord och placerades i jordkällaren i en hink. De minsta blev ingredienser i veckans matlagning.
En vän lämnade tre kassar med vinteräpplen. Dessa sorterades och de finaste placerades i jordkällaren. Detta gav mig också drivkraft till att laga de två äpplelådor av träribbor som grävlingen massakrerade förra året. Några av de mellanfina äpplena skalades, skivades och hängdes på tork på snören. De finaste kärnhusen torkades till te. Resten blev ett tjockt mos som jag bredde ut tunt på bakplåtspapper och torkade på metallnätsollor ovanpå vedspisen (max 50 grader). Resultatet blev riktigt lyckat och gott.
Äpplecidern tappades om med slanghävert och den smakade redan förvånansvärt bra.
Det fanns en hel del olika kryddor som legat på tork och som skulle beredas. Allra värst är timjan och att få fram de små eftertraktade bladen i någorlunda ren form är verkligen är bra träning för tålamodet. Jag brukar ha aktuella torkprojekt stående på köksbordet, så när jag väntar på att gröten ska koka klart, kaffet rinna ner eller när det bara finns en liten stund över plockas det lite och plötsligt är det klart.
Även ett antal utsädesfröer fanns att förädla. Det var dels två sorters trädgårdsmålla och frö från solros, squash, vintersquash och pumpa.

Äpplemos torkar ovanpå vedspisen

Skogsträdgård
Här stod röjning av träd och buskar på programmet, likaså skötsel av några utplanterade växter samt utplantering av fler växter. Denna punkt fick vila under veckan som varit.

Växter
Sedan två år tillbaka har jag börjat ta sticklingar från olika träd och buskar för att se vilka som är möjliga att föröka på detta sätt. I vår egen lilla plantskola står nu ett 30-tal krukor med plantor som ska planteras ut på olika platser i trädgården. Jag hoppas kunna göra detta innan marken fryser till, annars får det vänta till kommande vår.

Hösta
Ordet hösta betyder i det här fallet att göra i ordning odlingsbäddar och växthus inför vintern. Det kan innebära att skörda in de sista växterna, ta undan markerings- och stödpinnar, beskära perenna växter, linda upp snören och rulla samman nät, klippa ner diverse växter rakt ner på jorden och därefter täcka odlingsbädden med löv eller gräs. Det är en härlig känsla att se sina odlingsbäddar täckta inför vintern och redan ser jag fram emot att få börja med vårbruket igen.

Åkern
Det fanns inte så mycket kvar att göra med åkern. Jag liade några ytor och placerade materialet på några odlingsbäddar bredvid åkern. De sista solrosorna klipptes ner i småbitar med en grensax och två rader med purjo skördades. Nu väntar jag på att en granne ska komma och plöja åkern på ett proffsigt vis, så att nästa års odling kan bli ännu bättre.

Löv från bigarråträden

Löv
Jag tyckte det var passande att ha löv i titeln för den här veckans redogörelse. Det finns ju löv nästan överallt, men så klart finns det extra många här på Lövudden. Stora leverantörer av löv är en stor ek och ett gigantiskt körsbärsträd. Hos oss sammanfaller de ytor på tomten som vi vill klippa med gräsklippare med de ytor som också räfsas. Det är absolut en fördel att få bort löven innan det fryser på marken, sen blir det svårt och när våren kommer ligger det tjocka sjok med svårarbetade löv som hade gjort bättre nytta på odlingslanden. Löven får inte vara för torra och inte för blöta heller, utan ett läge mitt emellan är det bästa ur räfsningssynpunkt. På övriga ytor får löven falla som de vill och likaledes ligga kvar. Alla löv som räfsas samman hamnar på odlingsbäddar och i odlingslådor. Detta är ett enkelt men mycket talande exempel på hur en naturresurs kan komma till nytta utan att något förstörs. Genom att samla ihop löven koncentreras organiskt material på en mindre yta och detta passar utmärkt i en intensiv och ekologisk köksträdgård med djupbäddar. Det destruktiva alternativet är att se löv som ett avfall och som tyvärr många gör också behandla dem på ett destruktivt sätt genom att packa löven i svarta sopsäckar och köra iväg med dem från platsen där de föll.

Jordhydda
Under tre års tid byggde jag och en vän en liten gäststuga som är nedgrävd delvis under jord, täckt av jord och på väg att integreras i växtlighet. Gäster bor här ibland, men det är mycket småpyssel kvar att göra. Golvkonstruktionen blev inte så bra, så den håller på att förbättras. Hyddan är bara på 6 m², det är trångt och ingenstans finns en rät vinkel eller något mått som är likadant två gånger. Det blir alltså mycket gående fram och tillbaka till verkstaden, men för varje arbetspass har det blivit lite bättre.

Inomhusarbeten
Klockan 16 var det mörkt och därför fanns det ett stort utrymme för verksamhet inomhus. Det finns så klart ett antal vardagssysslor att göra. Mat lagades och när det är ont om dagsljus lagar jag huvudmålet på kvällen. Det blir en rejäl omgång som räcker till lunch dagen därpå. Beroende på temperatur utomhus eldas det i vedspis och braskamin. För övrigt började jag gå igenom de cirka 1500 faktaböcker som finns på Lövudden och sorterade ut en del till mitt antikvariat på Bokbörsen. Några hyllor flyttades omkring och övriga inredningsarbeten fick nöja sig med att vara på planeringsstadiet.
Mitt bokläsande ökar i takt med mörkrets intåg och vad kan vara mer passande än att frossa i skönlitterära böcker om allvarliga samhällskriser och apokalyps.

Djakov, Andrej, Resan till mörkret, Coltso 2014.
Howey, Hugh, ULL, Norstedts 2014.
Weithz, Jesper, Det som inte växer är döende, Natur & Kultur 2013.
Walker, Karen Thompson, En tid för mirakel, Norstedts 2013.
Wilderäng, Lars, Stjärnklart, Massolit Förlag 2014.
Vagner, Jana, ÖN, Ersatz 2014.

Jan Gustafson-Berge

Formatering och utvärdering av åker

Lagom med snö kan tydliggöra strukturer

Varje dag under odlingsperioden har jag gått en inspektionstur på åkern i gångsystemet som inramas av de tre åkertegarna. Det är två långa gångar och en mindre gång på tvärs som delar upp varje teg i två delar. Sammanlagt blev det i år tre tegar på vardera 200 m² odlingsyta. Alla tegarna är delade på hälften så det fanns alltså 6 odlingsytor att disponera. De olika halvtegarna är dessutom i sin tur i några fall indelade i mindre ytor med ett varierande växtinnehåll.
Mer om åkern här, Här och HÄR.

Det har varit intressant att följa hur de olika växterna klarat av konkurrensen med de växter som redan fanns i jorden från början. Amatörer som vi är på jordbruk, både plöjdes och harvades det ganska dåligt, så förutsättningarna var inte de bästa.
På den brukade ytan har det särskilt varit åkertistel och kvickrot som dominerat. På den övriga obrukade åkerytan som plöjts, men inte harvats, har vi inventerat fram ett trettiotal av de vanligaste s.k. åkerogräsen.
Förutom regn från ovan har ingen bevattning ägt rum, med undantag för bevattning av nyplanterade majsplantor.

Subklöver och perserklöver i en av gångarna

Gångsystem med gröngödslingsväxter
En lång gång har haft en blandning med subklöver och perserklöver och den har växt på bra. Den andra gången har varit sådd med Westerwoldiskt rajgräs och det växte  inte så bra. Den korta tvärgången är inte sådd alls utan består mest av kvickrot som växt alldeles förträffligt.

Skiss över odlingen på åkern 2014

Spannmål till hjort och fasan
En halvteg (nummer 7a) är indelad i två delar varav den ena delen har varit sådd med korn och den andra med nakenhavre, båda sädesslagen med en insådd av subklöver. Sädesslagen har kommit upp men verkade inte klara av konkurrensen från andra växter. Dessutom har hjort eller hare på ett mycket skickligt vis bitit av de översta delarna på varje blad av sädesslagen och därefter har våra fasaner haft det mycket trevligt med spannmålstegarna, där de kunnat gömma sig och äta av nedfallna korn.

Grävlingspotatis
Potatisen i den andra halvtegen (nummer 7b) har växt på riktigt fint och blasten har varit frisk med en bra grön färg. Efter en mödosam uppkörning av potatisfåror med hjulhacka och kupning har de kupade raderna efterhand täckts med klippt gräs både från vår tomt, klippta ytor runt om åkern samt från gångsystem och skördade gröngödslingsytor. Potatisen klarade torkan bra och har gett en ordentlig skörd som fyller en av bingarna i jordkällaren. Utsädet bestod helt och hållet av gröna potatisar som grävlingarna rotat upp ur potatislanden förra året.

Lin och honungsört
Halvtegen (nummer 6a) har till hälften varit rikligt sådd med linfrö och tillväxten har också varit mycket riklig. Helt klart konkurrerade linet ut kvickroten och växte helt över alla andra växter och fältet strålade på förmiddagarna av en vacker ljusgrön färg tillsammans med blommornas alldeles särskilda blå kulör. Den andra hälften såddes med honungsört som kom riktigt bra och vars blommor framförallt lockade tusentals humlor men också några av mina inneboende bin.

Majs i omgångar
Halvtegen (nummer 6b) planterades i omgångar med majsplantor. Första blocket med 70 plantor kom i jorden 7/6 med tidningen Corren som marktäckning. Det andra blocket med 70 plantor kom i jorden under vecka 25 med kartongbitar som marktäckning. Ännu en vecka senare planterades 49 plantor med papperskassar som marktäckning. Slutligen efter ytterligare en vecka de sista drygt 50 plantorna som bara sattes rakt ner i något omgrävd och luckrad jord, utan hjälpande planteringsjord och marktäckning.
De sista omgångarna kom i jorden för sent för att ge några kolvar, men de första två blocken har gett 1-2 två kolvar per planta. Den torra sommaren och bristen på vatten, hanterade majsen på så sätt att den bärande stammen blev väldigt kort. Istället satsade varje planta på att snabbt utveckla handelen i toppen och en hona som blev majskolv.

Purjolök och blommor
Halvtegen (nummer 5a) är till fullo besådd med en blandning av Westerwoldiskt rajgräs och perserklöver. Även här har gräset kommit dåligt, så klövern har fått täcka marken på eget bevåg, vilket den också gjort i sällskap med lite kvickrotsblad. Under säsongen har denna teg klippts ett par gånger för att ge material till marktäckning.
Den andra halvtegen (nummer 5b) har till hälften varit planterad med två rader purjolök samt solros och indiankrasse. Det blev sammanlagt fyra smala och upphöjda odlingsbäddar med marktäckning av gammal halm och ensilage mellan. Den andra hälften av halvtegen har varit lyckosamt besådd med blodklöver som är den klöversort (av de jag har) som växt allra frodigast. I beskrivningarna stod att blodklövern inte skulle blomma första året, utan att de plantor som klarade vintern skulle blomma andra året. Efter att jag klippt ner den frodiga växtligheten började dock plantorna att blomma på låga stjälkar. Det var så vackert att de fick stå kvar tills blomningen var över.

Några dagar innan första snön målade åkern i gråskala

Maskiner och redskap
Slåtterhjälp har vi fått med vår egen dundermaskin, som är till stor hjälp i odlingsarbetet, vilket är en elgräsklippare med uppsamlare av märket Bosch (ROTAK 43 LI). Förutom att klippa vanliga gräsmattor kan den ta sig fram genom annan varierande växtlighet och förvandla den till nyttig marktäckning. Med denna hjälpare klipps delar av gångsystemet runt om åkern samt gångsystemet mellan åkertegarna.

Även gröngödslingsytor på tegarna har klippts. I slutet av säsongen klippte jag över allt utom potatis- och majslandet för att få marktäckning till odlingsbäddar längs med åkerkanten. Jag försökte även klippa linet men det blev för svårt med de fibriga stjälkarna (även oljelin har fibriga stjälkar, fast hela plantan är kortare än fiberlin), så linet slog jag nödtorftigt med lie.

Inspiration från bina
Olika ytor har trätt fram med varierande färg, höjd och struktur. Dels har det varit skillnader från teg till teg, men också inom varje teg har uttrycket varierat. Ibland har jag önskat mig flygförmåga för att kunna se odlingsytornas utveckling och deras inbördes relationer från ovan, likt en ständigt föränderlig tavla. Kanske vi gör försök med en liten drönare med kamera under nästa år. Mina tankar har gått till bina och hur de organiserar sina vaxkakor efterhand som deras behov och säsongen förändras. Jag har funderat över hur en liknande ”flytande växtföljd” skulle kunna genomföras på åkern.
Nu väntar jag på att en granne ska komma och plöja innan vintern anländer, annars får det bli plöjning till våren med därpå följande harvning.
Återkommer framöver med en text om visioner och planering inför nästa odlingssäsong.

Jan Gustafson-Berge

 

WORKSHOP: Resiliens och självhushållning

Vart leder stigen dig?

Workshop för resiliens och självhushållning
WORKSHOP under fredag – söndag (12 platser), fredag och lördag 27-28/2 samt söndag 1/3 2015.
Kunskap och färdigheter för olika scenarier i en snabbt föränderlig värld.
Scenarier och teoretiska diskussioner kring lokal och personlig krishantering.

Workshop under tre dagar inspirerat av “The dark mountain project”
http://dark-mountain.net/
http://vimeo.com/93878639

Vi samlas på en gård och diskuterar livskvalitet och möjligheten till 100% självhushållning (resiliens) i förhållande till olika möjliga framtida kriser startade av: klimatförändringar, energi och bränslekriser, stor migration, miljöförstöring (gifter, GMO m.m.), epidemier, ekonomisk kollaps, kriminalitet osv., i ett 20-30 års perspektiv. Vi öppnar upp diskussion för möjligheten att myndigheter och omställningsrörelser inte fullt ut kommer att klara en nödvändig omställning under kontrollerade former.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Resiliens
https://eldoga.wordpress.com/2012/05/23/resiliens/

Innehåll och uppläggning
Varje frågeställning (10 stycken olika) innehåller en föreläsning och sedan workshop samt diskussion. Sammanlagt 1+1 timmar x 10 ämnen = 20 timmar = 3 dagar

1. FRAMTIDSSCENARIER
   – Vad är ett samhälle, vad håller det samman och vad bryter isär det?
   – Exempel från historien, krig, migration och klimatförändringar.
   – Omvärldsanalys, vilka hot och möjligheter finns, om 10 år, 20 år, 30 år. När sker vad?
   – Sammanfatta x antal scenarier som ligger till grund för diskussion i kommande punkter.
   – Strategi vid olika scenarier. Hur ska man förbereda sig? Var ska man vara och med vilka?
2. EKONOMI & STATSAPPARAT
   – Vad konsumerar du och vad producerar du?
   – Myndigheter 2035. Vilka fungerar? För vem jobbar de?
   – Banker och ekonomi. Hur är spelreglerna 2030? Vad gör man med sina lån? Pengar på banken?
   – Odlingsmark, lantmäteri, avstyckning och bygglov.
3. ORGANISATION för resiliens
   – Var ska man vara och med vilka?
   – Var vill du vara? Är städer möjliga 2050?
   – Lokal och regionalt samarbete. Optimala och funktionella grupper, olika storlekar.
   – Hur organisera sig? Initiativ, Inflytande och beslutsstruktur.
   – Kommunikation, kunskap och information.
   – Transporter.
   – Bytesmedel, pengar och värdesaker?
   – Sammanfatta möjliga samhällstrukturer samt byars och kommuners interna organisation.
4. SKYDD & VÄRME
   – Maslows behovspyramid http://sv.wikipedia.org/wiki/Behovshierarki. Prioriteringar.
   – Lokal eller fysisk plats. Är ditt hem och ditt nätverk resilient?
   – Energi och värme.
   – Om du måste flytta på dig – fly, migrera
   -Rangordna olika grader och kvaliteter av skydd. Olika metoder för att tillgodose behov.
5. MAT, ODLING & DJURHÅLLNING
   – Självhushållning i olika scenarier. Vad klarar man själv, vad måste man ha?
   – Möjligt behov av rörlig självhushållning. Om man måste flytta.
   – Rangordna olika grader/kvaliteter.
6. TEKNIK
   – Hur hanterar vi vårt teknik- och energiberoende?
   – Vad kommer att försvinna först?
   – Laga maskiner och i så fall vilka.
   – Bränsle. Alternativ?
   – Vad kan vi förvänta oss av ny teknik?
   – Rangordna behovet av olika maskiner och deras resiliens.
7. SJUKVÅRD
   – Vad händer om sjukvården inte fungerar
   – Vilka är de vanligaste behoven/situationerna.
   – Olika scenarier.
   – Konventionell, komplementär och alternativ sjukvård.
   – Beskriv olika scenarion, problem/lösningar.
8. FÖRSVAR
   – vad är värt att försvara?
   – Samhällsscenarier. Vilka potentiella hot finns?
   – Personligt försvar.
   – Gruppförsvar (rörelse, kommunikation och vapen)
   – Taktik och samarbeten
   – Förhandling och psykologi
   – Fly, “illa fäkta” eller planerat försvar.
9. IDEOLOGI i en krissituation
   – Identitet, världsbild och individ.
   – Etik för olika scenarier. Hot, våld och död. Migrationstryck och sjukdomsspridning.
   – Psykologi, gruppdynamik vs enskilda behov, kulturkrockar.
   – Sammanfatta problem och lösningar i formandet av grupper och samarbeten.
10. SAMMANFATTNING
    – Vad har gett mest tankar och mest känslor?
    – Vad är det viktigaste du lärt dig?
    – Vad konsumerar du och vad producerar du? Planerad förändring?
    – Vad ska du göra kortsiktigt och långsiktigt?

Ett ultradomesticerat träd på Lilla torget i Linköping

Målsättning med workshopen är att:
– Inspirera till tankar och handling.
– Sprida kunskap genom en sammanfattning av hela workshopen.
– Skapa nätverk.
– Planera nästa workshop som skulle kunna vara praktisk och handla om färdigheter.

Varje avdelning kommer att diskuteras på onlineforum innan det fysiska mötet.

Bara för att vi diskuterar möjliga kriser, och hur vi ska hantera dem när de inträffat, ska inte tolkas som att vi inte vill diskutera och försöka förhindra att det inträffar kriser. Men just detta möte handlar om vad kan göra i olika negativa utvecklingar, s.k. “worst case scenarios”.

Det är teoretiskt, men du förväntas vara personlig i bemärkelsen att du refererar till vad du känner och tycker, samt att du läst på innan.

Mötet sker på Hästekasen Gård nära Uddevalla 10 mil norr om Göteborg. En gård som siktar på att i framtiden bli en ekoby. Gården är inne på sitt femte år av permakulturella självhushållningsambitioner.

Praktiskt
Övernattning i dubbelrum. Medtag egna sängkläder. Kostnad: 50 kronor per natt för uppvärmningsutgifter. Mat kostar 150 kronor per dag och det finns en kock som lagar mat åt oss. Maten är vegansk, vegetarisk, glutenfri, lite kött och ett glas vin eller öl.

Sammanlagd kostnad för hela helgen blir 600 kronor, vilket sätts in på Plusgiro: 594791-6 (ange namn). Intresseanmälan: info@hastekasen.se

Självstyrande
Mötet är självstyrande med en ordförande för varje avdelning, en sekreterare och sammanfattare för varje avdelning, 1-2 föredragshållare till varje avdelning samt en sammanfattare för idéer inför en kommande praktisk workshop.

För programschema, mer information och för deltagande i diskussioner besök gärna den här platsen.

Hästekasens Gård hälsar dig välkommen!

ÅRSDAGBOK Lövudden (introduktion): Krisberedskap, självförsörjning och permakultur

Köksträdgård 2 november 2014

”Den första snön för säsongen har fallit ner från himmelen och lagt sig här på Lövudden i ett vackert täcke.”

Så här planerade jag att börja en ny textserie här på bloggen, men snön har inte kommit än, vilket inte är så väldigt ovanligt. Men att det ännu inte varit någon ordentlig frost och att temperaturen fortfarande kan vara så hög, är däremot ovanligt. Senast idag var det 16 grader och jag satt och drack kaffe utomhus och svettades i munkjackan när jag arbetade. Visst är det skönt och det klimatologiska läget gör att jag kanske hinner hösta klart i trädgården, räfsa löv från gräsmattorna, få tegelpannor på det nya gästhuset och få in veden för kommande år i vedboden.

Men lite oroväckande är det också.

Appendix: Efter några grå och småregniga dagar kom ett kyligt regn, temperaturen sjönk ner mot nollstrecket och på morgonen kom så snön. Visserligen ett blött och slaskigt snötäcke som troligtvis smälter bort, men ändock en scenförändring.

Köksträdgård 6 november 2014

Vintern markerar annars en brytpunkt i verksamheten på platsen. Det är många saker som underlättar vårens arbete om de redan är utförda innan snö och kyla kommer på besök. Det är sådant som att löven ska vara borta från de ytor som klipps med gräsklippare, att odlingsbäddar ska vara rensade och invintrade, att en massa föremål ska vara omskötta och inställda i förråden eller att alla vattentunnor ska vara tömda.

Det är en konst att stava rätt

Parallella tidsförlopp och rytmer
Olika verksamheter och företeelser har inom det större kretsloppet sina egna förlopp och rytmer. Varje växtart inom odlingen har, inom de yttre gränser som klimatet sätter, en varierande utveckling vad gäller sådd, skötsel och skörd. Verksamheter eller olika sysslor som vedhantering, konservering eller bin har sina förlopp och tidpunkter när saker ska utföras. Det finns också i det stora hela olika rytmer såsom dagsrytm, dygnsrytm, veckorytm och månadsrytm.

Exempel på tidsbeskrivning och årsvarv
I boken ”De åtta årstidernas folk” beskriver Ernst Manker det årsvarv som kännetecknade de renskötande samerna. Året var huvudsakligen styrt av renarnas livscykel och indelades i vårvinter, vår, vårsommar, sommar, höstsommar, höst, höstvinter och vinter.
Hos Mandelmanns i Skåne uttryckt genom deras bok ”Självhushållning på Djupadal” kan man ana likheter med samernas indelning i åtta perioder, men här styrt av en omfattande ekologisk odling, en mindre djurhållning och ett stort antal besökare under sommarhalvåret. Deras indelning börjar med senhösten och fortsätter därefter med förvintern, djupvintern, tidiga våren, varmvåren, midsommartiden, högsommaren och tidiga hösten.
På forumet alternativ.nu finns en avdelning som kallas för självhushållaråret som är organiserat enligt vår traditionella månadsföljd med start i januari och slut i december. Här beskrivs i kort form vad som kan vara aktuellt på en självhushållande gård för varje månad med underrubrikerna odling, skogen, djur, i hushållet och övrigt på gården.

Köksträdgård i vårsolens glans

Krisberedskap, självförsörjning och permakultur
På Lövudden arbetas det med tre övergripande teman som grovt kan nivågrupperas med krisberedskap som det enklaste, sedan självförsörjning i varierande grader och därefter målsättningen att etablera ett, med omgivningen, fullständigt integrerat och dynamiskt system byggt efter de principer som permakultur erbjuder.

I en dagboksform kommer verksamheten att beskrivas översiktligt under ett år i en kronologisk ordning från och med nu. Vissa saker beskrivs kortfattat och annat ges en viss fördjupning, både rent praktiskt, men också genom att de idéer och tankar som finns omkring ”saken” synliggörs och problematiseras. Vissa teman har också utvidgat stöd i någon av de redan publicerade drygt tvåhundra texter som för övrigt finns tillgängliga på denna blogg. Texter kommer att publiceras ungefär en gång i veckan under huvudrubriken ÅRSDAGBOK Lövudden.

Min årscykel håller på att byggas
Det här kommer givetvis att bli en beskrivning av hur just jag har det utifrån mina aktuella förutsättningar. Detta är därför ingen mall som mekaniskt kan klistras på någon annan. Min förhoppning är att du som läser ska finna något av värde och betydelse för din pågående färd i landskapet mot något annat än förstörelse och undergång. Min årscykel har inte till fullo format sig ännu. Den är delvis formad av det faktum att jag inte bor här permanent, men vistas ändock drygt 200 dagar här, utspritt över alla årstider. Verksamhetens grundläggande infrastruktur är inte heller klar än, utan jag räknar med cirka 5 års ytterligare uppbyggnad innan den i sina stora drag är klar.

Köksträdgård i vintervila

Det finns flera brytpunkter under året men en särdeles tydlig brytpunkt i arbetet på Lövudden är när snön och de lite kraftigare minusgraderna visar sin styrka. Då är det en del verksamheter som helt enkelt inte är möjliga att utföra längre och andra lämpligare aktiviteter träder fram istället. Ytterligare viktiga punkter är när odlandet börjar ta fart med plantdrivning och beredning av odlingsbäddar eller när den övervägande delen av odlingarna går in i sin mognads- och skördefas.

Vinterns verksamhet
Inför den här vintern har jag börjat sammanställa en vinterlista över just sådant jag tänker arbeta med under vintern och det blir alltså texter kring detta som du kan se fram emot att läsa de närmaste månaderna, givetvis i sina detaljer beroende på hur denna vinter kommer att gestalta sig.

Vinter utomhus: Röja träd och buskar i skogsträdgården, klippa stora fruktträd, skotta snö, pimpelfiska, skörda vass på isen, åka långfärdsskridskor, åka skidor, transportera ved, hämta in snö till bruksvatten, byggande på gäststuga osv.
Vinter inomhus: Studera, skriva texter och läsa skönlitteratur, utvärdera och planera kommande verksamhets- och odlingssäsong, arbeta med olika hantverk såsom stickning och läder, måla väggar, laga kläder och andra trasiga saker, slipa eggverktyg och fila sågblad, laga och äta god mat, elda för värme och mysighet, tillverka föremål, göra inredningsarbeten i bostadshuset såsom hyllor, inomhusverkstad, arbetsbord för kontor, stämpla växtskyltar osv.

Jan Gustafson-Berge