Den här texten skrev jag ursprungligen till Handbok för vardagsekologi som gavs ut 1991. Texten har dessutom varit publicerad på Yelah.net 1997. Den har stått sig ganska bra och dess aktualitet och relevans har kanske till och med ökat. Jag tyckte den passade som en teoretisk bakgrund till övriga texter som kommer att finnas här.

I den här artikeln behandlas sårbarhet på individ-, grupp- och familjenivå. Begreppet sårbarhet är ett mycket fruktbart sätt att belysa vad miljöfrågorna egentligen handlar om. Objektivt och vetenskapligt exakt formulerade miljöproblem som frikopplas från den enskilda människan kan ibland framstå som abstrakta och svåra att förstå. Till exempel ozonhålets procentuella uttunning, antal tusental döda av svält och vattenbrist eller halten av toxiska ämnen i luften uttryckt i ppm och så vidare. Problem som inte förstås eller tydligt känns för den enskilde personen leder oftast inte heller till handling. Reaktionen blir istället förträngning eller flykt. Beskrivningar och framförallt erfarenheter av sårbarhet gör det lättare att förstå var problemen finns och vilken väg som gäller för att uppnå en uthållig livsstil in i framtiden. På "köpet" får du ett ökat livsrum, en andningspaus, en "time-out" där du kan börja skapa ditt eget liv i ökad frihet.

Självförsörjning

Ett effektivt sätt att minska sin sårbarhet på är att öka sin självförsörjning. Det finns flera uttryck som delvis ringar in begreppets betydelse, t.ex. självhushållning och självbärgning. Personligen gillar jag ordet självförsörjning bäst och då i den utsträckta betydelsen att "sörja för sig själv, sin familj eller grupp i balans med omgivningen lokalt och regionalt". Självförsörjning kan teoretiskt förekomma på olika nivåer. I fallande skala för jorden, världsdel, land, region, kommun, stad, by, stadsdel, grupp, familj och individ. Min inriktning i den här texten sträcker sig från grupp och nedåt till den enskilda människans möjligheter. Graden av självförsörjning kan variera men strävan går mot 100 %.

En intressant frågeställning är hur många som får vara inblandade och hur långt ifrån produkter och tjänster får komma innan självförsörjningen tappar sin betydelse? Hur ska man ställa sig till import och export kontra långa transporter inom ett land? Ska kanske begreppet land ersättas med ekologiska områden som definieras utifrån geologi, landskapets utseende, naturmiljö, resurstillgång, befolkning osv. Råvaror, produkter och tjänster behöver få ett ekologiskt pris där faktorer som sparsamhet med resurser, användandet av förnyelsebar energi, närhet, människors och den omgivande miljöns hälsa med mera väger mångfalt tyngre än det i dag förhärskande "marknadsvärdet".

Självförsörjning har anknytning till aktuella begrepp i samhällsdebatten som "mindre beroende", "minskad sårbarhet", "självförvaltning",” hushållsberedskap", "brukarinflytande", ”autonomi”, ”självstyre” och "beredskap inför kris och krig". Självförsörjning ger automatiskt allt detta. Inget av det andra leder ensamt till självförsörjning. I beredskapssyfte kan du köpa batterier till din radio, dunkar med T-sprit till stormköket, livsmedelslager av torrfoder, stearinljus med mera. Då kan du hålla ut ett tag. Någon gång tar grejorna slut och då måste du köpa nytt. En självförsörjare kan överleva, inte bara i 14 dagar utan för hela livet om "samhället" av någon anledning slutar att fungera. Hur länge klarar du dig om ström, vatten, avlopp, transporter, sjukvård och leveranser av livsmedel och varor slutar att fungera som du är van vid? Hur länge klarar du dig om pengarna slutar att komma in på personkontot?

Det är kanske dags att du materiellt, kunskapsmässigt, känslomässigt och ideologiskt börjar förbereda dig för helt andra samhällsförhållanden än du är van vid!? Den djupaste innebörden i självförsörjning är att integrera sin livsverksamhet i ekosystemet, att bruka flödande, förnybara resurser utan att skada naturen och förstöra grunden för sin och kommande generationers existens.

Självförsörjning:

  1. ger en ökad beredskap mot civila kriser och krigssituationer.
  2. ger självtillit, personlig tillfredsställelse och ökad livskunskap.
  3. är på alla nivåer i samhället en nödvändig förutsättning för en lösning av lokala, regionala och globala miljöproblem.
  4. är att praktisera internationell solidaritet och samtidigt visa respekt för sin egen närmiljö.
  5. ökar ditt oberoende och din styrka gentemot stat, kapital och andra grupper som gör anspråk på makt över ditt liv.

Sårbarhet

Begreppet sårbarhet utgår från människan själv och hennes grundläggande livsbehov. För att överleva behöver vi tillgång till föda, vatten, värme och skydd. Därutöver behöver vi för att hålla oss mentalt friska också stimulans av och samvaro med andra människor som vi kan arbeta, diskutera, utvecklas och förlusta oss med. Sårbarhet är att alltmer förlora det praktiska och beslutsmässiga inflytandet över uppfyllandet av dessa basbehov. De viktiga sakerna i livet hamnar allt längre från oss själva, geografiskt, kunskaps- och maktmässigt.

Vi kan inte längre hämta vårt vatten från en brunn eller en källa där det finns året runt, oberoende av strömavbrott, transportproblem, strejker eller tekniska fel. Vatten leds till oss via ledningar, pumpstationer och reningsverk från ofta avlägsna vattentäkter, vars skydd vi saknar direkt inflytande över. För att få vårt nödvändiga dricksvatten är vi beroende av en enorm teknisk och administrativ apparat som använder ett stort antal syntetiska material och kemiska ämnen, energi och ett flertal människor med specialkunskaper. Vi vet att detta inte alltid fungerar helt perfekt. Det är dock ytterst sällan vi i vår del av världen upplevt någon allvarlig kris med vattnet. Det scenariot får du försöka tänka dig in i. Hör du hur vattenbristens och vattenföroreningarnas klocka tickar på i bakgrunden?

På motsvarande sätt är våra livsmedel föremål för långväga transporter och fabriksmässiga processer som kräver en gigantisk mobilisering av transportfordon
, administrativ och specialutbildad personal och stor insats av energi och syntetiska material. Våra resterande behov av värme, skydd och goda vänner har på motsvarande sätt drabbats av sårbarhet. "Dagens överlevnadskunskap", det vill säga den kunskap och erfarenhet som behövs för att överleva i vårt samhälle av i dag, (människan kämpar ju i princip alltid för att överleva) är värdelös om vårt system brakar samman.

Överlevnadsyrke

Det finns drygt 20000 "yrken" registrerade i dag. Många arbeten som i dag har en hög status och som anses viktiga kommer att visa sig vara värdelösa sett ur överlevnadsaspekter. Jordnära arbeten som tillfredsställer grundläggande behov har under lång tid nedvärderats. Men vem kan äta datorer och aktier? Jag vill föra fram och uppvärdera ett slags livsyrke; att leva och överleva med allt vad det innebär av sammansatt verksamhet, teori och praktik, känsla och tanke, allt utifrån egna behov. I "överlevnadsyrket" ägnas dagarna åt mer direkt behovsuppfyllelse, att hitta och värna vatten, att odla och värna jorden och att upptäcka och värna andra direkta nyttigheter i naturen. Vi har aldrig "långtråkigt", "inget att göra" och upplever sällan att det vi gör är oviktigt eller meningslöst. Vi arbetar åt oss själva med begripliga sysslor och det ger oss den största motivation vi kan få. En överlevare ser sig omkring i sin närmaste omgivning och finner där möjligheter, resurser och material att arbeta med. Lösningen på olika "problem" finns ofta närmare än vad vi tror. Det vi inte kan, kan vi lära oss. Varför gå över ån efter vatten?

Vår känsla av meningslöshet kommer att bestå parallellt med vår sårbarhet så länge vi distraheras att tänka på oväsentligheter i sådan utsträckning att livets väsentligheter blir lidande. Våra sinnen fylls och vi distraheras med floder av ljud, ord, bokstäver, bilder, ljus, flimmer och brus som döljer andra, betydelsefullare tankar och känslor. Många företeelser av i dag består av en stor, uppseendeväckande, förförisk yta med ett ganska magert innehåll, utan kvalité och djup. Behov och beroende Ouppfyllda behov hos oss kan förvrängas och vi kan luras att tro att vi behöver något helt annat än det vi verkligen behöver. Känslor av sorg, ensamhet, besvikelse, ilska eller trötthet utnyttjas av smarta marknadsförare som med sina kunskaper om det mänskliga psyket utnyttjar denna svaghet för sina egna syften. Vi kan luras till tröstköp och tröstätande, kompensationsköp, impulsköp och symbolköp. Resultatet av detta är ohälsa genom övervikt och förgiftning vilket i samband med stress är grunden i alla stora "civilisationssjukdomar". Vi får en ruinerad ekonomi, bland annat genom dryga hyreskostnader för att härbärgera alla prylar vi samlat på oss. Sommarhus, fritidsbåtar, fritidsutrustning, bilar och allehanda apparater kan bli en tung börda att bära genom livet.

Så fort vi låter någon annan göra något åt oss måste vi fråga oss om vi verkligen är beroende av detta. Handlar vi bara av död rutin, symbolisk hjälplöshet eller inlärd passivitet? Behöver vi verkligen i varje situation präster, läkare, lärare, experter, ekonomer, chefer, politiker, konsulter och uttolkare av hur allting verkligen är och hur vi skall handla? Behöver vi Handbok för vardagsekologi och artiklar i tidningen Yelah? Ja till viss del kan kunniga och erfarna människor dela med sig och inspirera andra till annorlunda tänkande och handlande. Men låt det stanna vid inspiration och "väckelse". Ta själva ansvaret för och beslutanderätten över att forma eller omforma ditt eget liv. Har behovet upphov i oss själva eller är det påtvingat oss genom lagstiftning, sedvänja, konvention, grupptryck, hot om våld och repressalier eller känsla av uteslutning om vi inte faller in i "mallen"? Är vårt behov sprunget ur sunda och grundläggande livsbehov eller ur vår egen oförmåga att förstå och hantera oss själva? Även detta kan vi komma till rätta med på egen hand eller tillsammans med andra och ytterligare minska vår sårbarhet och vårt beroende.

Känslor av mindervärde, feghet och rädsla, men också vrede och aggression mot oskyldiga kan vi också bli befriade från genom att tillämpa de metoder som finns för personlig utveckling. När vi gjort detta behöver vi inte längre fly, ljuga och förhäva oss och vi kan inte heller lika lätt luras av lögner, för vi har inte längre rädsla för något overkligt, bara för verkliga faror. Värdefulla mentala faktorer som visat sig vara avgörande för överlevnad i olika krissituationer har varit: Livsvilja, en positiv attityd, självkontroll, förmåga till riskbedömning, rationellt arbetssätt, okonventionellt tänkande och hänsynstagande till tidsaspekter.

BZ hela livet

En startpunkt är att komma ned på jorden och komma underfund med vad du egentligen behöver för att leva ett bra liv. Att ta sig en paus, en "time-out" är ingen dum idé. Ta dig ur och bort från den vanliga och kända livsmiljön om så bara för några timmar. Tänk igenom ditt liv. Vad har du gjort hittills? Vad vill du göra egentligen…? Vad kan du göra för att börja gå åt det håll du vill? Det svåraste är att börja, sen är det svårt att sluta! Sen kan vi börja återerövra inflytandet över våra egna liv och bli varse oberoendet av en massa onödiga prylar och sammanhang som inte tillför oss annat än bekymmer och förvirring. Då har vi redan uppnått en mycket lägre grad av sårbarhet. Vi är inte längre så beroende av myndigheter, kommersiella krafter och enskilda potentater. Deras makt över oss uppstår bl.a. genom vårt eget begär efter saker vi måste ha men inte tror att vi kan tillverka själva, eller begär efter tjänster som vi tror att vi inte själva kan utföra. När vi befriats ur denna illusion upptäcker vi att vi spar massor av tid och pengar. Vi behöver inte längre arbeta så mycket för att få råd att köpa och underhålla en mängd ägodelar. Istället kan vi satsa vår återvunna kapacitet, våra pengar, vår tid och vår kraft på att uppfylla våra grundbehov, för oss själva och för våra medmänniskor.

Vi kan slå vakt om vårt dricksvatten, använda och fördela det och förhindra att det förstörs genom tanklösa ingrepp i naturen. Genom att skaffa sig egna lokala vattentäkter, kanske en brunn eller en källa på sin egen tomt eller i sitt närområde, kan man skaffa sig förståelse för vattnets sårbarhet. Då sprider man inte längre olja, gifter och avfall omkring sig. Man tänker sig för innan man bestämmer var markin
filtreringen till avloppet skall ligga. Berggrunden och jordarten bestämmer hur vattnet uppträder. Det finns kartor både för berggrund, jordart och vattenresurser, för stora områden i Sverige. Lär dig hur vattnet fungerar i din hembyggd och acceptera inte att exploatering i form av täkter, soptippar eller annan industriell verksamhet förstör ditt dricksvatten.

Tärande städer

Vi kan på motsvarande sätt öka vår självförsörjningsgrad och fylla vårt civila ansvar för vår egen födoproduktion och ta aktiv del i den utifrån våra egna förutsättningar. Den tärande staden skulle bli avsevärt mindre tärande om varje hushåll hade en egen trädgårdstäppa där man odlade grönsaker och rotfrukter för husbehov. Ett normalstort trädgårdsland kan ge ett kraftigt tillskott till både kosten och hushållskassan under hela hösten, och ännu längre om man konserverar och spar till vintern. Framtidens städer kan bli närande istället för tärande. Är det vettigt att ungefär en tredjedel av stadens yta ockuperas av bilen med tillhörande verksamheter (vägsystem, p-platser, bensinmackar, verkstäder, förstörd mark och så vidare)? Husbehovsodling i täppor knutna till varje bostad, kompostering och återbruk av restnäringsämnen från odlingen och källsortering av hushållsavfall måste bli en självklarhet.

Jordens tillstånd har beskrivits som en "malign ekopatologisk process" och liknats vid elakartad cancer enligt följande grundläggande kriterier (med sin ekologiska motsvarighet inom parentes). Det här är en tänkvärd liknelse som gör oss uppmärksamma på nödvändigheten att hejda stadscancern innan patienten dör.

  1. Snabb okontrollerad tillväxt (folk- och standardökning).
  2. Invasion och förstörelse av normala vävnader (allmän miljöförstöring).
  3. Avdifferentiering (likriktning av information, kultur och kulturlandskap).
  4. Metastaser [dottersvulster] (förstäder).

En människa är en fristående och självgående enhet och minskningen av vår sårbarhet måste gälla livets alla områden. Många saker du behöver kan du göra själv. Även om du lever i en stad, lev som på landet. Låt dig inte luras av bekvämlighetsskapande men sårbara tekniska system. Alla med "normalbegåvning" kan göra sina egna möbler, husgeråd och andra prylar av olika lämpliga och vackra träslag. På motsvarande sätt kan vi tillverka nyttoföremål av metall, textil, läder, ben, sten och andra material. Naturligtvis kan vi inte tillverka allt vi behöver själva. Men när vi får överskott av vissa varor kan vi byta, dela med oss eller sälja till andra för att i retur erhålla andra nyttigheter vi behöver. Att starta en lokal bytesring där pengarna ersatts av poäng, kan få fart på en lokal utveckling med produktion och byte av varor och tjänster.

På detta sätt kan vi bygga upp småskaliga lokala kraftcentrum i närmiljön, sprida denna kunskap omkring oss i vår omgivning och få allt fler att av egen kraft och eget intresse slå in på samma väg. Steg för steg, ring efter ring, nivå efter nivå arbetar vi nerifrån och upp. Vi skapar en mångfald av kontakter och nät av ömsesidig hjälp. När det gamla samhället "dör" finns redan ett nytt som lever.

Jan Gustafson-Berge

Annonser