Texten i det här inlägget ingår som en del i en svensk bok om permakultur som är under skapande. Den här texten är inte färdig än och skälet till att den publiceras är att vi önskar få synpunkter på den. Känn dig ytterst välkommen att bidra med frågor, kommentarer och synpunkter. Mejla ditt bidrag till kosmotopia@gmail.com.
De etiska principerna
De tre permakulturella etiska principerna formuleras av Permakultur i Sverige som:
- Omsorg om jorden
- Omsorg om människor
- Rättvis fördelning
Ursprunget till dessa principer är ett studium av traditionella kooperativa och religiösa gruppers etiska principer [A Designers’ Manual sid 2]. Dessa olika gruppers principer destillerades sedan ner till de tre ovan nämnda principerna. Den andra och tredje principen är en direkt följd av den första, och alla principerna är djupt sammankopplade. För att förstå dessa principer så kan det vara bra att se dem från perspektivet permakulturens primära direktiv vilket lyder: “Det enda etiska valet som behöver fattas är att ta ansvar för vår egen och våra barn existens” [A Designers’ Manual sid 1]. Det primära är alltså att ta ansvar för sina egna handlingar.
Omsorg om jorden
Först, och kanske den mest uppenbara etiska principen, är omsorg om jorden. Jorden är, trots allt, vårt enda hem. I Permaculture: Principles & Pathways Beyond Sustainability så problematiserar David Holmgren ifall man verkligen kan ha omsorg om jorden. Det är snarare så att man kan ha omsorg om en viss plats på jorden. Om tillräckligt många har omsorg om tillräckligt många platser på jorden, så kanske vi kan börja vandra i rätt riktning.
Omsorg om jorden kan också ses som omsorg om matjorden, att se till att den är så fertil och full av liv som möjligt. “Det finns goda vetenskapliga och historiska skäl att betrakta tillståndet på våra jordar som det bästa måttet på framtida hälsa och välmående i samhället”. [Principles & Pathways sid 5]. I vidare betraktelse så innebär omsorg om jorden omsorg om den bioregion där man lever.
Omsorg om människor
Permakulturdesign är framför allt en människocentrerad, antropocentrisk, företeelse. Genom att tillhandahålla förutsättningarna för ett bra liv på en så liten yta som möjligt så kan mycket av den odlade marken tillåtas bli vild igen. Därmed så innebär omsorg om människor även omsorg om jorden.
I Permaculture: A Designers’ Manual så skriver Bill Mollison att omsorg om människor innebär att man ger människor tillgång till de resurser de behöver för sin överlevnad. I sin mest grundläggande form så innebär det tillgång till land. Han skriver även: “vi observerar en generell regel i naturen: kooperativa arter […] bidrar till hälsosamma gemenskaper. Detta leder oss till att värdera samarbete, att fostra ett beroende som värderar individens bidrag istället för former av opposition eller konkurrens.” [A Designers’ Manual sid 3]
I The Earth Care Manual skriver Patrick Whitefield att Earthcare och Peoplecare ges lika stor vikt. Han tar det feodala Kina som exempel på ett system som var hållbart (Earthcare) men inte speciellt snällt mot människorna (Peoplecare). Även Bill Mollison tar upp detta system som krävde massor med arbete av massor av människor. Patrick skriver även om de ekologiska problemen som emotionella och spirituella problem, snarare än tekniska problem. Trots att problemen hela tiden ökar i komplexitet, så är lösningarna fortsatt pinsamt enkla, enligt Bill Mollison.
Rättvis fördelning
Den tredje etiska principen är den som har orsakat mest kontrovers, och den har även olika formuleringar från olika permakulturister. I Permaculture: A Designers’ Manual så är den tredje principen: sätt gränser för befolkning och konsumtion; genom att kontrollera våra behov så kan vi spara resurser för att främja de första två principerna. Den omformulerades senare av Bill Mollison till: återinvestera i de första två principerna, vilket kan ses som en kortare version av den första formuleringen, och inte lika laddad eftersom den undviker att explicit prata om gränser.
I Permaculture: Principles & Pathways Beyond Sustainability så är den tredje principen: sätt gränser för konsumtion och reproduktion, och fördela överskottet. Här är den första delen helt lik den som beskrivs av Bill Mollison, medan den andra skiljer sig markant. Att fördela överskottet innebär enligt David Holmgren att man stödjer sådant utanför sin närmaste krets som man anser vara värt att stödja. Att fördela överskottet kan i och för sig innebära att man gynnar de första två principerna, ifall överskottet fördelas på rätt sätt, och i det fallet så är de två formuleringarna helt lika.
Den tredje formuleringen av den tredje principen återfinns i The Earth Care Manual av Patrick Whitefield. Där lyder den, kort och gott: Fair Shares. Det är härifrån som Permakultur i Sverige har fått sin version av den tredje etiska principen. Enligt Whitefield så är den tredje principen ett resultat av att kombinera de första två principerna. Den ställer frågan: hur mycket av jordens resurser kan var och en av oss använda för att både ha omsorg om jorden och omsorg om människorna? Denna formulering har även den som sin grund att vi behöver sätta gränser, men det är inte lika tydligt utifrån orden Fair Shares. Fair Shares, och dess svenska översättning Rättvis fördelning, leder möjligtvis tankarna till fördelningspolitik.
Referenser:
Permaculture: A Designers’ Manual av Bill Mollison
Permaculture: Principles and Pathways Beyond Sustainability av David Holmgren
The Earth Care Manual av Patrick Whitefield
http://tcpermaculture.com/site/2013/05/05/permaculture-ethics/
http://tcpermaculture.com/site/2013/05/15/the-third-ethic-its-time-to-identify-the-mutation/
http://www.youtube.com/watch?v=j2Omj-6500E
http://www.youtube.com/watch?v=xIRGXSkAFms
http://www.permies.com/t/6016/tnk/ethic
Andreas Remar och Jan Gustafson-berge