Utsikt åt öster och några odlingsbehållare.
Ekologisk odling
Jag odlar ekologiskt, så för att inte bli tjatig, nämns detta endast sparsamt i kommande texter. Allting är ekologiskt så långt det är möjligt; frö, jordingredienser, kökskompost, växtmaterial, odlingsmetoder osv. Ekologisk odling är mycket mer än att inte använda konstgödsel och kemiska/syntetiska bekämpningsmedel. Framförallt handlar det om att bygga upp jorden och göra den levande, dvs. få den att fyllas med ett myller av djur och mikroorganismer, men också om mångfald, sortval, växternas och djurens dynamik, odlingsteknik, optimalt resursutnyttjande m.m. Platsen här är för liten för att utveckla detta mera och det finns mängder av böcker, tidskrifter och internetsidor om ekologisk odling så ingen behöver verka omedvetet och oförnuftigt, eller säga att de inte visste när fåglarna faller ner från himmelen och 100 % av de nyfödda barnen har allergier.
Elementet jord
Det är svårt att hitta jord uppe på balkongen på sjätte våningen, så jord måste alltså transporteras dit, åtminstone i startskedet. Jord kan delas in i de tre huvudtyperna lerjord, sandjord och mulljord och de har alla olika egenskaper med sina för- och nackdelar. Ofta är en blandning av alla typerna att föredra med vissa anpassningar till aktuell gröda. När det gäller odling i mindre volymer är det passande att jorden är lös och luftig så att rötterna kan sprida sig lätt i hela odlingsbehållaren. Det får då bli en förskjutning åt torv och sand. Den mindre volymen kräver också mer tillförsel av vatten och näringsämnen, vilket kan ske genom animaliska gödningsprodukter eller olika typer av näringsvatten baserade på urin, gödsel eller mineral- och kväverika växter (ex. nässla eller vallört).
Köpt planteringsjord innehåller i princip bara torv, lite sand och någon slags gödning. Den jorden håller en säsong sedan är den ”död”. Torv är visserligen en förnyelsebar råvara men den förnyas mycket långsamt och är en bristvara, så köp inte för mycket av den varan. Alternativet är att dryga ut den köpta jorden med färdig eller ofärdig kökskompost, sand, löv, gräsklipp och trädgårdskompost. Det gäller på sikt att få jorden levande dvs. att gynna markorganismerna genom ständig tillförsel av organiskt material som marktäckning. Ekologiskt odling gödslar inte växterna utan jorden. Ympa gärna din jordblandning med jord från omgivningen eller med färdig trädgårdskompost och se till att få med både daggmaskar och kompostmask.
Jordkomponenter: Klippt julgran, löv, köpt grönsaksjord, riven kartong, sand, hyvelspån och kaffesump.
Kompostering
All ekologisk odling är obönhörligen kopplad till att organiskt material återförs till odlingsjorden. Detta kan ske på flera sätt och det finns också många olika sorters komposter: kökskompost, latrinkompost, trädgårdskompost, maskkompost inomhus, varmkompost, upplagda komposter, nergrävd kompost och ytkompostering eller marktäckning. För mindre sammanhang är det en mindre kökskompost eller trädgårdskompost samt marktäckning som fungerar bäst.
En kompost ska helst ha en volym på minst 500 liter för att den ska kunna bli ett självreglerande system och hålla temperatur, fuktighet och mikroliv. Ju mindre kompostvolymen är desto mer måste den skötas för att fungera bra. En så stor kompost kan inte jag ha på balkongen och för att komma igång direkt med kompostering återbrukade jag vår gamla ”tvättkorg” på hjul. Den är byggd som en låda med väggar av hålmasonit. Lådan sågades itu på mitten och den avsågade delen försågs med ny botten och fyra hjul undertill. De två kompostlådorna passar nu bra inuti en Ivar-hylla. För att slippa problem med illaluktande lakvatten fodrades lådan med kartong och ett tjockare lager med riven kartong bildade ett uppsugande bottenskikt.
Två staplade kompostlådor från ombyggd ”tvättkorg”.
Källsortering av organiskt material
I lägenheten uppstår organiskt material på tre platser.
Det första är det som hamnar i toalettstolen vilket spolas bort med dricksvatten till kommunens reningsverk, som i bästa fall blir biogas och i sämsta fall ett giftigt rötslam. På vårt lantställe är detta ordnat mycket bättre med ett torrt utedass försett med urinseparation och latrinkompostering, som låter näringsämnena cirkulera i ett lokalt kretslopp.
Det andra är organiskt material som skapas i själva odlandet på balkongen och på fönsterkarmarna där växtdelar kan klippas ner direkt på jordytan och fungera som marktäckning eller ytkompost, alternativt läggas i kompostlådorna.
Förkompost i köket med ”Gröna påsen”, kökskompost i godislåda och under den en låda för kaffesump och teblad.
Den tredje källan är mathantering i köket. I Linköping finns ”gröna påsen” där organiskt material kan läggas och sedan kastas bland de vanliga hushållssoporna. Denna påse frånskiljs sedan på optisk väg och blir till biogas. Vi lägger fortfarande en del i denna påse t.ex. sådant som inte är ekologiskt odlat, när det blir lite för mycket fruktskal från apelsiner och i sällsynta fall tillagade matrester som inte passar sig i en liten kompost på balkongen. Jag lagar den mesta maten från råvaror och då blir det fint material till kökskomposten i form av skal och rens från rotfrukter och övriga grönsaker. Kaffesump och teblad läggs i en särskild behållare och används när jag skapar jordblandningar. Bra behållare är de godislådor av plast som går att få gratis från godisaffärer. De passar också bra till allsköns förvaring och inomhusodling.
En fjärde och mycket viktig extern källa utanför lägenheten är det material som kan hämtas från omgivningen i form av sand, gräsklipp, kvistar, löv m.m. I närheten av där jag bor finns det även en trädgårdsbutik som kastar en hel del organiskt material i en container som kan hämtas in och göra nytta i min odling.
Primära och sekundära lokala resurser
Vad är egentligen en lokal resurs?
Permakultur innebär både ett skapande av lokala resurser och ett användande av tillgängliga lokala resurser. Resurser kan både vara fysiska eller materiella såsom löv, plasthinkar och brädor, men också ickemateriella såsom kunskap, känslor och medvetenhet. Att resursen är lokal betyder att det för varje typ av resurs finns ett geografiskt gränsområde där det lokala övergår i det regionala osv. Det här området kan variera från resurs till resurs och en resursbrist kan t.ex. utöka det lokala områdets omfång. ”Lokala livsmedel” är idag oftast regionala på grund av för få producenter. Tillgången på transportmedel kan också utsträcka upplevelsen av det lokala området.
För mig är målsättningen att det lokala ska vara så nära som möjligt och jag använder här gärna begreppet platsens resurser och kretslopp. Geografiskt sett arbetar jag då i första hand med ett ganska litet område som kan vara en cirkel med några hundra meters radie.
Det är också klargörande att skilja på primära och sekundära lokala resurser. Primära lokala resurser är de som skapas, bearbetas och brukas på platsen. Det kan vara äpplet från fruktträdet i den egna trädgården, löven som faller till marken och blir till marktäckning i odlingslanden eller veden från träd som fälls på den egna marken. En sekundär lokal resurs kan finnas lokalt men har ett ursprung från områden längre bort, ja ofta från stora delar av vårt jordklot. Det kan vara virket från containern ute på gatan, en plastdunk från källsorteringsrummet eller några stenplattor som låg och drällde i närheten. Dessa resurser kan vara producerade var som helst på jorden och kan även ha transporterats kors och tvärs med stora miljöskador som följd.
Löv är en fantastiskt fin och lokal resurs.
Resursernas kretslopp
Inom permakultur är det viktigt att hantera alla förekommande naturresurser på ett hållbart sätt. De ska inte bara behandlas sparsamt och varsamt, de ska också i flera fall bli bättre och förädlas. Jorden bördigare, luften friskare och vattnet renare. De resurser som flödar genom en plats ska fås att stanna upp, verka konstruktivt och göra nytta. Utmaningen är att, där det går, skapa lokala kretslopp av resurser. Två exempel på detta från vårt lantställe är latrinkompostering med urinseparation som gör att näringsämnen cirkuleras lokalt och att löv antingen får ligga kvar på marken eller koncentreras till odlingsbäddar i trädgården.
På en balkong i en lägenhet i staden är det svårt att skapa lokala kretslopp. I ett sådant sammanhang får en nöja sig med att skapa loopar i större cykler eller öglor på ett längre rep. En kompost är en metod för att återcirkulera organiskt material och näringsämnen på en liten plats. Att kissa i en behållare, späda ut med vatten för bevattning är också ett sätt att skapa ett lokalt kretslopp av näringsämnen.
Kretslopp av näringsämnen med hjälp av ”Urinflaskan”.
Odlingsbehållare
Väldigt mycket går att odla i. Ju mindre kärl desto svårare att få en självreglerande jordvolym, vilket i sin tur kräver mer skötsel med vattning, näringstillförsel osv. Det går att köpa tjusiga kärl och pallkragar till en hög kostnad, det går att köpa begagnat mycket billigare och det går att hitta eller tillverka egna behållare gratis. På vår balkong kombineras alla dessa förfaringssätt. Vi har köpt några hängande balkonglådor som nya eftersom det var mycket svårt att hitta sådana på loppisarna i Linköping. Vi hade en del mellanstora krukor sedan tidigare. Från källsorteringshuset på gården samlades det in 10 liters rapsoljedunkar vilka kan användas till stående eller hängande odling. Dunkarna kan inte anklagas för att vara snygga, men de kan t.ex. kläs med tyg.
Odlingsbehållare: Köpt balkonglåda, trälådor och dekorerad lerkruka.
En behållare ska vara utformad så att den både kan lagra vatten, men också dränera bort vatten när det blir för mycket. Borra inga dräneringshål i botten, utan placera dem på sidorna några centimeter upp. Utrymmet under hålen blir då till en vattenbuffert för växten. I botten på behållaren placeras sedan uppsugande och dränerande material såsom lecakulor, stenar, grus, kartongbitar eller småkvistar.
I princip fylls mina odlingslådor på följande vis, med viss anpassning till växternas specifika behov av jordblandning. Först kläs lådan med kartong i botten och på sidorna, i botten dränerande och uppsugande material enligt ovan, därefter löv blandat med ofärdig kökskompost. Bottenskiktet vattnas sedan med vatten och/eller utspädd urin. Nu är det dags för köpt planteringsjord (gärna naturgödslad) vilken blandas med sand och egen färdig kompost. Växten planteras och ytan täcks med löv eller gräsklipp samt vattnas. Gäller det frö kan själva ytlagret vara mera finbearbetat innan fröna sås och vattnas.
Den senast tillverkade trälådan som nu börjar finna sin form.
Odlingslådor av återbrukat virke
I samband med balkongprojektet utvecklar jag också en serie odlingslådor av återbrukat trävirke, där virket framförallt kommer från kasserade engångspallar. Lådorna har samma mått så att de kan kombineras med varandra, samtidigt som de har flera funktioner, helt enkelt en odlingslåda med permakulturella kännetecken. Lådan är huvudsakligen en odlingslåda, men kan också brukas som kompostbehållare, förvaringslåda, matförråd och möbel. Varje låda har yttermåtten 30(B)x40(L)x30(H) och rymmer cirka 35 liter. Med jordblandning och växter väger lådan mellan 20-25 kg.
Växtmaterial
I princip går det mesta att odla även på en balkong eller liknande plats. Mycket beror på ljusförhållanden, hur stort utrymmet är och hur stora odlingskärl som är möjliga. Behovet hos odlaren styr också, någon vill kanske bara odla blommor, en annan bara grönsaker, en tredje kryddörter och ytterligare någon vill ha vindruva och bärbuskar. Ytterligare en aspekt är hur närvarande odlaren är. Finns daglig tillsyn kan det kompensera för mindre odlingskärl som behöver vattnas oftare. Åt andra hållet går det att satsa dels på torktåliga växter och dels på större odlingsbehållare som kan hålla ett större lager av vatten och näring. Det går ju också att samverka med vänner eller grannar som kan sköta om odlingen vid behov.
Min inriktning är i huvudsak växter med ätliga delar som ska kunna sköta sig själv längre perioder och som är produktiva de perioder då jag är hemma i lägenheten. Men vi kommer också att ha en del blommor som inte går att äta upp, mer än med ögonen.
För ytterligare information om passande växtmaterial se annan artikel om växtmaterial på bloggen som du hittar här. Det finns också en inspirerande artikel om perenna grönsaker, varav många kan användas i mindre odlingssammanhang och den finns här. Allmänt om odling, förkultivering sådd och lämpliga tidpunkter hittar du här.
Trälådor med vårblommor såsom tulpan, narcisser, hyacint, snödroppe, pärlhyacint och scilla.
Permakulturens åtta designverktyg
De olika verktygen kommer till bruk och syns som tänkande och tillämpningar genom alla artiklarna om balkongodling. För att tydliggöra kommer jag att mycket enkelt och översiktligt beskriva två verktyg i varje artikel. För en djupare förståelse av de olika designverktygen läs här.
Verktyget zoner innebär att en plats ska planeras och utformas på ett optimalt sätt med grund i brukarnas behov och platsens allmänna förutsättningar. Det handlar om att föremål och verksamhetsplatser ska placeras på ett ändamålsenligt sätt i relation till varandra så att dess användande blir funktionellt och effektivt ur många aspekter.
För en mindre plats är det inte så viktigt med avståndsaspekten då allting är så nära varandra. Däremot blir det väldigt viktigt med placering och utformning av ingående designelement då utrymmet är så litet på t.ex. en balkong.
Verktyget sektorer analyserar och hanterar utåtriktade och inåtriktade krafter eller energier som verkar på en plats. En del av dessa måste förhindras eller tämjas, medan andra kan behöva fångas upp och koncentreras. På en balkong är viktiga sektorer sådant som utsikt, vindens påverkan, temperatur, ljusförhållanden och grannarnas interaktion med vad som sker på balkongen.
Den här texten har handlat en hel del om elementet jord och trä (dvs. människoskapade materiella resurser och deras hantering) samt visat på tillämpningar av några designverktyg. Nästa text kommer att behandla elementet vatten och ytterligare designverktyg. Troligtvis har också en del växter börjat visa upp sig.
Jan Gustafson-Berge
