I den bok om permakultur jag håller på att skriva har kapitel fyra rubriken BIOREGION. Detta är ett begrepp inom permakultur som berör samhälleliga, sociala, ekonomiska, organisatoriska, demokratiska och politiska frågor på en något högre organisatorisk eller administrativ nivå än den lokala.
Är stadens fortsatta existens möjlig?
Två av texterna i bokens kapitel om bioregion kommer direkt att handla om staden. Den ena heter ”Permakultur i staden” skriven av Kicki Bobacka och den andra heter ”Den permakulturella staden” skriven av mig. Jag gör en särskillnad här då den fösta handlar om en massa saker som går att göra i den stad som finns idag för att den ska bli en bättre plats att leva i. Kanske kan en ackumulation och utbredning av ”permakulturella öar och strukturer” leda till en permakulturell stad, kanske inte? I den andra texten undersöker jag först om dagens stad som en grundläggande princip och struktur är möjlig in i framtiden och om den permakulturella staden överhuvudtaget är möjlig. Kanske ett radikalt praktiserande av permakulturens principer diskvalificerar stora delar av stadens grundstruktur eller tunnar ut staden i sådan grad att den upphör att existera som begrepp?
(Det är egentligen inte helt rätt att säga att jag undersöker om den nuvarande stadsstrukturen är möjlig eller hållbar in i framtiden, jag påstår nog snarare att den inte är det).
Hjälp med tänkande och skrivande
Det är svårt att skriva om detta, dels är det ett omfattande ämnesområde och dels är det som att ro motströms. De allra flesta hyllar och tror på staden. Är den dålig går den att göra bättre. Är den grå går den att göra grön. Jag är själv barn av staden och har bott i den 98 % av mitt liv. Det är svårt att överhuvudtaget föreställa sig en framtid utan städer, men jag vill göra ett försök. Jag har funderat, samlat material och grovt börjat ordna en text om det här. Jag har valt att offentliggöra detta ofullbordade verk för att få hjälp. Jag säger dock mycket tydligt följande: Det här kommer att bli en särdeles subjektiv och orättvis betraktelse. Framöver kommer texten att finnas på sidan STADEN för att uppdateras och utvecklas efter hand.
Så tyck jättegärna till om STADEN, håll med eller argumentera emot, kom med synpunkter och bidra med innehåll till artikeln.
Mejla mig på: kosmotopia@gmail.com
Den ohållbara staden
Städernas lovsång sjungs av många röster. Urbanisering ses som något oundvikligt – en naturlag. Lösningen heter ”gröna städer” eller ”hållbara städer”. Det är populärt att tala om hållbarhet och särskilt inne är begreppet ”den hållbara staden”. Jag diskuterar mycket hellre ”den ohållbara staden”. Det kan så klart synas mycket roligare och enklare att ägna sig åt att göra staden ”hållbar” då över hälften av jordens befolkning nu bor i städer och alla ”siffror” talar för att städerna ska växa ännu mera.
Jag vänder mig mot synen på en samhällsutveckling som oundviklig. Urbanisering framställs som en naturlag, eller åtminstone som en process som inte går att förhindra. Jag ser urbanisering som ett resultat av politiska och ekonomiska beslut och styrningar. Därmed finns möjlighet till förändring. Eller åtminstone möjlighet att skapa ett synbart och konkret alternativ till en fortsatt urbanisering, som enligt min mening kommer att nå sin ändhållplats (peak-urban), med kollaps och sönderfall till ett högt mänskligt och ekologiskt pris.
ING-Processer
Det är snart slut på 10 000 år av destruktiva ing-processer. När jag studerat samhällsutvecklingen har det blivit uppenbart att många ord som till övervägande del upplevs som negativa för mig, slutar på -ing.
Kommer du på fler kan du mejla dem till mig.
Alienering, arbetsdelning, centralisering, datorisering, differentiering, digitalisering, distansering, domesticering, effektivisering, ekonomisering, elektronisering, fragmentisering, genmodifiering, gentrifiering, globalisering, hybridisering, idolisering, individualisering, indoktrinering, industrialisering, intellektualisering, isolering, kapitalisering, kemikalisering, kolonisering, kommersialisering, koncentrering, kontaminering, kopiering, likriktning, manipulering, maximering, mekanisering, militarisering, minimering, modernisering, modifiering, monokultivering, monopolisering, nivågruppering, nyliberalisering, privatisering, rationalisering, robotisering, segregering, sektorisering, specialisering, särskiljning, teknologisering, uppdelning, urbanisering, utarmning, utrotning, vinstmaximering och övervakning.
Hållbar stadsutveckling
http://www.wwf.se
Ekologiska fotavtryck
Hållbara städer/Hållbar stadsutveckling
(Här kommer ett stycke som redovisar WWF:s pågående kampanj för hållbar stadsutveckling.)
Det bekväma livet
Sett i ett historiskt perspektiv lever många människor makalöst bekväma liv.
Tidigare undantag för några få baserat på slaveri.
Jobb, restauranger, kulturutbud, caféer, prylar, transporter osv.
Alla vet att det bekväma livet och alla produkterna baseras på slavarbete och Jordens förstörelse.
De flesta vill inte ge upp detta bekväma liv.
Försök att locka med folk på det ”gröna tåget” med budskapet att det går att fortsätta med detta bekväma liv och ända leva hållbart.
Centrum och periferi, utsugning av omlandet, regional ojämlikhet med fattiga och rika delar i samma land.
I staden blir naturen till problem och avfall.
Staden bygger på slaveri
Nutidens slaveri har följande komponenter:
Människoslavar.
Djurslavar.
Energislavar i form av kol, olja och gas med 200 år av fossil energi som nu nått sin ”peak”.
Planeten Jorden som starkt sammankopplat med den fossila energin ensidigt har fått tjäna som leverantör av råvaror och ekosystemtjänster ända till den ekologiska bristningsgränsen.
Orättvisa och vinststyrd marknadsekonomi
En utveckling av global ojämlikhet som startade med kolonialismen och nu når sitt optimum med den globala kapitalismen där marknadstänkandet har givit upphov till nya slavar, vilka arbetar under vedervärdiga former för den rika världen (de ska vara tacksamma eftersom de får arbete!).
Så länge ekonomiskt vinststyrd marknadsekonomi tillåts styra utvecklingen kommer vi att se en rörelse från periferi till centrum, ökad storskalighet, fortsatt uppdelning och segregering samt en ökning av ojämlikhet och orättvisa på alla områden och nivåer. Den inbyggda drivkraften i detta globalt förhärskande system är att sträva mot en total monokultur, med en ägare, ett företag, en härskare, en gröda och en vara. Givetvis omöjligt. Innan dess global förstörelse av natur och människa och en allomfattande kollaps.
Fyra uppgifter
En första uppgift blir att undersöka begreppet ”hållbarhet”. Vad betyder det egentligen och vad får olika tolkningar för betydelse för om en stad kan vara hållbar eller inte. En andra uppgift kan vara att definiera vad som menas med en stad. Den tredje uppgiften blir att kombinera resultaten från första och andra uppgiften för att se om en stad kan vara hållbar och hur den i så fall skulle kunna organiseras. Om det nu visar sig att nuvarande stadsbildningar inte kan bli hållbara, då återstår uppgift fyra som är att redovisa ett alternativ till städerna.
Hållbarhet
Ja, vad innebär det egentligen?
Vad är en stad?
Stadens födelse och historiska skepnader.
Start 10 000 år tillbaka. När uppkom de första städerna och vad är definitionen/definitionerna på en stad?
En makalös maskin, men ingen evighetsmaskin. Komplicerad och komplex konstruktion.
Är verkligen staden ett ekosystem?
Megacities är ett femtontal gigantiska områden av enormt utsträckta mattor med urbanisering, placerade på översvämningshotade platser. Det finns 15-20 megacities som alla ser ut att ligga vid vattensystem. Om inte stigande vattennivåer orsakar problem finns det ju en mängd andra ”apterade sprängladdningar” som kan brista i ett stadssystem.
Goda sidor hos staden. Ett ”bekvämt” liv med konsumtion och arbetsmöjligheter.
Det finns vinster att göra/fördelar med kollektivt utnyttjande och gemensamma allmänningar. Beroende på vad det är som ska utnyttjas/brukas kollektivt finns det både en undre och övre gräns för att det ska bli optimalt.
Det finns (och kan finnas) något mellan staden och den nästan öde landsbygden.
Eskalerande urbanisering
När jag gav ut ”Handbok för vardagsekologi 1993/95” skrev jag en text tillsammans med Torbjörn Peterson som hette ”Staden”. När jag nu läser den 20 år senare är det enda som förändrats att utvecklingen bara eskalerat, nyss passerades en ”milstolpe” då över 50 % av jordens befolkning bor i storstadsområden och allt som var dåligt har bara blivit värre (och vi har vant oss och flyttat normaliteten så att vi står ut ett tag till). Texten är så bra så den redovisas här i sitt original för vidare bearbetning av mig och dig.
Staden (ur Handbok för vardagsekologi 1993/95)
Idag bor cirka 40 % av jordens befolkning i städer (80 % av Sveriges befolkning i tätorter), och urbaniseringen ökar i hela världen. Dessa 2,5 miljarder människor lever i ökande misär i en miljö som är en varningssignal om en kommande ekologisk kollaps. En stad är ett svart hål som slukar resurser, material och energi från en produktiv omgivning och omvandlar dem till giftigt avfall.
Staden en parasit
Staden spelar den ekologiska rollen av parasit. Den är stationär och hjälplös på egen hand. Det kan ifrågasättas om en stad ens är ett ekosystem, eftersom det i ett ekosystem måste råda en balans mellan produktion och konsumtion. I en stad uträttas inget i ekologisk mening produktivt arbete. Inte i någon stad finns tillräckliga odlingsytor ens för den som vill odla, än mindre för stadens alla hushåll. Djurhållning (utom katter och hundar) är i stort sett förbjuden.
Varning för cancer
Stadens tillstånd har beskrivits som en ”malign ekopatologisk process” och liknats vid elakartad cancer enligt följande grundläggande kriterier (med sin ekologiska motsvarighet inom parentes). Det här är en tänkvärd liknelse som gör oss uppmärksamma på nödvändigheten att hejda stadscancern innan patienten dör.
Staden som fenomen kan i flera avseenden liknas vid definitionen på cancer:
Tillväxten sker inte längre i ett skikt, i samspel med omgivningen, utan skikten växer till i lager på lager mot en ökad höjdtillväxt.
Snabb okontrollerad tillväxt (folk- och standardökning).
Tillväxtområdet har inga egna energiförsörjningssystem utan stjäl denna energi från den friska omgivningen.
Avdifferentiering (likriktning av information, kultur och kulturlandskap).
Processerna syftar till att massföröka sig själv, med slutlig undergång för den friska omgivningen och försörjningsunderlaget kollapsar.
Metastaser [dottersvulster] (förstäder).
Processerna alstrar ämnen som är giftiga för den friska omgivningen.
Invasion och förstörelse av normala vävnader (allmän miljöförstöring).
Sårbarhetens triumf
Staden så som vi känner den är essensen av fysisk och mental sårbarhet och är en ekologiskt tärande, nedbrytande och kostsam företeelse. De komplicerade system som får en stad att fungera bygger på avancerad teknik som måste fungera utan störningar. Det krävs också att energiflödet är onaturligt konstant över dygnet jämfört med naturliga energiflöden. Vid tekniska fel eller energiavbrott uppstår kaos, ofta med allvarliga följder bara efter några timmar. Ännu värre efter några dagar, då utslagning av vatten- och livsmedelsförsörjning, kommunikationer, sjukvård, avloppsrening och renhållning skapar akuta situationer.
Utarmad omgivning
Städer kan inte växa ohämmat utan att andra områden utarmas. Landsbygden blir glesbygd och dör. Produkter från en biologiskt produktiv landsbygd måste transporteras till var och en i staden, samtidigt som landsbygden utarmas på verksamheter, social och kulturell service.
Skapad ordning
När man samlar ihop människor som levt utspritt på större ytor och koncentrerar dem i en stad har man skapat en tillkämpad ordning. Ju längre driven ordning desto mer onaturligt och därmed sårbart resultat. Alltmer resurser måste sättas in för att upprätthålla ordningen, vilken annars alltid spontant rasar ihop. Stadens bestånd blir beroende av ett system av transportleder, kablar, rörledningar osv. och människor som sköter det. Systemet är material- och energikrävande och går resursmässigt med förlust. Men eftersom priset för degradering av materia och energi inte tas med i ekonomiska kalkyler räknas detta inte in.
Den stora stadens tillväxt betyder också att den mänskliga miljön ännu mer fjärmar sig från den som människan är biologiskt anpassad till. Klyftan mellan vår biologiska natur och vår livsmiljö ökar. Det är inte förvånande att sociala störningar av olika slag tillväxer samtidigt med stadens tillväxt.
Stadens fördel
Vinsten med staden är täta kontakter mellan människor och mänskliga aktiviteter. Den stora staden kan få underlag för exklusiviteter som operahus, specialaffärer, museum osv. Här kan också rymmas en mångfald av idéer och verksamheter på gott och ont.
Stadens framtid?
Har staden som företeelse någon framtid eller är den dömd att dö ut. Kan den förändras och förnyas i ekologisk riktning. Vad kommer istället?
Så långt denna text från början på 1990-talet. Den avslutas med en fråga som är väl värd att ta tag i: Vad kommer istället?
Den hållbara staden
trot den som vill
Vi kan på motsvarande sätt öka vår självförsörjningsgrad och fylla vårt civila ansvar för vår egen födoproduktion och ta aktiv del i den utifrån våra egna förutsättningar. Den tärande staden skulle bli avsevärt mindre tärande om varje hushåll hade en egen trädgårdstäppa där man odlade grönsaker och rotfrukter för husbehov. Ett normalstort trädgårdsland kan ge ett kraftigt tillskott till både kosten och hushållskassan under hela hösten, och ännu längre om man konserverar och spar till vintern. Framtidens städer kan bli närande istället för tärande. Är det vettigt att ungefär en tredjedel av stadens yta ockuperas av bilen med tillhörande verksamheter (vägsystem, p-platser, bensin-mackar, verkstäder, förstörd mark osv)? Husbehovsodling i täppor knutna till varje bostad, kompostering och återbruk av restnäringsämnen från odlingen och källsortering av hushållsavfall måste bli en självklarhet.
Den permakulturella staden
Vad kan då hjälpa oss att identifiera eller att göra den permakulturella staden synlig?
En bedömning av stadens storlek fås genom att faktorerna befolkningsantal, konsumtion, biologisk produktivitet och avstånd/energiåtgång för transporter sätts i dynamisk relation till varandra. Om målet är att befolkningen på en plats ska få nära 100 % av sin grundläggande försörjning av dricksvatten, livsmedel, luftrening och materiella produkter från ett bestämt närområde får detta stora konsekvenser.
De allra flesta större städer behöver minska sin befolkning medan andra områden behöver befolkas. Denna process kallas för ruralisering och är urbaniseringens motsats. Om vi ser utvecklingen från 1950-talet och fram tills idag som en film är det som att filmen spelas baklänges, fast med ett stundtals annat innehåll. Helt enkelt enligt devisen: ”Tillbaka in i framtiden”.
Naturresurserna är basen
Ett av de högst ställda målen för en permakulturdesign är att alla räkenskaper på naturresurser ska falla ut med positiva tal. I en design kan dessa resurser organiseras enligt de fyra elementen jord, eld, luft och vatten. Jord handlar om berggrund, odlingsjord och växtlighet, eld står för energi, luft för luftens kvalitet och vatten behandlar dricksvatten, vattenrening och vattensystem.
Ruralisering
Kort beskrivning av mål och metod
Jan Gustafson-Berge