JORD

Grästorv, sten och jord används som en isolerande hud utanpå jordkällaren.

PERMAKULTUR PÅ LÖVUDDEN: Arbete med elementet JORD

(Text publicerad i Tidskrift för Permakultur 18/2017)

På Lövudden i Östergötland har Jan och Marsa Berge under 9 år utvecklat en omfattande självförsörjning från köksträdgården, tillsammans med en intensiv och extensiv skogsträdgård enligt permakulturprinciper. Idag inbjuder de folk välkomna till detta fantastiska permakulturställe, där Jan också håller kurser i ämnen relaterade till permakultur.

I artikeln beskrivs för inspiration och lärande den designmodell Jan genom åren har använt för att utveckla Lövuddens permakulturdesign. Här är det särskilt fokus på hur det på platsen arbetas med elementet jord.

Lövudden – geografi och kulturhistoria
Lövudden är en plats i sydöstra Östergötland på gränsen mot Småland. Det är 7 mil från städerna Linköping, Norrköping och Västervik. Landskapet är ett kuperat, omväxlande och småskaligt sprickdalslandskap med många sjöar och dalgångar.

På skifteskartor finns ”Löfuddstorpet” från början av 1700-talet med sin tillhörighet till gården Hägerstad som ett arrendetorp. Torpet har flyttats omkring några gånger för att under 1800-talet hamna på sin nuvarande plats. Det gamla torpet helrenoverades under 1950-talet och den gamla timmerstommen finns numera inbyggt i det hus vi äger. Torpet var under en period som en mindre gård med 3 hektar mark där brukarna till stora delar kunde försörja en familj kombinerat med sidoarbeten. Då fanns även några kor, en häst, grisar och höns som medarbetare på gården. Under 1990-talet ombildades Lövudden och flera andra liknande torp längs grusvägen till fritidshus och på hösten 2008 köpte vi stället.

Vår egen tomt är på 2000 m². Vi får också av grannbonden låna en tidigare igenvuxen betesmark som vi kallar ”fältet” som är på 3000 m² samt delar av en närliggande skog på 5000 m², så sammanlagt disponerar vi en hektar mark.

En zonkarta från 2013 över det område vi disponerar.

Utveckling och arbete med permakultur
Under 2009 påbörjades ett medvetet och målinriktat arbete med att designa platsen enligt permakulturens principer. Detta i samband med att jag gick en utbildning för certifiering inom permakultur (PDC).

Behovsanalys genomfördes och några övergripande målsättningar formulerades:
Utveckla ett ekologiskt fritidshus på landsbygden med ett halvårsboende utsträckt över alla årstider, med sikte på ett kommande helårsboende.
Platsen ska ha kapacitet för en hög grad av resiliens och självförsörjning med avseende på grundläggande behov av vatten, livsmedel, energi, boende, materiella resurser, fysisk och psykisk hälsa, information, transporter och social samvaro.
Lövudden ska också fungera som en inspirationskälla och en katalysator, ett kunskaps- och utbildningscentrum för spridning av permakulturens idéer och praktiska tillämpningar, särskilt för det närliggande geografiska området.

Ett tidigt designförslag över vår egen fastighet.

Designmall
Som hjälp i mitt arbete med analys, planering, design och praktiskt genomförande används en designmall vars huvudsakliga innehåll kommer från den PDC jag genomgått. Under åren har jag fördjupat, utvecklat och anpassat mallen till mina speciella förutsättningar. Mallen innehåller rubrikerna: behovsanalys, platsanalys, observation, vild design, de åtta verktygen innebärande zoner, sektorer, kopplingar, element och funktion, stacka, gränszoner, mönster och orörda ytor, de fem elementen samt bioregion.

De fem elementen
Inom design med permakultur brukar de fem elementen kallas för jord, eld (energi), luft, vatten och organisation. I det egna och anpassade system jag arbetar med finns jord, eld, luft, vatten och trä. Organisation behandlas i mitt system huvudsakligen under rubriken bioregion.

Inom det här området i permakulturen finns mycket högt ställda kriterier som är svåra att uppnå fullt ut på ett snabbt och enkelt vis, men som samtidigt inspirerar och visar på de utmaningar hela det mänskliga samhällsbyggandet har att klara av. Målen är att energin eller resursen när den har brukats ska gå vidare i mindre eller större kretslopp med minst lika bra kvalitet och helst bättre som när den kom in i systemet. Ett permakulturprojekt ska också motverka klimatförändring genom att lagra mera kol i jord och växter än som släpps ut till atmosfären i form av CO₂. Platsen ska lämnas vidare i bättre skick till kommande generationer. Energiflöden och resurser integreras i lokala kretslopp. En mera behovsfunktionell och skönare plats för människorna ska byggas upp. Vår stora läromästare här är naturen och våra mänskliga system ska i sina principer kopiera naturens sätt att fungera och totalt integrera bosättningen och verksamhetsplatsen i naturens små och stora flöden av energi och resurser.

För de fem elementen på Lövudden kan målsättningarna sammanfattas enligt följande:

Eld (energi): Kraftfull energihushållning, energibesparing med minimal användning av extern energi och bruk av förnyelsebar energi i form av sol, vind, vatten och biomassa.

Vatten: Bättre vattenbalans i området med långsamma flöden och utvecklade vattenbiotoper. Insamling av regnvatten. Biologisk vatten- och avloppsrening.

Jord: Ökad bördighet hos jorden genom ekologisk odling med ett rikare mikroliv, högre mullhalt och inga förekommande gifter. Utvecklad och utökad produktionsförmåga av nyttigheter med hjälp av tillgänglig och förnyelsebar energi. Ökad biologisk mångfald.

Luft: Hälsosammare och renare luft genom ökad mängd växtlighet och inga utsläpp av farliga ämnen.

Trä: Minskad konsumtion av nyproducerade föremål. Återbruk och återvinning. Minskad mängd av farliga ämnen i omlopp. Avskaffande av begreppet avfall. Lokal och behovsanpassad produktion.

En resurs- och flödesanalys för elementet JORD.

Elementet JORD: Ett exempel på en arbetsmetod
Som ett stöd för tänkandet skissar jag alltid, först mycket enkelt och därefter, i takt med att projektet eller designen utvecklas, allt mera omfattande och komplicerade skisser i kombination med anteckningar. Den allra mest komplexa bilden framträder som en tankekarta med linjer och pilar kors och tvärs samt med en integrerad färgsymbolik. Tankekartan fungerar som hjälp vid undersökning, analys och genomförande. Den tydliggör och synliggör hur resurser och energi strömmar och rör sig på platsen.

Ett antal frågor dyker upp och vars svar kan leda i en bättre riktning mot de mål som finns uppställda:
Var finns det gynnsamma kopplingar och var saknas de?
Vad ingår i de stora, lokala eller mikrolokala kretsloppen?
Hur fås flöden att stanna upp och göra nytta på platsen?
Hur delas större kretslopp upp i mindre kretslopp eller loopar?
Vad kommer in utifrån som på ett annat sätt redan finns eller kan skapas på platsen?
Vad lämnar platsen och är det bra eller dåligt?

Med tankekartan som illustration kommer jag att göra en fördjupning i hur arbetet med elementet JORD ser ut. Denna fördjupning visar också i sina principer hur det går att arbeta med alla elementen, eller med vilket projekt som helst. Hur omfattande en teoretisk modell än är, så överträffar ändå alltid verkligheten denna i sin mer omfattande komplexitet. En modell är alltid en utskärning av en större helhet och så fungerar också tankekartan. Elementet VATTEN är t.ex. närvarande i det som gäller elementet JORD, men för att det ska bli realistiskt för den mänskliga hjärnan att konstruktivt begripa vad som händer är det nödvändigt med tillfälliga förenklingar.

Innebörden av elementet JORD
De långsiktiga målsättningarna med designarbetet för elementet JORD har redan beskrivits ovan.
Vad ingår då i elementet JORD på Lövudden, vilka resurser, flöden, energier, verksamheter, företeelser, föremål och designelement finns att arbeta med. Huvudaktörerna är på tankekartan färgmarkerade där grönt får symbolisera odling inklusive produktion i skog och skogsträdgård, orange innefattar den s.k. jordfabriken, blått kännetecknar köket med sin hantering av livsmedel och lila står för utedasset och latrinhantering. Dessa fyra huvudaktörer eller huvudelement beskrivs i det följande.

Den första köksträdgården i frodigt växande.

Huvudaktör: Odling
All växtlighet från den minsta mossa till det största trädet.
Marken och odlingsjorden och allt som finns i den.
Skog och skogsträdgård.
Grönsaksodling, fruktträd, bärbuskar och perenna grönsaksväxter.
Perenna rabatter, polykulturer och skogsträdgård.

Köksträdgården i ett senare utvecklingsskede med ett nytt växthus.

Intensiv grönsaksodling
Grönsaksodlingen är en allmän ekologisk odling med inspiration från flera olika odlingssystem. Utmärkande kännetecken är marktäckning, förekomst av perenna grönsaksväxter samt en hög tolerans för de växter som brukar kallas ogräs. Odlingen är också intensiv med djupbäddar, odling på höjden, samodling och följdgrödor. Min målsättning är självförsörjning för två personer med grönsaker, rotfrukter och potatis, samt bär och frukt. Jag räknar med ett behov av cirka 500 m² odlingsyta för detta, exklusive plats för bärbuskar och fruktträd. Varje år utökas odlingsytan och vi är nu uppe i 360 m². För varje år bestämmer jag att en viss sorts grönsaker ska växlas upp till en nivå för självförsörjning och då följer en utökad odlingsyta med för detta behov. Självförsörjning är inte bara en viss mängd odlingsyta. Det odlade ska också skötas, skördas, beredas, ätas upp och konserveras. Genom mitt sätt att hantera allt detta växer hela systemet på ett organiskt vis samman till en fungerande helhet.

En lång perennbädd med salladsväxter och bärbuskar sträcker sig i mitten mellan två inhägnade köksträdgårdar.

Perenna grönsaksväxter
Förutom att aktivt använda ätliga vilda växter och ha en hög tolerans för nyttiga ”ogräs”, så arbetas det mycket med perenna grönsaksväxter som integreras med andra växter. Ovanpå marken byggs det upp långa odlingsbänkar eller odlingsbäddar på mellan 10-30 meter och med en bredd på 80-90 centimeter. Den första som anlades hamnade på gräset under stora fruktträd. Där samsas bärbuskar med olika arter av lök som ger blad, strå och smålökar. Den andra placerades på utsidan av ett staket och temat där är bärbuskar tillsammans med perenna salladsväxter. Den tredje och längsta finns på ett område vi lånar av närmaste bonde och som vi kallar ”Fältet”. Denna 30 meter långa odlingsbädd ringlar sig parallellt med en grusväg och kallas för ”Ormen”, en hyllning till den rika förekomsten av ormar på Lövudden. Denna bädd fylls med lite av varje när plantor och växter dyker upp. Grundtanken är bärande träd, bärbuskar, perenna matväxter och blommor. En fjärde är planerad längs ett annat staket och ska bestå av bärbuskar kombinerat med växter som har ätliga blommor.

Extensiv skogsträdgård
Med en extensiv skogsträdgård menar jag dels att arbetet med uppbyggnad av den är utsträckt över en längre period och dels att syftet inte bara är att skogen ska producera mat. Vår brunn för dricksvatten befinner sig i området, så en uppgift för skogen är att skugga det området och hjälpa till med att rena vattnet. Vi har också en vattenfåra som kommer till oss från markområden söder om fastigheten som behöver sin del av området när vattnet söker sig ner mot vår närbelägna sjö Vindommen. På vägen stannas vattnet upp och gör nytta i ett flertal dammar och våtområden. Skogen ger oss också byggnadsmaterial och ved. Dessutom finns där en del växter som redan ger mat, kryddor och medicin och som gynnas på olika sätt. Det är exempelvis nyponbuskar, slånbär, krikon, doftviol, harsyra, älgört, sälg, vildapel, vinbär och äppleträd.

Ett av de mindre områdena med lite mera intensiv skogsträdgård.

Första åtgärden var att inventera hela området för att se vad som fanns. Nästa steg var selektiv röjning vilket innebär att vissa arter gynnas på bekostnad av andra. Exempelvis röjs det runt vildaplar (som sedan ympas med kulturäpple) och äppleträd för att de ska få mera utrymme och ljus. Vissa arter finns det mycket av och dessa minskas då till sitt antal. Tidigare röjningar av andra personer har skapat buskvarianter av olika träd och dessa röjs då selektivt så att några stammar lämnas kvar, vilka då kan kanalisera framtida tillväxt. Syftet med röjningsarbetet är att bevara och ge förutsättningar för en mångfald av arter på alla växtnivåer. Det sista steget är att plantera ut växtarter som kan ge föda, dryck eller medicin. Röjningen ger oss också ved och hittills har detta genererat cirka 4 m³ ved per år, vilket är den mängd vi behöver.

På två ställen har jag låtit skogsträdgården vandra in på vår tomt. Marken där har täckts med löv och kvistar från beskärning har klipps rakt ner på marken. De nyttiga växter som redan fanns har fått stanna kvar, vilket har varit självsådda vinbär och krusbär, vildkörsbär, hassel, kirskål, nässlor och mjölkört. Sedan har en mängd perenna grönsaksväxter, bärbuskar och fruktträd planterats.

Här förvaras olika ”jordingredienser” för att vid behov blandas samman.

Huvudaktör: Jordfabriken
Olika jordarter från styv lera till sand.
Bergarter och mineral i form av berg, stenar, grus och sand.
Organiska restprodukter från mathantering och odlingsverksamhet med kompostering av allehanda slag.

Jordfabriken är en plats, strategiskt placerad i halvskugga med närhet till komposter och odlingsytor. I olika högar samlas här material av olika slag. Det kan vara sandblandad lerjord från utgrävningen av en damm, fin sand från det närbelägna grustaget, sållad trädgårds- och kökskompost eller djurgödsel. Här tillverkas olika jordblandningar efter de behov som finns i odlingsverksamheten. Ibland kan grövre material blandas direkt i odlingsbänkar eller i botten på nya odlingsytor och ibland behövs det lite finare blandningar som behöver sållat material. I högarna tillförs också en del specialämnen som aska och kol från eldstäderna samt inköpt pelleterat Algomin (algkalk från havet med tillsats av brunalger). På platsen står också ett badkar där det under säsong alltid finns 150 liter gödselvatten på gång med brännässla, lupin och vallört.

Två stycken vandrande trädgårdskomposter i närheten av jordfabriken.

Vad gäller komposter har vi en latrinkompost med efterkompostering, en kökskompost i en tät och isolerad behållare samt en öppen trädgårdskompost där diverse grövre organiskt material helt enkelt bara kastas i en hög som ibland kan få lite klippt gräs, löv eller en hinna av jord över sig. En mera extensiv typ av kompostering är marktäckning som vi tillämpar på alla odlingsytor och i delar av skogsträdgården. Allt gräs vi klipper och alla löv som räfsas samman hamnar på odlingsytorna som marktäckning. I vissa delar av skogsträdgården tillförs löv och kvistar klipps i småbitar rakt ner på markytan.

Vid jordfabriken står också ”stenhinken” där småsten som dyker upp i jordhanteringen läggs. När hinken är full finns det alltid något på tomten som behöver sten.

I köket pågår det ofta många olika aktiviteter.

Huvudaktör: Köket
Livsmedelshantering med skörd, förvaring, beredning, konservering och matlagning.
Jordkällare och andra förvaringsutrymmen för mat och dryck.

Köket är en viktig plats för en självförsörjare, som gärna kan delas upp i ett kök inomhus och ett utomhuskök för grövre och slabbigare arbetsuppgifter. Köket ska organiseras väl med funktionella arbetsytor och förvaringsutrymmen. Utrustning, apparater och redskap ska vara ändamålsenliga, väl omhändertagna och av hög kvalitet.

In till köket strömmar råvaror från odling eller den vilda naturen. Dessa bearbetas på en mängd olika sätt, bereds till daglig mat och dryck samt konserveras för framtida konsumtion.
På golvet vid diskbänken står en hink som tar emot de organiska rester som uppstår efter matberedningen. Hinken töms i den täta och isolerade kökskomposten som efter ett år hamnar bland odlingarna igen. Ut från köket rinner avloppsvatten genom köksvasken, vilket infiltreras under stora träd och en del av grönsaksodlingen. Slammet sjunker till botten i en slamkammare och töms ut på ett lämpligt odlingsområde med några års mellanrum. Maten vi äter används av våra kroppar och det vi inte kan ta hand om hamnar på utedasset, vars välkomposterade näring hamnar i odlingarna, blir till ny mat, som vi äter och … här ett exempel på ett tydligt lokalt kretslopp av resurser.

Jordkällaren är fantastisk, då den håller kallt när det är varmt och varmt när det är kallt.

I vårt kök finns ett torrskafferi, ett kallskafferi som även fungerar som kylskåp under den kalla delen av året och en mindre kombinerad kyl och frys som är igång under den varma delen av året. Vår konservering inriktar sig huvudsakligen på torkning, mjölksyrejäsning och inläggningar av olika slag.
På tomten finns också en relativt nybyggd jordkällare från 1967 som är murad med block och har tak och golv av betong. För att göra denna jordkällare bättre fungerande ur temperatursynpunkt (kallare på sommaren och varmare på vintern) byggs en mur av stenar runt om källaren på vilken sedan grästorv staplas och som fyllning används diverse ”skräpjord” som uppstår här och var vid andra arbeten. Detta projekt skrider långsamt fram och när det är klart ända upp på taket kommer bärbuskar och andra perenna matväxter att planteras på jordkällaren.

Avdelningen bakom utedasset avsedd för latrinkompostering i en cykel på tre år.

Huvudaktör: Utedasset
Hantering av urin och latrin genom urinseparation och latrinkompostering.

Först byggdes det gamla utedasset om så att urinseparering och latrinkompostering blev möjlig. Nästa steg var att bygga ett nytt och fint utedass, ett dasspalats, där kriterierna var: inget drag, ingen lukt, inga djur, gott om plats och skönhet. Urinen separeras och hamnar i dunkar som töms vid behov, antingen i koncentrerad eller i utspädd form, där det för tillfället är lämpligt. Latrinen hamnar i mindre och enkelt hanterbara tunnor där det blandas med toapapper, torrt och finfördelat organiskt material och lite jord. När tunnorna är riktigt fulla och välpackade dateras de och ställs på lagring i ett år, därefter töms de i en godkänd latrinkompostbehållare. Hanteringen är mycket enkel och helt utan kladd och obehaglig lukt.

När latrinkomposten är full flyttas materalet till en kompost bredvid av träbrädor där det blandas med löv som räfsas från närbelägen mark. När latrinkomposten är full igen är det dags att flytta innehållet i efterkomposteringen till jordfabriken, där det sedan körs ut till behövande växter och odlingsbäddar eller ingår som ingrediens i olika jordblandningar. På sju år har det blivit två fulla träkomposter (cirka 800 liter) med högvärdig kompost av det bajs alla människor på Lövudden har producerat.

De röda pilarna
När tankekartan utarbetats blir det också tydligt var bristerna finns. Jag lägger särskild vikt vid de röda pilar som kommer in utifrån och som visar på resurser som behöver köpas med pengar och som oftast kommer från avlägsna platser. Strategier för få bort de röda pilarna kan vara omedelbart köpstopp, sökande efter bättre alternativ, användande av lokala resurser eller en ökad egen produktion av en råvara.

I vårt fall här med elementet JORD fanns följande röda pilar:
Spån och strö till utedasset som kom från Linköping. Detta ersattes med torrt gräs och torra löv som klipptes i mindre bitar med vår elgräsklippare.
Köpt naturgödsel från en gård med hästar. Detta kan ersättas med köp från en mera närbelägen bondgård eller genom att öka jordens egen förmåga till bördighet.
Köpt odlingstorv och såjord. För odlingsjord i säck bestående av torv och fin sand har jag proklamerat köpstopp, däremot ser jag i nuläget inget alternativ till den lilla mängd såjord jag brukar köpa under våren (under 2017 blev det 100 liter).
Råvaror för matberedning som köpts utifrån. Här gäller det att söka lokala leverantörer av sådant vi inte tänker producera själv samt fortsätta med att öka den egna produktionen av grönsaker, frukt och bär.

Tomathinkar i väntan på att fyllas med en passande jordblandning.

Arbetet fortsätter
Mycket mer finns att berätta, men här har jag fokuserat på arbetet med elementet JORD. Vi är en god bit på väg mot en mera fullbordad permakultur, men det återstår många intressanta utmaningar och roliga projekt att komma igång med och förverkliga. I år är det utökade och intensifierade odlingar, röjningsarbete och ympning samt byggandet av en vedeldad och solcellsdriven badstuga som är de viktigaste arbetsuppgifterna. Kom gärna på besök.

Växtlista
De ätliga vilda växter och perenna grönsaksväxter som vi använt mycket under perioden april-juni det här året:

Brännässla Urtica dioica (toppskott)
Fläder Sambucus nigra (blomma)
Gräslök Allium schoenoprasum (strå och blomma)
Humle Humulus lupulus (skott)
Kirskål Aegopodium podagraria (unga blad med stjälk)
Kärleksört Sedum telephium (toppskott med flera bladpar)
Lungrot Chenopodium bonus-henricus (blad och toppskott)
Maskros Taraxacum sp. (blomma och rot)
Mjölkört Epilobium angustifolium (skott)
Pepparrot Armoracia rusticana (unga blad och rot)
Rabarber Rheum rhabarbarum (stjälk)
Ramslök Allium ursinum (blad och blomknopp)
Skogslök Allium scorodoprasum (hela växten)
Sköldsyra Rumex scutatus (blad och stjälk)
Spansk körvel Myrrhis odorata (blad, stjälk och omogna frön)
Sparris Asparagus officinalis (skott)
Svartrot Scorzonera hispanica (blad)
Svinmålla Chenopodium album (blad och toppskott)
Trädgårdsmålla Artiplex hortensis (blad och toppskott)
Trädgårdssyra Rumex rugosus (blad)
Tusensköna Bellis perennis (blomma)
Vårsköna Claytonia sibirica (blad och blommor)

Jan Gustafson-Berge
kosmotopia@gmail.com
https://eldoga.wordpress.com/

Välkommen!