Jordfabriken kallas denna plats bakom växthusen och här ansamlas och bearbetas olika näringsresurser till våra jordblandningar m.m. Längst till vänster ses den återuppståndna vandringskomposten, följt av badkaret för näringslösningar och den blå bokashitunnan. Till höger om redskapen finns en öppen plats för blandning och förvaring av jordblandningar. Allra längst till höger vid fönsterramarna står vår kökskompost.

Min målsättning här på Lövudden när det gäller att tillföra eller skapa näring till den ekologiska odlingen, har alltid varit att den ska vara så lokal som möjligt, helst direkt från den aktuella platsen, dvs. de 10 000 m2 mark vi disponerar. I den här texten beskriver jag de metoder och källor vi använt hittills, något har vi lämnat bakom oss och annat har tillkommit. Jag räknar inte matematiskt på näringen utan måttstocken får vara hur stor skörden blir (näring är ju inte den enda faktorn).

Jordblandningar, som det talas om på flera ställen i texten, innebär blandningar som består av en del ”skräpjord” som vid behov sållats, en del sand från grustaget och en del näring i form av djurgödsel eller kompostjord. Denna jordblandning kan även tillföras kalk vid behov, aska från våra eldstäder samt eget tillverkat biokol. Jordblandningarna görs under våren och framåt när olika odlingsland ska jordförbättras eller vid nyplanteringar av växter som behöver extra stöd.

Djurgödsel från den gamla ladugården
Utgrävning av mycket välbrunnen gödsel från en numera raserad ladugård som tillhört Lövudden. Gödseln får anses vara lokal då de djur som bajsat och kissat på ströbädden har betat på närliggande marker. Den var på vissa områden delvis torr och full med rötter från gråbo och nässla. På andra platser i ladugården var den riktigt svart och lagom fuktig. En fröjd att lasta upp i rullebören och sprida ut över odlingslanden. Men även det roliga har ett slut och nu är denna näringskälla i princip slut.

Köpt djurgödsel från trakten
Vid tre omgångar har jag genom tillfälligheter fått tag i gödsel från gårdar i trakten. Detta kan inte definieras som lokal gödsel, men är under rådande omständigheter okej. En annan negativ aspekt med dessa tre gödselkällor är att de transporteras till Lövudden med hjälp av fossil energi.

Fick en gammal gödselstack med hästgödsel och mycket sten.
Köpte ett lass mycket halmig kogödsel, som mest dög till marktäckning.
Köpte ett lass mycket fin gödsel från den närbelägna bondgården Högtomta.

Rest av den stora gödselhögen från granngården Högtomta. Några odlingscirklar och cirka 50 stycken träd och buskar återstår att gödsla.

Trädgårdskompost och Kompostsäckar
De första tio åren fanns en vandrande trädgårdskompost med grovt organiskt material. Varje år bytte komposten plats och där den legat grävdes en grop och planterades en bärbuske. Komposten sållades varje vår till jordblandningar. Temperaturen var dock för låg så vissa växters frö överlevde och spred sig därmed ut över alla odlingsbäddarna.

Trädgårdskomposten ersattes under 2019 av ett försök med kompostering i återbrukade plastsäckar. I dessa blandas grönt växtmaterial med sand. Säckarna skulle egentligen ligga i två år, men akut jordbrist fick mig att tömma alla säckarna året efter. Många säckar var bra, men det fanns också många säckar där materialet inte alls var nedbrutet.

Kökskompost
En hink i köket samlar organiskt material som sedan töms i en isolerad kompostbehållare, där också lite kolrikt och torrare organiskt material såsom löv och sågspån tillförs ibland. Töms vid behov varje eller vartannat år och ingår i jordblandningar.

Bokashi
På initiativ av min hustru införskaffade vi år 2020 fyra hinkar med kran för att testa denna metod. Det organiska materialet vi samlar från vår lägenhet i Linköping transporteras också till Lövudden och en tom hink tas med tillbaka. På så sätt snuvar vi kommunen på den ”Gröna påsen”. Att gräva ner det färdiga materialet från hinken titt som tätt var inget praktiskt alternativ för mig. Vi tömmer i stället färdiga hinkar i en 125 liters plasttunna med påsatt kran. Materialet blandas där med lite jord och löv. Tanken är att innehållet, när tunnan är full, ska ingå i vårens jordblandningar, alternativt grävas ner vid planteringar. Den avrunna vätskan häller vi lite här och var med syftet att bakteriekulturerna ska etablera sig i vår lokala miljö.

Latrinkompost
Latrin, toapapper och strö samlas i mindre tunnor som lagras minst ett år innan de töms i en isolerad och tät kompostbehållare. Ströet kan vara grovt sågspån eller torra löv som ”körts över” av en elgräsklippare med uppsamlare. När denna är full vänds innehållet över till en träbehållare för efterkompostering tillsammans med löv och annat krafs från marken i närheten. Cykeln är på tre år sammanlagt och det färdiga materialet används i jordblandningar.

Urin
På toaletten separeras urin från fekalier och samlas i plastdunkar. Vid behov och lämpligt tillfälle gödselvattnas urinen ut i varierande spädningsgrader. Vid lämpliga perioder under året kissas det även flitigt enligt devisen ”kissa där du står eller arbetar” och då helst vid en buske eller ett träd.

Näringsmässigt ligger urin nära innehållet i flytande krukväxtgödsel och innehåller 5 % kväve, 2 % kalium och 1 % fosfor. Urin från en person kan gödsla 200 m2 per säsong.

Gödselvatten av nässla, vallört, fräken, älggräs och lupin
Växterna samlas in, ensamma eller i blandningar och placeras i ett badkar, vilket fylls med vatten. Efter en vecka tas växtmaterialet bort och placeras på någon lämplig odlingsbädd eller ute i de extensiva skogsträdgårdarna. Näringsvattnet används för stödgödsling antingen utspätt eller outspätt.

Nässla är rik på kväve och kisel. Vallört tillför kväve, fosfor och mycket kalium och fräkenväxter är rika på fosfor.

Marktäckning med gräs, löv och kvistar
Allt gräs som klipps med vår elgräsklippare med uppsamlare och alla löv som räfsas på vårt område hamnar som marktäckning på odlingsbäddar samt vid träd och buskar. Grönt gräsklipp är rikt på kväve, men innehåller lite av fosfor och kalium. Marktäckningen minskar även behovet av vatten. När materialet äts upp av maskar och mikroorganismer görs näringen tillgänglig för växterna.

I de perenna matrabatterna och ute i skogsträdgården placeras en hel del mera vedartat material såsom nedklippta kvistar, grenar och murkna bitar av trädstammar. Detta för att få igång ett utvecklat samarbete med svampnationen. Svamparna idkar byteshandel med träd och buskar till nytta för båda parter.

En odlingscirkel med honungsört som nyligen betats av ett rådjur, som då som tack hjälpt till med egen gödsel under ätandet.

Gröngödslingsväxter
Särskilda växter för gröngödsling ingår sedan 2019 i växtföljden. Vissa grödor kan också samodlas med gröngödslingsväxter. En odlingsbädd besås varje år med honungsört och till samodling passar olika lågväxande klöverarter som subklöver och perserklöver.

Kvävefixerande växter
Några grödor som kvävefixerar med hjälp av bakterier ingår i växtföljden (ärtor och bönor). Det finns också några träd och buskar som kan kvävefixera (al, häckkaragan, koreansk silverbuske och havtorn).

Aska
I våra eldstäder eldas bara med ren ved i en blandning av björk, ek, gran, tall, asp, hassel, fruktträd m.m.
Aska innehåller många nyttiga näringsämnen till trädgården. Den är rik på kalium, kalcium, fosfor samt mikronäringsämnen och flera mineraler. På vissa områden i Sverige kan marken innehålla en högre nivå av olika tungmetaller som genom trädens ved kan ackumuleras i askan.

Det utsprutade stenmjölet från brunnsborrningen hamnade kanske inte exakt där jag önskade. I bakgrunden syns odlingscirklar med kombinationer av gödsel och lövtäckning.

Stenmjöl
I samband med att vi hösten 2020 tvingades borra en vattenbrunn fick vi en rejäl hög med fint stenmjöl. I torrt skick kan det spridas ut i en mängd av 1-2 kg. per 10 m2 och verkar som mineraltillskott på längre sikt.

Källor:
Natur & Trädgård, nr. 2/2011, sid. 64-75.
Langenskiöld, Trädgårdsboken om JORD, Bokförlaget Langenskiöld, 2016.

Har du synpunkter på texten eller ytterligare information att bidraga med så skicka gärna ett mejl.

Jan Berge
kosmotopia@gmail.com