Tankar vid en fälld ek
Ibland när jag arbetar med olika projekt på Lövudden kommer jag på mig själv att tänka på lönsamhet och om det är värt eller lönt att hålla på och fippla med än det och än det andra. Det är svårt att bryta sig ut ur starka tankemönster som är förhärskande i den tid och kultur en lever i och begreppet lönsamhet är starkt etsat in i de flestas medvetenhet. För att långsamt komma ur den kulturella tvångströjan för jag långa samtal med mig själv under arbetets gång och kommer så småningom fram till att det finns värde i de arbetsuppgifter som utförs. I ett helhetstänkande där många andra faktorer än tid och pengar tas i beaktande, blir begrepp som ekonomisk lönsamhet och flera andra närliggande värdeord såsom effektivitet, rationalisering, tillväxt, utveckling, snabbhet osv. av mindre betydelse. Det finns istället andra värden som träder i förgrunden.
Vad är lönsamhet och är det viktigt?
En sökning på Google ger 540 000 resultat på 0,25 sekunder. Var det en lönsam sökning?
Hos Hogia Ekonomi info (Nyckeln till kompetens) låter det bl.a. så här: ”Med ett lönsamt företag menas ofta att det går med vinst, d v s intäkterna är större än kostnaderna.”
Men trivsamt nog låter det också så här på slutet i samma text: ”Det som är lönsamt för ett företag på kort sikt behöver inte vara det för samhället på lite längre sikt.”
Hos SYNONYMER:SE beskrivs begreppet så här:
Synonymer till lönsamhet: ekonomisk effektivitet, ekonomiskt utbyte, räntabilitet, avkastning, bärighet och vinst.
Vad betyder lönsamhet: vinst i förhållande till kapitalet.
Företags- och privatekonomi
Allt detta kretsar kring företags ekonomiska förehavanden. Det finns även betydelser som berör den privatekonomiska sfären. Jag har ofta mött åsikter inom detta område vars syfte har varit att tala om det omöjliga att förändra världen till det bättre. Ofta använder personer som inte vill (eller inte orkar, eller inte vågar) ändra på något i sitt eget liv lönsamhetsargumentet, det blir då ett av många smitningsargument. Vanliga meningar har varit: ”Det är inte lönt.” eller ”Det lönar sig inte.” eller ”Det är billigare och enklare att köpa.”
Det var ju synd att det inte lönade sig att rädda världen.
Tankarna går också till den fantastiska målningen av Peter Tillberg, ”Blir du lönsam, lille vän”.
Två dödssynder
Två grundläggande och katastrofala tankemisstag är inblandade i begreppet lönsamhet.
Det ena är att plocka in den kronologiska tiden och sätta ett pris i pengar på tiden, så kristallklart uttryckt i talesättet ”Tid är pengar”.
Det andra är att ställa naturen och naturresurserna utanför beräkningen och att i princip sätta kostnaden för detta till noll. I flera fall sätts även människovärde och människans hälsa ur spel då priset på människans arbetskraft också kan närma sig noll.
Senast dök frågan om lönsamhet upp i mina tankar när jag skaffade stolpar och annat stängselvirke för att inhägna ett odlingsområde till skydd mot några av de vilt levande djuren. Var det verkligen lönt att ta fram egna stolpar?. Varför inte bara köra och köpa färdiga stolpar?
Ekonomisk beräkning
För en gångs skull skar jag ut det rent ekonomiska och räknade lite på kostnad och tidsåtgång för de två alternativen. Det är svårt att räkna även när det bara gäller det rent ekonomiska. Det går ju att göra en teoretisk beräkning (billigaste eller dyraste priset på internet) och en mera verklighetsanpassad beräkning (kostnaden där jag troligtvis skulle köpa stolparna).
Nåväl, för en gångs skull, ska jag värdera ett händelseförlopp i bara tid och pengar (glöm och förträng allt annat). Först måste det finnas något att jämföra med och räkna på. Jag har lönearbetat som slöjdlärare, så jag tar det som utgångspunkt och under år 2014 tjänade en slöjdlärare i genomsnitt 28 000 kronor i månaden, vilket blir 175 kronor i timmen. Efter 30 % i skatt blir det en timförtjänst på 120 kronor. Så mycket skulle då en timme vara värd om jag arbetade som slöjdlärare.
Det visade sig att det behövdes 15 stycken stolpar till inhägnaden och vad kostar då en stolpe? Det är inte helt lätt att få fram en rättvis siffra. Ekstolpar är svåra att få tag på och i mitt fall skulle jag behöva beställa över internet och även betala en fraktkostnad. Här fanns priser från 60-240 kronor/styck. Det vanligaste och mest lättåtkomliga idag är tryckimpregnerade stolpar av i bästa fall kärnfuru. Jag skulle aldrig köpa något virke som är tryckimpregnerat, men för den onda sakens skull räknar jag på kostnaden för dessa stolpar. Även här fanns varierande prisuppgifter men ett genomsnittspris kan vara 35 kronor per styck. Då kostar 15 stolpar 15×35=525 kronor. Omräknat till tid blir det 4 timmar och 25 minuter. I detta alternativ tillkommer också kostnad för transport (bil) och då både som allmän kostnad för bil och den tid som åtgår, låt oss dra till med en timme och den totala tidsåtgången blir då 5 timmar och 25 minuter.
Det lönade sig!
Jag mätte inte tiden det tog för mig att få fram 15 ekstolpar ur min skog för det var ett sammansatt arbete där jag inte bara ägnade mig åt just ekstolparna, utan också lyssnade på fåglarna, drack vatten ur en bäck, ordnade ved och byggnadsmaterial. Men på heder och samvete kan jag lugnt säga att det inte gick åt 5 timmar och 25 minuter att få fram 15 ekstolpar.
Arbetsmomenten var att fälla två träd, kapsåga 4 stamämnen på 1,5 meter, klyva varje ämne i fyra delar med kil och yxa, bära bitarna 500 meter samt spetsa varje stolpe med yxa. Min slutsats blir därför att det, även ur ett mycket snävt tänkande kring tid och pengar, verkligen lönade sig att göra stolparna själv!
Jan Gustafson-Berge