Lönsamhet

Med en bågsåg går det att fälla ganska stora träd för hand.

Tankar vid en fälld ek
Ibland när jag arbetar med olika projekt på Lövudden kommer jag på mig själv att tänka på lönsamhet och om det är värt eller lönt att hålla på och fippla med än det och än det andra. Det är svårt att bryta sig ut ur starka tankemönster som är förhärskande i den tid och kultur en lever i och begreppet lönsamhet är starkt etsat in i de flestas medvetenhet. För att långsamt komma ur den kulturella tvångströjan för jag långa samtal med mig själv under arbetets gång och kommer så småningom fram till att det finns värde i de arbetsuppgifter som utförs. I ett helhetstänkande där många andra faktorer än tid och pengar tas i beaktande, blir begrepp som ekonomisk lönsamhet och flera andra närliggande värdeord såsom effektivitet, rationalisering, tillväxt, utveckling, snabbhet osv. av mindre betydelse. Det finns istället andra värden som träder i förgrunden.

En fälld och kvistad ek.

Vad är lönsamhet och är det viktigt?
En sökning på Google ger 540 000 resultat på 0,25 sekunder. Var det en lönsam sökning?
Hos Hogia Ekonomi info (Nyckeln till kompetens) låter det bl.a. så här: ”Med ett lönsamt företag menas ofta att det går med vinst, d v s intäkterna är större än kostnaderna.”
Men trivsamt nog låter det också så här på slutet i samma text: ”Det som är lönsamt för ett företag på kort sikt behöver inte vara det för samhället på lite längre sikt.”

Hos SYNONYMER:SE beskrivs begreppet så här:
Synonymer till lönsamhet: ekonomisk effektivitet, ekonomiskt utbyte, räntabilitet, avkastning, bärighet och vinst.
Vad betyder lönsamhet: vinst i förhållande till kapitalet.

Företags- och privatekonomi
Allt detta kretsar kring företags ekonomiska förehavanden. Det finns även betydelser som berör den privatekonomiska sfären. Jag har ofta mött åsikter inom detta område vars syfte har varit att tala om det omöjliga att förändra världen till det bättre. Ofta använder personer som inte vill (eller inte orkar, eller inte vågar) ändra på något i sitt eget liv lönsamhetsargumentet, det blir då ett av många smitningsargument. Vanliga meningar har varit: ”Det är inte lönt.” eller ”Det lönar sig inte.” eller ”Det är billigare och enklare att köpa.”
Det var ju synd att det inte lönade sig att rädda världen.
Tankarna går också till den fantastiska målningen av Peter Tillberg, ”Blir du lönsam, lille vän”.

Av ett träd blir det stolpar, byggnadsmaterial, ved och kvistar på marken.

Två dödssynder
Två grundläggande och katastrofala tankemisstag är inblandade i begreppet lönsamhet.
Det ena är att plocka in den kronologiska tiden och sätta ett pris i pengar på tiden, så kristallklart uttryckt i talesättet ”Tid är pengar”.
Det andra är att ställa naturen och naturresurserna utanför beräkningen och att i princip sätta kostnaden för detta till noll. I flera fall sätts även människovärde och människans hälsa ur spel då priset på människans arbetskraft också kan närma sig noll.

Senast dök frågan om lönsamhet upp i mina tankar när jag skaffade stolpar och annat stängselvirke för att inhägna ett odlingsområde till skydd mot några av de vilt levande djuren. Var det verkligen lönt att ta fram egna stolpar?. Varför inte bara köra och köpa färdiga stolpar?

Redskap för tyst och varsamt skogsbruk.

Ekonomisk beräkning
För en gångs skull skar jag ut det rent ekonomiska och räknade lite på kostnad och tidsåtgång för de två alternativen. Det är svårt att räkna även när det bara gäller det rent ekonomiska. Det går ju att göra en teoretisk beräkning (billigaste eller dyraste priset på internet) och en mera verklighetsanpassad beräkning (kostnaden där jag troligtvis skulle köpa stolparna).

Nåväl, för en gångs skull, ska jag värdera ett händelseförlopp i bara tid och pengar (glöm och förträng allt annat). Först måste det finnas något att jämföra med och räkna på. Jag har lönearbetat som slöjdlärare, så jag tar det som utgångspunkt och under år 2014 tjänade en slöjdlärare i genomsnitt 28 000 kronor i månaden, vilket blir 175 kronor i timmen. Efter 30 % i skatt blir det en timförtjänst på 120 kronor. Så mycket skulle då en timme vara värd om jag arbetade som slöjdlärare.

Redskap för klyvning: olika kilar, yxor och en slägga.

Det visade sig att det behövdes 15 stycken stolpar till inhägnaden och vad kostar då en stolpe? Det är inte helt lätt att få fram en rättvis siffra. Ekstolpar är svåra att få tag på och i mitt fall skulle jag behöva beställa över internet och även betala en fraktkostnad. Här fanns priser från 60-240 kronor/styck. Det vanligaste och mest lättåtkomliga idag är tryckimpregnerade stolpar av i bästa fall kärnfuru. Jag skulle aldrig köpa något virke som är tryckimpregnerat, men för den onda sakens skull räknar jag på kostnaden för dessa stolpar. Även här fanns varierande prisuppgifter men ett genomsnittspris kan vara 35 kronor per styck. Då kostar 15 stolpar 15×35=525 kronor. Omräknat till tid blir det 4 timmar och 25 minuter. I detta alternativ tillkommer också kostnad för transport (bil) och då både som allmän kostnad för bil och den tid som åtgår, låt oss dra till med en timme och den totala tidsåtgången blir då 5 timmar och 25 minuter.

Stolpe spetsad av yxa med liten eggvinkel.

Det lönade sig!
Jag mätte inte tiden det tog för mig att få fram 15 ekstolpar ur min skog för det var ett sammansatt arbete där jag inte bara ägnade mig åt just ekstolparna, utan också lyssnade på fåglarna, drack vatten ur en bäck, ordnade ved och byggnadsmaterial. Men på heder och samvete kan jag lugnt säga att det inte gick åt 5 timmar och 25 minuter att få fram 15 ekstolpar.

Arbetsmomenten var att fälla två träd, kapsåga 4 stamämnen på 1,5 meter, klyva varje ämne i fyra delar med kil och yxa, bära bitarna 500 meter samt spetsa varje stolpe med yxa. Min slutsats blir därför att det, även ur ett mycket snävt tänkande kring tid och pengar, verkligen lönade sig att göra stolparna själv!

Jan Gustafson-Berge

 

 

 

ÅRSDAGBOK Lövudden (vecka 16-17): Stängsel och plantskola

De sista äpplena från jordkällaren.

Periodens första vecka delades mellan fixande och trixande i Linköping samt en tre dagars resa till Skåne, bl.a. besökte vi en vingård i Arild. Den andra veckan tillbringades helt och hållet på ett vårligt och underbart Lövudden. Arbetsveckan delades upp i 4 övergripande block och jag arbetade lite med varje block varje dag under sex av de sju dagarna. Det är ju som vanligt att vissa arbeten är roligare än andra och vissa arbeten är viktigare än andra och att det inte alltid är samma arbeten det handlar om. Blockens tema framgår av rubrikerna för de olika texterna nedan.

Målning och planering i gäststuga
Efter frukost började varje dag med grundmålning med vit linoljefärg på husets innerväggar. Det är ett styvt och lite tråkigt arbete så en mindre yta målades åt gången. Jag har också börjat planera och förbereda för byggandet av ett litet kök, innefattande en diskbänk med två hoar, en arbetsyta i vinkel till diskbänken, skåp för porslin och matvaror ovanför arbetsbänken samt underskåp för allt annat som hör ett litet kök och hushåll till. Som genom ett under fann vi också en äldre man i vår trakt som specialiserat sig på att renovera gamla kaminer av märket Morsö från Danmark. Han hade en som var perfekt till vår lilla gäststuga, så nu har vi en kamin som ger värme, går att laga mat på, tar liten plats, ger visuell kontakt med elden och är vacker att betrakta.

Potatisplantor på drivning i vårt söderfönster.

Sättning av tidig potatis. Fåror dragna med det blå redskapet.

Odlingsarbete
Arbetet med odlingarna fortsatte i en lugn takt. Några bäddar med perenna växter såsom pepparrot, jordgubbar och sparris rensades. Bädden för morot bereddes och en lugn och molnig dag såddes de knepiga morotsfröna i lätt fuktade sårader. De inomhus fördrivna potatisplantorna planterades ut i sin drivbänk och bäddades in med gammal halm. Den tidiga potatisen av sorten ‘Rocket’ sattes ut i en nygödslad odlingsbädd på fältet i två rader.

Redskap för tyst och varsamt skogsbruk.

En fälld och kvistad ek.

Stängsling och skogsarbete
Expansion av grönsaksodlingen ut på vårt fält med ”grävlingskänsliga” växter påkallade behovet av att stängsla in två långa odlingsbäddar och en nystartad odlingsbädd för en påbörjad plantskola. Mitt stolpvirke var slut och en av mina målsättningar är att ha en verksamhet som inte bara köper saker, därför ville jag fälla ett antal mindre ekar och ur dessa klyva fram de cirka 20 stycken stolpar som behövdes. Betinget blev att under fem dagar fälla en ek varje dag och göra den klar helt och hållet, innebärande fällning av träd, kapsågning av en 150 cm. lång och rak stamdel, uppklyvning av fyra stolpämnen, samt kvistning och uppsågning av ved utav resterande trädbitar. Det behövdes dock bara fällas tre ekar då en av dem var perfekt till stolpvirke. Den hade växt lite trångt och därmed blivit över 14 meter hög, rak och långsamt avsmalnande. Ur denna ek fick jag ut 12 stycken stolpar, dessutom 3 stycken längre stolpar till att bygga med och en del ved från grenar och topp.

Klyvning av ekstam med kilar och yxa.

Färsk och rakvuxen ek är lätt att klyva med hjälp av kilar och en kraftig yxa eller slägga. De kluvna stolparna putsades och spetsades med en yxa med liten eggvinkel. Marken var gynnsam för stolpnedsättning och efter att ha gjort ett mindre hål med ett spett kunde stolpen slås ner 50 cm. med en slägga. Stolparna står stadigt och sticker upp 1 meter ovanför markytan och nästa vecka ska aspslanor skruvas fast på längden och ett inköpt hönsnät sättas fast med krampor. Även två enkla grindar kommer att konstrueras.

Några av de första stolparna på plats.

Växter och plantskola
Växter blir mer och mer fantastiskt att umgås med. Växternas förmåga att fånga solljuset och med hjälp av några andra ingredienser använda det för att skapa sig själv är ju själva grunden för vår existens. En ökad växtlighet är en betydelsefull del av en hållbar värld och även en bra strategi för självförsörjning och resiliens.

Förra året började jag så smått med en liten egen plantuppdragning. Nu tog detta roliga ny fart genom en impuls utifrån och jag har börjat utveckla en egen plantskola. I plantskolan kommer jag att föröka växter på flera olika sätt, dels driva upp från frö, men också genom olika metoder som plantdelning, självförökning, avläggare och olika sorters sticklingar. Det finns flera skäl till detta. Ska en matnyttig växt verkligen ge något som kan likna försörjning och inte bara kuriosa, behöver växten finnas i många exemplar och då börjar växtinköpen bli kostsamma. Flera av de växter som finns på Lövudden är inte heller så vanliga och därmed svåra att få tag på. I första hand är plantskolan tänkt för eget bruk, men ganska snart kommer en del av växterna att kunna förmedlas till andra platser och blir då ett eftertraktat bytesmedel eller en liten inkomstkälla.

En fin start på den nya plantskolan med bl.a. sticklingar av poppel, forsythia, sälg och al.

I det inhägnade området ute på fältet skapade jag enkelt en bädd för plantskolan genom att fästa en gammal presenning direkt på marken med hjälp av träpinnar. Ovanpå presenningen ströddes ett tunt lager fin sand som gör att krukorna behåller sin fuktighet längre. När inhägnaden är färdig kommer jag även att vindskydda plantskolan med stråmattor.

De sista äpplena
Sent i höstas plockade vi äpplen från grannens gamla fruktträdgård. De var av sorten Signe Tillisch och höll egentligen inte en bra lagringskvalitet. Fruktträdgården är inte skött på många år och förra året hade äppleträden det tufft både på grund av torka och angrepp av frostfjärilslarver. Men, en tager vad en haver och trälådan åkte rätt in i jordkällaren i ett experiment för att se hur länge de skulle hålla sig. Så i veckan åt jag upp de sista äpplena och de var i stort sett likadana som när de las in och detta är ett bra betyg både på jordkällaren och äpplena.

Förädlade äppleprodukter: cider, must, torkade äpplen och äpplemos.

De tidigaste äpplena kommer i augusti och de sista kan tas ner när frosten anlänt, ungefär i oktober eller november och kan alltså garanterat hålla sig till april i vår jordkällare (troligtvis längre om äpplena är av en mera lagringstålig sort och av bättre kvalitet). I glappet och även under resten av året får konserverade och förädlade produkter av äpple tillfredsställa äpplebehovet och då talar vi om torkade äppleskivor, torkat äppleläder, äpplemos, must och cider.

Jan Gustafson-Berge

Ätliga perenna växter: ett bildgalleri

Förra veckan publicerade jag ett inlägg om aktuella och ätliga perenna växter i min stadsträdgård på Stolplyckan i Linköping. Nu är det dags att presentera några aktuella och ätliga perenner m.m. (både odlade och vilda) från mitt lantliga boende Lövudden. I Linköping har jag odlingszon 2 och dessutom stöd av värmeackumulerande husväggar samt läckande värme från lägenheten. Här på Lövudden finns inget sådant stöd och odlingszonen har nummer 3, dvs. något kallare. Men samtidigt finns det platser här som är lite varmare än zon 3 också. Mer om ätliga och perenna grönsaksväxter hittar du här.

Kirskål: en av mina många ”kirskålsodlingar”. De unga och ljust gröna bladen är de bästa. Som kryddgrönt, till soppa och gratäng.

Brännässla: vid den raserade ladugården trivs nässlan. Bra till mycket och kan torkas till ett pulver.

Kummin: växer bra och självsår sig lätt i en sandig odlingslåda. Blad till kryddgrönt, frö som krydda och te samt rot som rotfrukt.

Kärleksört: de nya skotten kommer fram bland vinterståndarna. Bra i soppor och grytor.

Haverrot: sådd förra året i odlingslåda. Blad som sallat och kryddgrönt. Roten kan ätas på hösten eller tidigt på våren.

Vitlök: kvarglömda bulbiller som såddes förra året blir nu till smakrik grönska.

Lungrot: som spenat i soppa, gratäng eller lasagne.

Skogslök (kajp): som vitlök eller små purjolökar till kryddgrönt, soppor, grytor osv.

Röd trädgårdsmålla: självsår sig lätt och kommer lite här och där. Som spenat.

Svinmålla: självsår sig lätt och kommer extra tidigt i potatisdrivbänken. Som spenat.

Humle: tidiga skott, cirka 5-10 cm. är delikata både råa och lätt stekta.

Vårsköna: tuvbildande, vintergrön och sprider sig lätt. Som sallat.

Gräslök: som kryddgrönt i det mesta. Här i skön samvaro med blåstjärna (scilla).

Prärielök: som gräslök fast med lite köttigare och halvmåneformade strå.

Mjölkört (Rallarros): tidiga skott goda att steka lätt. De utväxta bladen torkas till te.

Spansk körvel: blad som kryddgrönt och till soppa, frön äts gröna (anissmak) och rot som rotfrukt.

Rödådrad syra: blad till sallat.

Rabarber: de första mjälla stjälkarna till soppa eller kräm, resten till årets rabarbervin.

Björksav tappas genom rör av flädergren

NU är rätta tiden för tappning av björksav ( i alla fall här på Lövudden i Östergötland), precis när de friska, ljusgröna (och ätliga) bladen börjar visa sig. Det går att sträcka ut tiden för savtappning genom att bruka björkar som står på olika platser i landskapet. Mer om björksav och mat under tidig vår här.

Jan Gustafson-Berge

Odla ärtskott inomhus

Skott från gula ärtor.

Jag har tidigare skrivit en allmän text om att odla inomhus och den finns här. Nu tänkte jag fördjupa mig lite i den enkla och ädla konsten att driva upp ärtskott inomhus. I princip går det att göra detta året om, med tillskott av ljus under den mörka årstiden, men jag tycker det är särskilt intressant under den tidiga våren då det är ont om färskt grönt.

Ekonomi och energi
För den som vill tänka i pengar är det aktuella priset på ärtskott cirka 250 kronor per kilogram. Det är dyrt, fast då får du även ett plasttråg och lite plastförpackning på köpet. Ärtskotten kan också ha odlats i fossilbränsleuppvärmda växthus och transporterats med både flyg och lastbil. Tycker du inte det här är bra då är det en god idé att odla själv. Det är inte svårt och efter några försök får du in en skön rutin och det bara flyter på. Du kan köpa torkade ärtor, men givetvis också odla ärtor själv, låta dem mogna, skörda och torka dem.

Ärtskott i vindruvstråg med en liten kartong som läckageskydd, flankerad av energigivande rödglas.

Odling i vindruvstråg
Jag odlar inte kontinuerligt utan bara när andan faller på och den styr ingen över. Nu har jag haft en liten odling i Linköping som efter en första skörd flyttats med biogasbil till Lövudden. Som odlingsbehållare använde jag ett plasttråg med lock som blivit över efter att min hustru köpt lyxiga ekologiska vindruvor. De är ju som ett litet miniväxthus. I botten på tråget placerades några lager toapapper, men det går lika bra med hushållspapper eller en bit brun kartong. Syftet med detta är att få en botten som kan hålla fuktighet. Ovanpå detta fördelades ett tunt lager med såjord som fuktades med en vattenspruta. I detta ”jordlager” trycktes torkade gröna ärtor ner och ovanpå strösslades ett tunt lager med såjord som också fuktades med vattensprutan. Det är viktigt att hålla det hela fuktigt men inte blött, för då kan ärtorna ruttna. Ärtorna gror snabbt och det är en fröjd att se den makalösa växtkraften.

I början hade jag plastlocket på, men ganska snart växer ärtorna ovanför kanten och då klipptes locket bort. När ärtskotten nått cirka 5 centimeter ovanför kanten kan de helt bryskt bara klippas av med en sax och ätas upp. Ärtorna fortsätter att växa med sidoskott och kan fortsätta att skördas så länge de växer.

Ärtskott i godislåda där skotten fullkomligt sprutar ut.

Odling i godislåda av plast
På Lövudden använde jag en plastlåda för plockgodis, som är enkelt att tigga från de obskyra butiker som säljer dylika droger. Dessa boxar är också som små miniväxthus. För att få en form av dränering eller fuktbuffrande egenskap kan botten täckas med ett lager grus, små stenar, lecakulor, riven kartong eller bitar av brun kartong. Jag använde två bitar kartong och ovanpå detta las ett centimetertjockt lager med sand i vilket egenodlade och torkade ärtor placerades över hela ytan. Ärtblandningen bestod av torkade sockerärtor och olika sorters märgärter. Hela arrangemanget vattnades och täcktes med ett tunt lager av sand som också fick lite vatten på sig. Det hela ska hållas fuktigt men inte blött. I början fanns locket på plats, lite på glänt, för att behålla fuktigheten i det lilla växthuset. När ärtskotten, och jävlar vilken fart det var på växandet, hade tagit sig över kanten, togs locket bort. Ganska snart var det dags att skörda.

Varför lämna över en sådan här enkel sak till multinationella skitföretag som förstör världen, när du kan göra det själv utan att förstöra världen?!

Jan Gustafson-Berge

Perenna grönsaksväxter: ett bildgalleri

Sverige, Linköping, Stolplyckan, min uteplats, torsdag, 16/4 2015, klockan 10.39

En ätlig perennträdgård i staden
Jag fördelar mitt liv mellan ett boende på landet vid vårt ställe Lövudden och ett boende i staden Linköping. Där bor vi i ett stort kollektivhusområde som heter Stolplyckan och till vår lägenhet hör en fantastisk uteplats med ett skyddat läge mot söder. Här har jag under 20 år experimenterat och tillämpat olika idéer kring odlande på en liten yta i stadsmiljö. I takt med att jag ökat min vistelse på landet har trädgården i staden utvecklats till en mycket lättskött perennträdgård med ett stort inslag av ätliga växter. Fördelen för mig är att detta arrangemang ger mat tidigt på våren när jag fortfarande är mera på plats i staden och att växterna under resten av året klarar sig mycket bra utan någon större skötsel.

En ögonblicksbild
Det här året har ur en odlares synpunkt börjat mycket bra. Den milda vintern och tidiga våren medförde att det fanns växter som producerade ätliga delar redan i mars och nu under april och maj kommer produktionen att vara i full gång. Detta samtidigt som odlingslotterna bredvid, med sitt frösående, fortfarande ligger överväxta av ”ogräs” eller jordsvarta efter vårbearbetning. Jag gick en runda med kameran och bilderna visar ganska många av de växter med ätliga delar som var aktiva för stunden. Vill du läsa mer om dessa perenner finns det fördjupande texter här och här.

Citronmeliss: blad till te, sallad och krydda.

Rabarber: stjälk till soppa, sylt och syrlig komponent i sallad och matlagning.

Skogslök (kajp): används som grönlök och purjolök.

Skogslök i bostadsområdets rabatt tillsammans med kvävefixerande al.

Smultron: bär samt blad till te.

Kärleksört: blad och stjälk till sallad, grytor m.m., bra som konsistensgivare.

Grönlök: klipps ner i det mesta.

Pepparrot: unga blad till sallad och i mat, rot som smaksättare.

Svartrot: unga blad till sallad och roten som övriga rotfrukter.

Grön trädgårdsmålla: självsår sig lätt, blad till soppa, gratäng, paj m.m.

Kummin: blad till sallad och kryddgrönt, frö som krydda och te, rot som rotfrukt.

Trädgårdssyra: blad och stjälkar till sallad och som syrlig smaksättare med en fantastisk god och frisk syrlighet likt harsyra.

Doftviol: blad och blomma till sallat, konsistensgivare i annan mat.

Spansk körvel: blad och stjälk i sallad och soppa, gröna frön samt rot som rotfrukt.

Libbsticka: unga skott som smaksättare, bra i örtsalt.

Kvanne: unga blad och stjälkar i mat, krydda, äldre stjälkar kan skalas.

En trädgård ska inte bara ätas, utan också njutas.
Dags för en kaffe i vårens sköna sol.

Jan Gustafson-Berge

ÅRSDAGBOK Lövudden (vecka 14-15): Sådd på friland och brunnsarbete

Odlingssäsongen utomhus är igång med sådd på friland.

Odling och odlingsbäddar
Nu börjar odlingsarbetet så sakteliga komma igång. Det var dags att bereda odlingsbäddar för rotpersilja och det som jag kallar för ”tidiga blad”. Dessa bäddar har varit igång några år och blir enklare att bearbeta för varje säsong. Nu behövde jag bara gräva upp några spridda rotogräs i form av maskros, kirskål, kvickrot och hundkex, sammanlagt två hinkar på cirka 18 m² odlingsyta. Därefter bearbetades jordytan med en kultivator och räfsades jämn med en räfsa. Lite grövre material hamnade i trädgårdskomposten och stenar kastades på den mera ”vilda” buskbädden.

Med pinnar och snöre som hjälpmedel drogs sårader upp och dessa vattnades en stund innan sådd. Halva den ena bädden såddes med rotpersilja och den andra bädden fylldes med ”tidiga blad”. De grönsaker som såddes där var vinterportlak, vårgyllen, italiensk rucola, dill, rucola, koriander, plocksallat, spenat, rädisa, baljrädisa, asiatiska kålblad och nyzeeländsk spenat.

Skörd av jordärtskockor
Det var också dags för årets skörd av jordärtskockor. Jag skördar tidigt på våren, i det varierande tidsmellanrummet då marken inte är frusen längre och skockorna inte har börjat skjuta nya skott. Jag har tre sorter som växer på var sin plats, en vit som heter Bianca och en rödlila som kan heta Fransk Röd samt rotsolros. Växtplatsen grävs igenom och alla skockor tas upp, varefter jorden rensas och gödslas. Fina och sorttypiska exemplar sätts ner direkt i jorden och resten av skörden förvaras i jordkällaren och äts upp efter hand.

Sållning av trädgårdskompost genom grovt galler. Förra årets kompost till vänster och årets påbörjade kompost i mitten.

Kompost och jordstation
I samtakt med sådd, plantering och omplantering ökar behovet av olika sorters jord. Jag har anordnat en plats för jordhantering där jag kan lagra högar med olika sorters jord och göra blandningar som passar till olika sorters växter och ändamål. Exempel på en hög kan vara en med styv lerjord som hålls täckt med gräsklipp och som jag knaprar på lite då och då. Andra högar kan vara sådant som ska ingå i blandningar och det kan då vara fin sand, brunnen djurgödsel, sållad kompost eller torv.

Vandrande trädgårdskompost
Jag arbetar inte så mycket med komposter längre eftersom jag tillämpar marktäckning och då hamnar det mesta direkt på marken istället för i komposten. Mycket organiskt material hamnar också i botten på nyanlagda odlingsbäddar. Kvar finns latrinkompost, kökskompost för hinken i köket och en vandrande trädgårdskompost för lite grövre material och annat smått och gott som för tillfället inte har någon bättre plats att vara på, t.ex. gräsklipp när vi har för mycket, större bitar gödsel eller sågspån från snickeriet.

En kubikmeter sållad trädgårdskompost.

Att komposten vandrar betyder att den varje år får en ny placering i en del av skogsträdgården som ligger nära jordstationen. Vi samlar under ett års tid i en enkel hög och till våren sållas hela högen genom ett grovt galler. Det som inte går igenom sållen blir till början på det nya årets trädgårdskompost, fast nu på ett nytt ställe. Där den gamla komposten legat är det perfekt förberett för plantering av en ny buske eller ett nytt träd. I år var det extra lätt att sålla och högen omvandlades till 13 rullebörar luftig blandning med en hög halt av halvt nedbrutet organiskt material, sammanlagt drygt 1000 liter värdefullt odlingsmaterial. Ett strålande exempel på lokalt kretslopp och ett uppbyggande av resursen jord.

Första inoljningen av golvet i gäststugan.

Gästhusets golv inoljat
Det var dags för den första oljningen av golvet i gästhuset. Ännu en gång fick huset tömmas och nu var det arbetsbord, målningsmaterial och skyddsskivor som bars bort. Golvbrädorna sopades noga och oljades sedan in med en blandning av kokt linolja och cirka 10 % balsamterpentin. Golvet ska oljas in en gång till och då med en något mindre andel terpentin i linoljan. Kanske det behövs en tredje omgång och kanske vi passar på att pigmentera med någon passande kulör också.

Här pratar vi om utedass. Sittbänk och tre väggar klara.

Extra utedass
När det nya utedasset byggdes för några år sedan blev det aldrig målat på insidan, utan det kom till användning direkt. Det är ju inte så lätt att både måla och använda utedasset samtidigt, så behovet av ett tillfälligt utedass uppstod plötsligt som ett nytt oplanerat projekt. En positiv aspekt var att detta dass också kan användas när det periodvis är många människor närvarande. Därför blev det extra dasset också extra fint och väl värt sina 10 timmars arbetstid.

Bottengruset i brunnen tvättas rent från lerslam.

Dricksvatten och brunn
Vi har egen brunn som har en ganska liten volym, men som samtidigt verkar vara en stadig leverantör av vatten. Vartannat år tömmer vi ur den med en pump, rengör väggarna och tvättar bort lerslam från bottengruset. I år hade jag även ork att gräva brunnen lite djupare för att öka volymen vatten som kan finnas i brunnen. Den sista delen av sugledningen där backventil och filter sitter förlängdes även med 15 centimeter, så att pumpen inte suger torrt så snabbt när vattnet sjunker mot bottennivån. Mitt mål är att varje år göra något med brunnen för att säkra tillgång och kvalitet på vårt dricksvatten.

Bina börjar bli aktiva
Mitt första bisamhälle har överlevt vintern på sin egen honung och för varje dag är det fler och fler bin som vågar sig ut ur kupan. Aktuella växter i omgivningen som ger nektar och pollen är hassel, sälg och vårlökar. Vinterns vindskydd av vassbuntar togs bort, liksom linisoleringen under taket och en första titt genom inspektionsfönstret gjordes.

Jan Gustafson-Berge