ÅRSDAGBOK Lövudden (vecka 45-46): Ett årsvarv har snurrat

Lövräfsning med ett färdigt område till höger och ett nyss påbörjat till vänster.

Trettiofyra texter senare
Det var den 2 november 2014 som jag publicerade första texten i den här årslånga serien ”ÅRSDAGBOK Lövudden”. Nu avslutas detta specifika skrivande trots att det fortfarande är höst och det är bara att konstatera att det vintriga är senare i år. Förra året kom ett blaskigt snöfall i början på november och det var även kallare.

Mitt syfte med textserien var att ge en bild av vilka verksamheter och händelser som kan äga rum på en liten gård på väg mot självförsörjning, resiliens och permakultur. Det blev sammanlagt 34 stycken avsnitt och du kan komma åt dem alla genom att klicka på kategorin ”ÅRSDAGBOK”. Mycket gott och viktigt har hänt under det årsvarv som förflutit och nu fortsätter livet här, stärkt av de förbättringar som blivit funktionell verklighet under denna tid.

Älgarnas Trädgård 
Förra året steg en stor älg tvärsöver vår köksträdgård, över en grind i staketet, åt upp alla kålväxter ända ner till rotklumparna, lämnade en stor bajshög på fingräsmattan, ruskade omkring i toppen på några fruktträd och vandrade därefter vidare ut i skogsmarkerna. Älgar är härliga och mäktiga djur, men vi vill ha vår kål i fred, så i år har jag byggt vidare på vårt tidigare nätstaket.

CIVILISATION I

Dagens naturbrukare lämnar kvar mycket skräp i sina marker. Till vårt älgstängsel hämtade jag taggtråd som kastats tillsammans med några gamla ekstolpar ute i skogen. Jag drog ur kramporna (märlorna) och lindade tålmodigt upp taggtråden till hanterliga ringar. Stolparna och en bräda fick också följa med hem för att användas till något ännu okänt ändamål. Sedan tidigare hade jag även samlat in härvor med vita elsnören som också hade lämnats kvar ute i skogen. Taggtråd och snören som dumpas i markerna är en fara för djur som kan fastna och skada sig. Nu blev dessa faror istället till användbara resurser i mitt staketbyggande. Det var en härlig dag också med en vänlig sol som tackade för mitt naturvårdande arbete.

Lövens tid
Lagom tills att det klippta gräset tar slut faller löven ner från träden som en gåva. I den bästa av världar ska löven ligga kvar där de faller, men i en trädgård som inte bara är skog finns det några ytor som fungerar bättre utan löv. Löven kan då istället samlas in och koncentreras på vissa andra ytor såsom odlingsbäddar och i skogsträdgården. Vår trädgård är tankemässigt och strukturellt indelad i olika lövområden där de hopräfsade löven transporteras till lämpliga och närliggande områden som behöver löv, exempelvis odlingsbäddar och delar av skogsträdgården. Under de två veckorna som varit har jag räfsat ett sådant område varje dag.

En planteringsgrop som ska fyllas med anpassad jordblandning.

Ormskapande
Ormen är det nya och enklare namnet på den ”Träd- och buskorm” (en mycket lång odlingsbädd) som vindlar sig fram ute på fältet längs med grusvägen. Under sommaren har odlingsbädden täckts med diverse grövre organiskt material vi fått över. En smal gång har också klippts upp på ömse sidor om ormen så att tillgängligheten ökat. En kurs under hösten började med planteringsarbetet genom att gräva tre gropar och plantera vresros, havtorn och fläder. Inspirerad av detta har jag fortsatt att gräva gropar och fylla med anpassad jordblandning för tre sorters jordärtskockor, pil, krikon och lupin. Tanken är att den här odlingsbädden efterhand ska fyllas med träd, buskar och örter som är multifunktionellt nyttiga.

Ombyggnad pågår
Den för trädgårdsarbete gynnsamma väderleken har medfört att flera ommöbleringar i trädgården kunnat påbörjas eller genomföras. Det finns alltid växter som av olika anledningar behöver flyttas eller förökas. Även odlingsbäddar, odlingslådor och olika ytor kan förlora hittillsvarande funktion och behöva förändras. Det tar många år innan en trädgård sätter sig, om den nu överhuvudtaget gör det.

Polykulturen ute på fältet har fått nya växter. Jordärtskockorna har flyttat ut till den nya ormbädden på fältet. Där skockorna växte har nu en uppdaterad odlingsbänk ordnats med högre kanter och påfyllnad av gödsel. Hit har i sin tur fem stycken rabarberplantor fått flytta in och där rabarberna fanns ska det bli nya bärbuskar.

Jan Gustafson-Berge

 

Konserveringens årsrytm

Våra havtornsbuskar gav för första gången lite bär så att det räckte till tre små burkar med extraordinär sylt.

Om konservering, dess teori och praktik, har jag skrivit om tidigare här, här och där.
Årets växande i naturen och i vår köksträdgård har i stort sett varit fantastiskt bra.
Säsongen har varit utsträckt, börjat tidigt och även hållit på länge.
Konserveringens årsrytm har kunnat följa med och olika råvaror har kunnat beredas och konserveras i en lugn takt efter varandra.

Årets konservering
Lagom till vinterns (möjliga) ankomst är det fullt i jordkällare och skafferi. Nedanstående förteckning kan ge en uppfattning om vad som kan konserveras och vilka metoder som är lämpliga (läs: som passar oss och våra förhållanden).

Torkning ovanpå vedspisen med tegelstenar som distanser.

Torkning
Kryddor, teblad, äpplekärnhus, maskrosrötter, bärläder, äppleringar, lök och vitlök, örtsalt, nyponskal, päronringar, kokärtor, kokbönor, svamp, fläderbär, slånbär och frö till utsäde.

Mjölksyrejäsning
Rabarber, morotsbitar, kimchi och grönsaksmix.

Efter fyra års växande var det dags för skörd av fläderblommor till saft och te

Infrysning
Flädersaft, bigarråer, gröna ärtor, basilika, körsbärsplommon, bondböna, majskolvar, hallon och persilja.

Alkohol
Rabarbervin, syrenvin, portvin på röda och svarta vinbär, ölsatser, äpplecider och slånbärslikör.

Det fina bäråret ger helt perfekta vinbär med glans, spänst, saftighet och fyllig smak.

Hermetisk inkokning
Störbönor, bondbönor, äpplemust och päronmust.

Inkokning med socker 
Svart vinbärssaft, röd vinbärssylt, björnbärssylt, blåbärssylt, lingonsylt, havtornssylt, hallonsylt, nyponmos, rosenkvittenmos och slånbärssaft.

Inkokning med örtsalt
Tomatsås.

Sortering av del av potatisskörd.

Jordkällaren
Potatis + utsäde, morot, vitlök + utsäde, gul och röd lök, rotpersilja, rödbeta, kålrabbi, jordärtskocka, purjo, äpple, päron samt diverse konserver och drycker på burkar och glas.

Slånbär
Nu är det bara en delikat sak kvar. Det går bara inte att motstå de ovanligt stora och daggigt mörkblå slånbären som hänger i lockande klasar på de avlövade slånbärsbuskarna i skogsträdgården. Bären samlas in en dag när sinnet är lugnt. Slånbuskarnas taggar är inget att leka och vara oförsiktig med. En tagg lite djupare in i huden kan ge en smärtsam infektion. Av den största mängden gör vi saft, sedan kanske det blir en liten flaska slånbärslikör och ytterligare andra kan torkas som de är. Det blir mest kärna och skal kvar, men de är ändå goda att knapra på.

Jan Gustafson-Berge

ÅRSDAGBOK Lövudden (vecka 42-44): Kvalitativ förändring

Vackra höstfärger och odlingscirklar täckta med gräs och löv.

Jag känner mig ambivalent inför väderleken. Att hösten är här känns uppenbart med vackert fallande löv och fantastiska färger vart en än vänder blicken. Det har varit några dagar med frost och kallare temperatur, fast det är fortfarande varmt både på dagen och natten, som nu i skrivande stund då utetemperaturen är 9 grader varmt. Det kan vara oroväckande tecken, men jag väljer för stunden att acceptera och passar på att få det fint i trädgården inför den kommande (?) vintern. Vinterns ankomst markerar en tydlig kvalitativ förändring då det fryser, vilket gör en hel del verksamheter och företeelser svåra eller omöjliga.

Förberedelser inför vintern
För att få en enklare start till våren är det bra att hinna med ett antal arbetsuppgifter innan snön faller och det fryser till mera permanent. Det viktigaste är att hösta i odlingsbäddarna. Det som ska skördas tas in och hos oss får bara grönkål, mangold, jordärtskockor och perenna grönsaker vara kvar på landen eller i jorden. Snören, pinnar och nät tas ner och förvaras på lämpliga platser. Rester av växtlighet klipps ner direkt på odlingsbäddarna som därefter täcks med gräs och löv. Marktäckningen hindrar oönskat växande, mildrar jordens frysande och ger näring till mikroorganismerna.

Trädgårdsmöbler och allehanda föremål som befinner sig i trädgården samlas in, rengörs eller lagas vid behov och placeras på torra platser. Vattentunnor, vattenkannor och annat med vatten i som kan frysa och därmed förstöras töms, rengörs och ställs undan.

Den ovanligt välklippta fingräsmattan draperas med fallande löv.

Gräs och löv
I år har det gått att klippa gräset ända fram tills nu och även en del löv har fått blanda sig med gräset till en härlig och luftig blandning, perfekt att marktäcka med runt fruktträd och bärbuskar. Sista gräsklippningen ägde rum i helgen och nu är det dags att räfsa löv. Det underlättar mycket om löven är borta innan det fryser till på marken, då är det lätt att komma igång till våren då gräsmattorna torkar upp fort.

Skörd och konservering
De gröna tomaterna som skördades in efter den första frostkänningen mognar efterhand i sina låga pappkartonger. När det blir tillräckligt många mogna och röda sköljs och rensas tomaterna, sedan skärs de i små bitar och passeras med hjälp av vår köksmaskin. Tomatsåsen kokas därefter en stund, kryddas med örtsalt och hälls på kokheta glasburkar.
Även i år fick jag skörda rosenkvitten från grannarnas buskar och nytt för i år var att våra egna nyplanterade buskar bidrog med stillsamma 7 stycken frukter. De äpplelika frukterna sköljs och delas i mindre bitar som därefter kokas i en gryta med lite vatten. Massan passeras, sockras till perfekt balans mellan syra och sötma, för att slutligen hällas på små och kokheta glasburkar. Inget annat smakar och luktar som rosenkvitten.

Lyckad odling av rotpersilja, där roten smakar som något mellan palsternacka och selleri. Blasten fungerar som slätbladig persilja.

Vitlök
En av de långa odlingsbäddarna gödslades med hästgödsel, vändes med spade och räfsades jämn. Eget utsäde av vitlök (sorten Gusum) sattes sedan i fyra rader med 10 cm. mellan varje klyfta. Varje rad hade 75 stycken klyftor, så sammanlagt 300 vitlökar kom i jorden, vilket räcker för det egna årsbehovet samt som värdefull gåvovitlök och till lite försäljning. Cirka 200 stycken bulbiller, de smålökar som bildas i stjälkens topp, petades ner i en nybyggd bädd i växthus I. Dessa lökar gror tidigt på våren och erbjuder färskt grönklipp. Får löken växa vidare utan att klippas bildas en lite större vitlöksklyfta och nästa år blir det en fullstor vitlök av det hela.

Sättlökar av vitlök (sorten Gusum) och dess bulbiller.

Energigivande kurs
Årets sista kurs har genomförts. Den hade som tema beskärning av fruktträd och bärbuskar, skogsträdgård och småskaligt skogsarbete. Första dagen hade vi en ordentlig genomgång av hur olika sorters unga och gamla fruktträd kan klippas. Det är bra att läsa flera olika böcker om beskärning, men vetskapen om att teorins träd ofta skiljer sig från verklighetens träd är betydelsefull att ta till sig. Varje träd har en egen historia att ta hänsyn till och beskärningen ska uppfylla många olika sorters behov. Som praktisk tillämpning röjde vi fram och beskärde ett äldre äppleträd som står ute i skogen. Vi upptäckte också att två andra äppleträd ute i skogen, på grund av ökad solinstrålning efter en skogsröjning i närheten, plötsligt dignade av vinteräpplen, som vi raskt skakade ner och samlade in.

Andra dagen arbetade vi med begreppet polykultur och då i betydelser såsom extensiv skogsträdgård, nyskapad skogsträdgård samt rabatter sammansatta av perenna grönsaksväxter, självsådda marktäckare, träd och buskar. Vi fällde en ek i skogen och tog hand om stam och grövre grenar till stolpar och ved. Kursen avslutades med att havtorn, vresros och fläder planterades i en slingrade och ormliknande rabatt ute på vårt fält, som ska innehålla ett 30-tal träd, buskar samt ätliga perenna örter.

Jan Gustafson-Berge