Permakultur är ett designredskap som genom analys och design erbjuder metoder för planering och praktisk utformning av en plats eller en verksamhet, i syfte att den integreras i lokala kretslopp och kan fungera ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart. Med ekonomiskt menas inte bara pengar utan snarare en bredare förmåga till försörjning baserat på ett hållbart resursanvändande.
En sådan här relativt lång mening säger egentligen både allt och inget. Här finns ju många ord som vart och ett kan vara ämne för en egen artikel och långa diskussioner. Så hur ska det hela göras begripligt på ett enkelt sätt?
Idag fick jag en impuls när jag arbetade med två skrivprojekt, som båda har med permakultur att göra.
I min forskning kring permakulturens historia i Sverige har jag läst ett antal nummer av en tidskrift som heter ”Permakultur Nordisk nyhetsbrev”. I nummer 26/1994 fanns en översättning av en artikel skriven av David Holmgren som heter ”Trädgårdsodling som jordbruk” och som är mycket intressant. Ett annat arbete gick ut på att översätta en dansk text av Poul Erik Pedersen som har titeln ”Permakulturens grundstamme – Hvordan definerar man, hvad der er permakultur”. Texten är ett försök att finna några klara definitioner för vad som kan anses vara ett permakulturellt projekt.
Impulsen ledde mig till att ta fram ett papper, en kulspetspenna och färgpennor. Som ett flöde i ett enda svep såg nedanstående skiss dagens ljus. Kanske den kan ge en förståelse som är bättre än bara ord, men fortfarande av lägre kvalitet än långvarig praktisk erfarenhet.
I ovanstående skissexempel är inte permakultur de olika delarna sedda var för sig, utan allting i en dynamisk och stödjande samverkan, integrerade i huvudsakligen lokala kretslopp. Designens uppgift är att få allt detta att placeras i lämpliga relationer till varandra och att de ska arbeta på ett optimerat, produktivt och funktionellt sätt tillsammans.
De röda pilarna visar på sådant som kanske förs in i systemet utifrån och där det då finns en uppgift i att tillgodose dessa saker med resurser som redan finns eller som kan skapas på platsen, alternativt tillhandahållas av närområdet.
De gula pilarna (gult är inget vidare mot grön bakgrund) visar på resurser som kanske förs ut ur systemet genom t.ex. avloppsledningar eller slamsugning och där det då finns en uppgift att med andra metoder få dessa resurser att stanna kvar och renas eller behandlas så att de kan gå in i det lokala kretsloppet igen.
De gröna pilarna visar på gynnsamma kopplingar och samband som existerar mellan olika delar av detta system. Här kan finnas behov av att optimera placering och produktivitet med en mängd olika metoder.
Jan Gustafson-Berge