Rensning som veckans tema
Den fuktiga väderleken har fått våtarven (Stellaria media), också i folkmun kallad ”nate”, att fullständigt explodera i våra odlingsbäddar. Vi erbjuder allt den älskar: fuktighet, skugga och kväve. Den virtuella floran uttrycker det så fint och filosofiskt: ”Våtarv är en av människans trognaste följeslagare och har en nästan kosmopolitisk utbredning.” Våtarven är en jäkel på överlevnad, anpassningsförmåga och resiliens och här finns ett objekt att studera och lära av. I våra mest desperata stunder kallar vi den numera för NATO.
Växthus III: Postapokalyptiskt byggande
Mitt lustfyllda pausprojekt har fått en rejäl skjuts i sin utveckling. Den huvudbärande mittstolpen har kommit på plats, med tillhörande takreglar och ännu en sektion med takfönster har monterats. En ränna för insamling av regnvatten har konstruerats, för även här är principen att varje takyta ska samla in det regnvatten som faller därpå. Det har regnat mycket och min lilla brunn bredvid växthuset har varit full med vatten och inte bara vatten, utan färdigt gödselvatten eftersom vattenådern i marken tar med sig lösta näringsämnen från ladugårdens historiska djur. Brunnen har tömts några gånger för bevattning av tomaterna i växthuset och då har jag passat på att gräva den lite djupare.
EKOARK
Efterhand som växthuset utvecklat sig har det alltmera kommit att likna den främre delen på en båt med glasad styrhytt och en påkörningsramp i fören. Byggandet är både praktiskt i form av ett välfungerande växthus och symboliskt som ett visionärt och pedagogiskt projekt som visar på en framtid som redan existerar. Kanske byggs växthuset vidare bakåt, upp på den gamla ladugårdens grund och bildar ytterligare delar av båten som då blir en EKOARK, en sammansatt förkortning av EKOlogisk ARKitektur, men som också för tankarna till och hämtar inspiration från den bibliska Arken som efter en översvämning av Jorden strandade på berget Ararat. Den kommande byggnaden skulle kunna bli plats för ett gårdsmuseum, mindre utställningar och en gratisloppis.
Odling med bönor, gurka och kål
Böncirkeln blev färdigrensad och eftersom jorden här var mjuk och näringsrik var det bara till att spetta hål och placera ut störar i fom av 5 tipis. Varje tipi består av en mittstör till vilken tre andra störar ansluter. Det blir sammanlagt 20 störar och vid varje stör trycktes 6 störbönor ner, vilket ger 120 bönor fördelade på 72 störbrytbönor och 48 störvaxbönor.
Odlingscirkeln för frilandsgurka var den sista att rensas igenom och även här var jorden fin och gurkorna kunde planteras ut direkt. En rolig aspekt med att odla i cirkelform är att det lätt uppstår fina mönster när växterna ska fördelas ut på jordytan. Gurkorna som gärna växer lite upphöjt på s.k. lister fick en rund upphöjning i mitten av cirkeln samt en list som löpte som en extra cirkel runt mittpunkten. Varje odlingscirkel blir som en tavla eller installation och det skulle vara roligt någon gång att få hit en drönare med kamera och fotografera alla cirklarna från ovan.
Sandköraren
Sand är en av våra viktiga resurser och ett formbart designelement här på Lövudden och den brukas till många saker. Bra då med en son som gillar att köra sand i stora och många lass.
Åkern ligger för träda i år och fungerar som en gräsåker då delar av den klipps och ger ett fint uppbyggnads- och täckmaterial till två långa grässträngar som vindlar sig fram cirka 100 meter längs med åkerns kant. I den ena grässträngen har potatis satts genom att en mindre grop grävts för varje potatis. Den tunga leran har lagts bredvid och gropen fyllts med sand och gödsel i vilket en potatis stoppats ner. Det täcks efterhand som potatisen växer med klippt gräs. I den andra grässträngen har potatis bara lagts ner på en bädd av nyklippt gräs och därefter täckts med sand, gödsel och gräsklipp.
En större stockbädd täcktes med grus, hästgödsel och sand och där kunde resterande squash, några tomater och indiankrasse planteras ut. Bädden har byggts upp med en ram bestående av fyra lager med mer eller mindre nedbrutna timmerstockar från ladugården. Denna ram fylldes sedan med mindre bitar av murkna brädor och stockar. Principen är densamma som för en s.k. kvistbädd där ett tjockt lager med kvistar och grenar bildar underlaget till en odlingsbädd. Trämaterialet bryts långsamt ner och ger näring till växterna ovanpå och fungerar också som ett vattenmagasin.
Regnets välsignelser
Regniga dagar är bra, inte bara för att växtligheten behöver vatten, utan också för att det ger incitament för att arbeta inomhus. Verkstad och förråd slammar lätt igen på grund av att saker bara ställs in och hopar sig i alla riktningar. Det är alltid lika överraskande att se utrymmen och funktioner träda fram ur röran när alla saker placerats där de ska vara. Nu finns en verkstad igen med två fria arbetsytor och en blivande slipstation så att att slöa eggverktyg kan bli vassa igen på ett bekvämt sätt.
Jan Gustafson-Berge