Att tillverka eget kol för att binda koldioxid har blivit ett populärt samtalsämne. De praktiska lösningar för att göra kol för eget bruk jag har tagit del av genom tidskrifter, föredrag och internet har alla varit för krångliga. Jag har därför utvecklat en enkel metod för att få fram kol till min egen grönsaksodling. Kanske den passar för dig också? Jag hade dock ingen lust att elda bara för att göra kol, därför innebär min metod en mångfunktionell eldning och kolning där flera olika moment ingår. Metoden beskrivs framförallt med de bilder som återfinns i texten.
Min mångfunktionella metod går ut på att kombinera matlagning, grillning, kokande av te/kaffevatten, eldningsmys och kolning. Dessutom ingår för tillfället även ett projekt att elda bort rötterna av häckspirea som ingår i en häck jag vill ha väck. Jag har därför placerat eldstaden ovanpå den lieslagna häcken och eldar mig bit för bit genom den. Med slägga slår jag sedan sönder de sköra rotknölarna och river bort dem. Ovanpå hälls sand och placeras odlingsbehållare för örter av olika slag.
Kolningens klimataspekt
Ur Odlaren 2/2010 och artikeln ”Terra Preta förbättrar jorden och miljön” kommer följande text som jag redigerat och kompletterat efter eget tycke. Folke Günther har bl.a. skrivit mer om detta på sin intressanta hemsida.
Genom en speedad växthuseffekt har jordklotet drabbats av feber med temperaturökning och klimatkonsekvenser. Den huvudsakliga orsaken är förbränning av fossila bränslen (kol, olja och naturgas) som på kort tid tillfört atmosfären stora mängder ny koldioxid som naturen tidigare, under mycket lång tid, lagrat in i jordskorpan. Eftersom träkol bryts ner sakta med en halveringstid på mellan 2000-6000 år kan den lagras i jorden för att få bort en del av den totala mängden cirkulerande kol.
Idag pratas det om att minska utsläppen av koldioxid och det är lätt att tro att detta skulle minska halten koldioxid i luften. Så är dock inte fallet. Om vi teoretiskt skulle kunna få ner utsläppen med 20% så skulle vi ändå 2019 ha nått en halt av 415 ppm (parts per million). Detta beror på att dagens förbränning av fossila bränslen hela tiden spär på den totala mängden kol som cirkulerar i naturen.
För att verkligen minska halten av koldioxid krävs mycket omfattande åtgärder. Om vi minskade dagens utsläpp med 90% och samtidigt omvandlade 2 gigaton biomassa till träkol varje år, då skulle halten av koldioxid gå ner till 350 ppm (den nivå som fanns år 1990) om 90 år. Detta visar det gigantiska problem som skapats genom de stora utsläppen av koldioxid.
Mirakelmedel i din grönsaksodling
Begreppet Terra Prata härrör från storslagna fynd av bördiga och metertjocka matjordslager med hög halt av träkol längs Amozonfloden. Vid kolning förbränns innehållet i växtcellerna men alla membranen finns kvar vilket skapar massor av hålrum och 1 gram kol uppskattas bestå av 400 kvadratmeter inre yta (!) där svampar, bakterier och andra mikroorganismer trivs och förökar sig. Det är dessa små hjälpare som gör jorden bördig. Kolet kan också laddas med växtnäring innan det tillförs jorden. Blanda gödsel, kompost eller näringsrika växter i vatten och låt det stå några dagar. Häll sedan vätskan på kolet eller gör det enklaste: ha det krossade kolet i en hink och kissa på det i en vecka innan hela härligheten hälls ut i trädgårdslandet och myllas ned.
Övriga användningsområden
Kol kan också användas vid järnsmide, till vattenrening och i medicinskt syfte för att lindra maginfektioner och diarré. Ritkol kan kolas fram i en liten tomatburk där de fingertjocka pinnarna bäddas in i fin sand. Lämpliga trädslag anses vara hassel, lind eller björk.
Jan Gustafson-Berge