Med följande novelltext deltog jag i tidningen EFFEKT:s novelltävling. Om det vinnande bidraget som kommer att publiceras i EFFEKT 4/2012 kan du läsa här.
VANDRARNA
Första snön, en fosterhinna över allt
Som om världen vore skapad ny
Sen ser jag vassa märken av civilisation
Vänder mig bort i djupaste avsky
Följer spåren i snön, djuren visar vägen
Efter 4 dygns mödosam färd på landskapets vandringsvägar kom vi fram till HUSET. Beredskapspackningen stod klar sedan ett år tillbaka. Livet i staden var stegvis minimerat. Omständigheter, åtaganden och måsten reducerade till nära noll. Föremål, resurser, utrustning och kunskap var ALLOKERADE. Huset och omgivande mark hade förberetts i fyra år. De grundbehov i form av vatten, mat, värme och skydd som behövs för överlevnad kunde tillfredställas på platsen. Dessutom fanns kunskap, resurser och utrustning tillgängliga för ett levnadsätt baserat på lokala kretslopp, återbruk och en hög grad av SJÄLVFÖRSÖRJNING. Möjligheter till information, kommunikation och lokala sociala nätverk var upporganiserat.
Det var ändå med stor sorg och smärta vi lämnade lägenheten där livet tickat glädje- och meningsfullt i över 20 år. Våldets rödbruna blod rann längs korridorerna. Kletigt på skorna. Tjock, svart och stickande rök fyllde trapphusen och hissarnas schakt. Hosta. Skräck och MANIPULATION fyllde brevinkasten. Vassa skärvor av ultrasäkert glas skar genom blekt kött. Smärta. Alarm med hjärndödande frekvenser ockuperade slitna hörselorgan. Mekaniskt renad luft torkade ut hud och slemhinnor. Sprickor.
Vår väg följde i stort sett vandringsledens markeringar förutom då omvägar förbi samhällsbildningar eller genvägar i terräng valdes som ett bättre alternativ. Den pågående metamorfosen eller KOLLAPSEN kunde någon gång anas som frän doft av illaluktande brandrök, obehagliga ljud och smattret från helikoptrar eller högtflygande krigsflygplan.
Höstens färger, dofter och friskt kyliga luft mötte oss med full kraft. Vandrandet höll oss VARMA, liksom medhavd energirik föda. Gasköket gjorde det möjligt att få mat och dryck varm utan att röja närvaro. Vi sov varmt och skönt i små hyddor av tarpen där sovsäckarnas värmeskikt förstärkts med lyxiga madrasser och täcken av löv och ormbunksblad. En annan varm kropp nära.
Staden FÖLL
Det tog också 4 dagar för STADEN att falla sönder, för infrastrukturen att krackelera och för de strikt organiserade sociala mönstren att byta skepnad. Det som bara kunde hända där, någon annanstans, i ett annat land, hände nu HÄR. Den som kunde tyda tecknen i skyn, tyda mellan raderna i tidningarna, spå i kaffesump, förstå rörelsemönstren i stadens strukturer och läsa uttryck, dofter och tonlägen hos stadens människor borde ha förstått att det snart var dags. Dags att lämna staden. Det kunde skett när som helst och det blev OKTOBER 2012.
Marken skakar, raka stammar faller i mossans famn
Stormen rasar, starka furor knastrande knäcks
Luften skälver, allt sänker sig mot marken
Elden dånar, förbränner liv till gråhetens aska
Vaknar med ångest och panik
Lystrar till djurens ljudlösa skrik
Dörren öppnas med bävan mot världen där ute
Månens silvervita sken
I lättnad står jag tacksam
Den finns kvar
Störningar. Prisstegringar. Ökad utslagning. Massarbetslöshet. Brist på vissa matvaror. Ökad kriminalitet. Soppkök. Långa köer. Jakt på syndabockar. Slagsmål. Inställd kollektivtrafik. Myndigheter och offentliga inrättningar stängs. Tältläger. Klassisk musik på alla radiokanaler. Extrema politiska och religiösa rörelser agerar. Konflikter. Bokbål. Plundrade affärer. Massdemonstrationer. Kravaller. Bankomater ur funktion. Utegångsförbud. Bilvrak. Polis och militär på gatorna. Barrikader. Döda människor på torgen. Bränder. Giftiga gaser. Råttor. Oljebrist. Ransoneringar. Inget dricksvatten. Kollapsad sjukvård. Milisgrupper. Mediatystnad. Offentliga avrättningar. Smittspridning. Autonoma och beväpnade vägtullar. Inbördeskrig.
Det stora HJULET
Din uppgift är att stanna och vända det stora och tunga hjulet som snurrar åt fel håll. Föreställ dig ett mycket stort och tungt hjul som snurrar runt en axel. Hjulet kan vara hela ditt liv eller delar av det. På många områden känner du att hjulet snurrar åt fel håll. Men du upplever hjulet som omöjligt att stoppa, det snurrar obönhörligt vidare styrt av sin egen tyngd och kraft. Du ser dig som en kidnappad passagerare, fastspänd och utan energi att göra dig fri. Du ser ingen utväg och i hjulets nuvarande rörelseriktning ser du undergång och död.
Du ska nu tänka annorlunda. Ditt omedelbara mål är inte att stoppa hjulet, utan att få det att snurra aningen långsammare samtidigt som du också försvagar den kraft som får hjulet att snurra åt fel håll. På samma gång ökar du din egen kraft. Med denna strategi kan du på lite längre sikt få hjulet att tappa fart tills det faktiskt en dag stannar och står helt stilla.
En morgon när solen långsamt stiger upp står du på toppen av det gigantiska hjulet och spanar åt olika håll. Du ser ut över det landskap som du nu tänker lämna. Det är disigt av smutsig luft, över bergen breder kalhyggen ut sig, det stiger rök från stora skogsbränder och sönderfallande städer, de stora åkrarna växer igen, det råder torka och sjöarna är livlösa. Du hör mullret från gigantiska och destruktiva maskiner.
Du vänder dig åt andra hållet och ser ett helt annorlunda landskap. Det är varierat och fyllt av mångfald. Luften är klar och frisk. Allt verkar vara fullt av liv och det vibrerar av långsam rörelse. Här och där kan du ana öppningar i skogen där samhällen, byar och mindre gårdar är placerade. Du hör läten från vilda djur och stillsamma ljud från människors aktiviteter. Rök stiger upp från husens skorstenar. Från ett av husen stiger ingen rök upp och du får en känsla av att huset och platsen det lånar kallar på dig. Du fylls av livsenergi och du har nu ett mål att sträva mot. Hjulet känns inte tungt längre. Du lutar dig en aning framåt och det börjar sakta snurra åt det andra hållet. Väl nere på marken hoppar du av hjulet och börja vandra mot din nya plats på jorden.
Äntligen HEMMA
Det var mörkt. Solcellen hade laddat 12-Voltsanläggningens batteri som gav det LJUS som behövdes för våra sysslor. Det var kallt inomhus. Snart blev det VARMT när braskamin och vedspis fick gul eld i sig. I vedboden fanns ved lagrad för lång tid framöver. Radion var tyst. Mobiltelefon och internet var tysta. Vi pratade. Brunnens pump var stilla. Hydroforens lagrade tryck gav VATTEN ur kranen ett tag. Källan i skogen var som vanligt levande i samklang med det omgivande vattnets kretslopp. Oktober var en bra tid för samhället att störta samman på. Jordkällaren laddad med lagrade och konserverade LIVSMEDEL. Skafferierna fulla av hållbara matvaror. Köksträdgården fotfarande i full skördetid. Här fanns mat för minst ett år.
UTE tickar kölden långsamt fram sin årstid
Frosten frasar bland löven på stigen
Den tunna hinnan av is på vattnet vibrerar av skräck
Träden rör sig i toning mot vintersömn
INNE i stugan flämtar lågan gulröd genom spisens springor
Veden sprakar lugn i eldstadens mun
Varmt vin med honung och kryddor
En skinnbunden bok att läsa, en stickning att sticka
VISION Vindommen
Vi är idag 21 grupper med sammanlagt 107 personer här i trakten som samverkar för att bygga upp ett nytt fungerande samhälle. Några bodde här permanent redan, några har flyttat till sina fritidshus och andra är nyhitflyttade. Flera övergivna hus har fått liv igen.
Det är mycket som är annorlunda. Många begrepp som måste omformuleras. Nya tankar som behöver tänkas. Nya handlingar som ska utföras. Ingen står utanför här. Alla är viktiga och har något att bidra med.
Tid, pengar, välfärd, tillväxt, utveckling, lycka, behov, begär, status, demokrati, ålder, framtid, frihet, samhälle, religion, ledare, familj, kultur, underhållning och kärlek.
En bestämd dag i varje vecka samlas vi till marknad inne i den gamla byn. Då byts eller fördelas olika produkter. Information och kunskap förmedlas. Även social och kulturell verksamhet har sin givna plats. Det gemensamma RÅDET som består av en representant från varje grupp träffas för att diskutera och ge förslag på hur olika problem kan lösas eller hur olika verksamheter kan organiseras. Förutom spontan direkt byteshandel finns en egen valuta där värden genereras när olika KOLLEKTIVA och gemensamt beslutade åtaganden utförs.
Silverstad har djur som ger kött och mejeriprodukter. Warggården har en stor fruktträdgård och ett musteri. På Annelund finns en person som kan bygga och renovera hus. Hos Lövnäset finns en läkare som driver en utvecklad vårdcentral. Uppe i Honnäset bor en bibliotekarie som bygger upp ett kunskapscenter med bibliotek och koncentrerad utbildningsverksamhet. Nere i Hägerdal är några bra på arbetshästar och utvecklar även utrustning som passar till dem. Vid Saltsjötorp arbetas intensivt med ätliga vilda växter och deras förädling. Vid Näsviken finns några duktiga fiskare som också byggt ett rökeri. Gruppen vid Östertriserum har renoverat några större växthus. På den lilla Bromansö har en smedja uppförts och där finns också en mekanisk verkstad.
Fullmånens sken tvättar stillsamt min själ
Källans kalla vatten är flytande liv
Gäddan äter, skräddaren äter och vi äter
Björkens löv svävar och glittrar som guldflagor i solens strålar
En räv dansar över fältet med bronsfärgad svans
Det nya LIVET
MÖRKER. En mäktig stjärnhimmel välver sig när den sena kvällsurinen lämnar kroppen. Så många vänliga ögon som blickar. Syrsorna gnider med sina stråkar. Grävlingens klor rasslar snabbt längs grusvägen. Vid skymningen visade sig den vita hjorten. Det är ett gott tecken. Sagan är vår verklighet.
LJUS och VÄRME. Morgonsolen värmer stela leder och ger sinnet lust till arbete. Solen får fortfarande solcellen att ladda ström till batterierna och värmer också vattnet i solfångarna. Fotosyntesen väser svagt och puttrar i växtligheten. Ger syre, mat, virke och ved. Glädje och äkta givmildhet.
VATTEN. Varje gång det regnar gråter jag tacksamhetens tårar. Tunnor svämmar över, brunnen fylls på och det som växer suger i sig med välbehag. Minnets mörka smuts tvättas sakta bort.
BARN. Det föds nya människor. Det finns hopp om en framtid. De döda är alltid med oss. Historiens trådar som en väv i våra fönster.
Det djupaste mörker
Träden andas långsamt och djupt
Gåvans granris fyller stugan med väldoft
Jag andas med i samma rytm
Den röda glöden värmer själens öga
Snart vaggar sömn och drömmar in
Varför vilja vandra bort mot annat land
när livet vibrerar varje sekund där jag är
Korgen med rosenkvittens frukter doftar ljuvligt
Nyponmos
Samla i oktober in en korg full med fina NYPON. Alla sorter går bra. Rensa dem från fnas och stjälkar. Tvätta i vatten. Koka i stor gryta på vedspisen när den också värmer huset. (Koka samtidigt små glasburkar i en stor gryta med vatten.) Fyll på med vatten efterhand som nyponen suger åt sig. Krossa de mjuka nyponen med en stöt. Passera moset ner i en bytta. Häll moset tillbaka i den rengjorda grytan. Låt långsamt koka upp och tillsätt lite sötningsmedel. (Tacka bina för honungen). Ta upp de heta glasburkarna och ställ på en ren handduk. Häll upp nyponmoset nästan ända upp till kanten och sätt på de lätt kokta burklocken. Ställ burkarna upp och ner på handduken att svalna. Förvaras i jordkällare. Gott och nyttigt.
Växtriket
Skogen är min givmilda och vackra trädgård
Där jag med varsam hand utövar min vård
Vi andas tillsammans och byter andedräkt
Genom kretslopp av materia och ande är vi släkt
Minikiwi, Actinidia kolomikta. Skogslök, Allium scorodoprasum. Bärhäggmispel, Amelanchier alnifolia. Koreansk berberis, Berberis koreana. Rosenkvitten, Chaenomeles japonica. Körsbärskornell, Cornus mas. Koreansk silverbuske Elaeagnus umbellata. Kummin, Carum carvi. Rankspenat, Hablitzia thamnoides. Jordärtskocka, Helianthus tuberosus. Blåbärstry, Lonicera caerulea. Spansk körvel, Myrrhis odorata. Bondtobak, Nicotiana rustica. Krikon, Prunus insititia. Hösthallon, Rubus idaeus. Schisandra, Schisandra chinensis.
Björk, Betula pendula. Hundkäx, Anthriscus sylvestris. Kaveldun, Typha latifolia. Kärleksört, Sedum telephium. Tuschlav, Lasallia pustulata. Maskros, Taraxacum sp. Mjölkört, Epilobium augustifolium. Nypon, Rosa sp. Ormrot, Bistorta major. Tall, Pinus sylvestris. Kardborre, Arctium tomentosum. Vass, Phragmites australis.
Den svarta jordens hjärta slår lugnt och dovt
Tusentals små ben och vingar går och slår
De gröna löven andas tillsammans som en kollektiv urvarelse
Jag andas den fuktiga luften och ler inuti
Jan Gustafson-Berge