Perenna rotfrukter

Spansk körvel: blad och stjälk i sallad och soppa, gröna frön samt rot som rotfrukt.

Spansk körvel: blad och stjälk i sallad och soppa, gröna frön samt rot som rotfrukt.

Experiment och utveckling
I mitt arbete med permakultur är perenna (fleråriga) grönsaksväxter en viktig del av odlingsverksamheten. Detta område innebär samtidigt ett experiment- och utvecklingsarbete då många växter i den här sfären behöver upptäckas, återupptäckas, införskaffas, etableras och förökas. En behöver också lära känna varje växt, var den trivs, vilka delar som kan skördas och när det ska ske, hur de ätliga delarna kan tillagas och integreras i mathållningen på ett smakfullt sätt.

Detta är en mycket bra bok!

Detta är en mycket bra bok!

Nyutkommen bok
Nyligen utgavs en bra bok som behandlar fleråriga grönsaker och som just är ett uttryck för denna strävan att utveckla en ny aspekt av grönsaksodling och matlagning. Boken i fråga heter ”Fleråriga grönsaker” och är producerad av Weiss, Sjöberg och Larsson. Är du intresserad av detta ämne rekommenderar jag dig att skaffa denna bok, som fungerar som en språngbräda in i detta spännande område.
http://www.bokus.com/bok/9789163797118/flerariga-gronsaker-upptack-odla-njut/

Växtbäddar för lök, sallad och bär
Hittills har jag etablerat två särskilda växtbäddar, en för perenna lökväxter tillsammans med bärbuskar och en för perenna salladsväxter också tillsammans med bärbuskar. Lökväxterna (jag kallar dem allmänt för grönlök) ger huvudsakligen blad, stamstjälkar och blommor. Salladsväxterna ger blad, stjälkar, skott och blomknoppar.
Mer om dessa bäddar finns att läsa här.

Vackra och ätliga blommor. Ringblomma, ros, daglilja och malva.

Vackra och ätliga blommor. Ringblomma, ros, daglilja och malva.

Ätliga blommor
Jag har idéer om ytterligare två odlingsarrangemang med perenna växter. Det ena kommer att bli en lång odlingsbänk med växter som ger ätliga blomknoppar och blommor. Nu finns det sådana växter lite här och där på vår mark, exempelvis maskros, tusensköna, indiankrasse och vresros och så ska det förbli, men den särskilda odlingsbädden har även syftet att vara lättöverskådlig och pedagogisk.
Exempel på växter med ätliga blommor som kommer att finnas i bädden är daglilja, ringblomma (självsående), luktviol, indiankrasse (självsående), malva, anisisop, maskros, mjölkört och gräslök.

Ätliga rotfrukter
Det andra arrangemanget består av 12 stycken odlingslådor av varierande storlek placerade i en halvcirkel ute på vårt fält. I skrivande stund finns det fem stycken lådor uppställda, en med pepparrot, tre igenväxta (garanterat inte med ätliga rotfrukter) och en ny med kummin. Halvcirkeln korresponderar med en framröjd halvcirkel av aspar och tillsammans bildar de en cirkelform i vars mitt en mindre dome är planerad att byggas inom en snar framtid.
Därmed är vi framme vid huvudsyftet för denna text, nämligen perenna rotfrukter.

Kumminlådan
Inspirerad av mig själv under skrivandet av denna text byggde jag samman den femte lådan. Tidigare hade jag drivit fram plantor av kummin av sorten ”Polaris” från Nordiska Genbanken och nu började det bli trångt i krukorna. Lådan byggdes som en ram direkt på marken med nedslagna reglar i hörnen. I botten lades tre lager med tidningar. Odlingslådan rymde cirka 300 liter och fylldes upp med tre rullebörar sandblandad lera från Hjärtdammens utgrävning, en bunke med gräsklipp, en rullebör med grovsållad hästgödsel och en rullebör med fin sand. Blandningen vattnades med urin, gödselvatten och en kanna regnvatten. Kummin är en trevlig växt som ger ätliga blad, frön och i detta sammanhang också en ätlig rot. Kummin självsår sig lätt och varje år tittar nya plantor upp som kan få växa vidare där de står eller planteras om till en lämpligare plats.

Nytillverkad låda för kummin och en äldre variant i bakgrunden.

Nytillverkad låda för kummin och en äldre variant i bakgrunden.

Definition av begrepp
Vad är en rotfrukt? Frågan om rotfrukt kan verka onödig, men vid en närmare betraktelse är det inte helt glasklart. Den allmänna betydelsen kan vara en växt som har en så pass stor rot (pålrot) eller rotknöl(ar) att den anses vara lämplig till föda. Det är inget strikt biologiskt begrepp då sådana växter med ätliga rötter eller rotknölar finns inom olika växtfamiljer.

Lyckad odling av rotpersilja, där roten smakar som något mellan palsternacka och selleri. Blasten fungerar som slätbladig persilja.

Lyckad odling av rotpersilja, där roten smakar som något mellan palsternacka och selleri. Blasten fungerar som slätbladig persilja.

Pålrötter
De vanligast förekommande rotfrukterna är dels pålroten och exempel på dessa är morot, palsternacka, rotpersilja och rättika. Dessa växter är inte perenna (fleråriga) utan tvååriga. Första året gror fröet och roten byggs upp och fylls med näring. Under vintern dör växtligheten ovan jord och roten övervintrar. De flesta av våra vanliga tvååriga rotfrukter klarar dock inte av att övervintra i vårt klimat, utan måste förvaras i en jordkällare och sedan planteras ut igen på våren, vid t.ex. frötagning. Andra året kommer växten igång igen, blommar och bildar frö. Roten däremot blir oduglig till föda i detta stadium.

Ett odlat undantag här är svartroten som klarar övervintring. Roten blir däremot inte så smaklig (brukar benämnas träig) utan syftet med att odla svartrot som flerårig är att den producerar blad till sallad. Det är samma sak med många vilt växande växter med ätliga rötter, att ju äldre de är desto svårare blir de att äta. En vild eller odlad pålrot är bäst att skörda det första växtåret sent på hösten då näring finns upplagrad eller tidigt på våren innan övriga växtdelar kommer igång.

Rödlila och vit jordärtskocka.

Rödlila och vit jordärtskocka.

Rotknölar
Den andra vanliga typen av rotfrukt är de växter som bildar rotknölar av skiftande utformning. Några vanliga är potatis och jordärtskocka. Själva växten är egentligen inte flerårig utan det är de årligen tillkomna rotknölarna som växer upp till nya plantor. Några av växterna har rotknölar som klarar att övervintra i jorden och skulle därför kunna ingå i kategorin perenna och lättförökade. Potatis ligger i gränszonen då den ju skördas helt och hållet för att lagras i jordkällare. Särskild sättpotatis planteras sedan ut igen på våren. Erfarenheten visar dock att vissa potatisar kan övervintra i jorden och därför skulle det vara intressant att pröva med att efter skörd direkt sätta potatis i jorden (precis som med jordärtskocka) och övervintra dem med ett täckande lager av organiskt material.

Perenna rotfrukter
Det är svårt med perenna rotfrukter och det kanske är en självmotsägelse och en omöjlig uppgift. Tas roten bort för att ätas försvinner ju samtidigt växten. Så de växter som kan fungera ska antingen skapa sidorötter, kunna tåla beskärning av sin rot och återplantering, producera fria rotknölar eller vara starkt självförökande så att plantor kan grävas upp och planteras om.
Flera av nedanstående växtförslag är udda och ger ofta väldigt lite skörd i förhållande till arbetsinsats, men det finns några som är värda att pröva och utveckla.
Jag kommer framöver att välja ut 12 stycken för mig intressanta och passande av dessa växter och plantera i de 12 kommande lådorna. Detta kommer att bli roligt och spännande. Kom gärna med synpunkter kring ämnet perenna rotfrukter.

Maskros är en superväxt av sann apokalyptisk karaktär.

Maskros är en superväxt av sann apokalyptisk karaktär.

De möjliga kandidaterna i bokstavsordning
Bitterkrassing (Lepedium latifolium)
Björnrot (Meum athamanticum)
Blekgul daglilja (Hemerocallis citrina)
Brunröd daglilja (Hemerocallis fulva)
Cikoria (Cichorium intybus)
Daggfunkia (Hosta sieboldiana) Alla namnsorter är ätliga.
Getrams (Polygonatum odoratum)
Hässleklocka (Campanula latifolia)
Japansk bergsyams (Dioscorea japonica)
Jordärtskocka (Helianthus tuberosus)
Jätterams (Polygonatum x hybridym)
Kinesisk vildyams/Yams (Dioscorea batatas)
Knölklocka (Campanula rapunculoides)
Knölstäkra (Oenanthe pimpinelloides) Sumpväxt.
Knölsyska (Stachys palustris) Fuktig mark.
Knölvial (Lathyrus tuberosus)
Korogi (Stachys affinis) Fungerar på liknande sätt som jordärtskocka.
Kummin (Carum carvi) En tvååring som försår sig själv och är enkel att föröka.
Kärleksört (Sedum telephium)
Lakritsrot (Glycyrrhiza glabra) Buske med långa rötter.
Läkemalva (Althaea officinalis)
Maskros (Taraxacum)
Pepparrot (Armoracia rusticana)
Potatisböna (Apios americana) Kvävefixerande slingerväxt.
Rapunkelklocka (Campanula rapunculus)
Rotsolros (Helianthus strumosus)
Sallatsaralia (Aralia cordata)
Sockerrot (Sium sisarum)
Spansk körvel (Myrrhis odorata)
Stor ormrot (Bistorta officinalis)
Storrams (Polygonatum multiflorum)
Yacon/Peruanskt jordäpple (Polymnia sonchifolia)

Jan Gustafson-Berge

Höstens kurser

Äpplemust på bruna glasflaskor i stora vedgrytan för pastörisering.

Äpplemust på bruna glasflaskor i stora vedgrytan för pastörisering.

Följande kurser välkomnar dig som deltagare under den härliga hösten.
Mer om kurserna hittar du här.

Lövudden ligger i sydöstra Östergötland med vardera 7 mil till Linköping, Norrköping och Västervik. Med närtrafik går det att åka ända fram (eller nästan ända fram) till grinden med taxi både från Åtvidaberg och Valdemarsvik.

Augusti (27/8): Permakultur med designteori och praktisk tillämpning.
Föredrag och bildvisning om permakulturens grunder. Arbete med några av de pågående designprojekten på Lövudden, såsom dammar, skogsträdgård, polykultur och perenna växter.

Augusti (28/8): Konservering av livsmedel.
Föredrag och bildvisning om olika konserveringsmetoder samt praktiskt arbete med önskade metoder, som t.ex. kan vara torkning, inläggning, inkokning med socker, hermetisering och mjölksyrejäsning.

Härliga päron redo för inläggning.

Härliga päron redo för inläggning.

September (24/9): Äpplemustning och cidertillverkning.
Vi pressar must av de äpplen som finns tillhands och lär oss även att göra cider.

Oktober (22/10): Träd och buskar med landskapsvård och småskaligt skogsbruk.
Föredrag och bildvisning. Praktiskt arbete med röjning, beskärning och övrigt arbete i landskapet kring Lövudden. Arbetsteknik, säkerhet och redskapsvård.

Oktober (23/10): Skogsträdgård och polykultur.
Föredrag och bildvisning om vad en skogsträdgård och polykultur kan vara. Praktiskt arbete med Lövuddens skogsträdgård och olika polykulturer innebärande växtkännedom, röjning, plantering och beskärning.

Jan Gustafson-Berge

Konstutställning i Stines Kvarn 9-24/7

Låt konsten bevattna dig i torkans tid.

Låt konsten bevattna dig i torkans tid.

Under perioden 9-24/7 är det även i år utställning i Stines Kvarn, cirka 5 km. norr om Valdemarsvik med infart mitt emot Vammars köpcenter, med öppettiderna 13-16 varje dag. Det är 12 lokala och regionala konstnärer som ställer ut tavlor, textila arbeten, smycken, skulpturer och installationer.
https://allevents.in/valdemarsvik/konstutst%C3%A4llning-stines-kvarn/637077089791143

Mina bidrag denna gång är av tre slag.

Min hängning i Kvarnen av de 27 tavlorna.

Min hängning i Kvarnen av de 27 tavlorna.

Tavlor med färg, form och struktur
Som en del i ett större projekt bearbetas de välkända begreppen färg, form och struktur. På utställningen visas FFS I-XXVII som en serie tavlor bestående av återbrukade skivor av plywood, vilka uppstått ur olika byggnationer vid mitt fritidshus. Skivorna har grundats vita och därefter målats i olika kulörer med oljefärg i flera omgångar. Tavlorna har legat utomhus och utsatts för regn, insekter och kringflygande ”skräp”. Hanteringen av tavlorna har också satt sina spår och olika strukturerande material har tillförts. Föremål som dykt upp under arbetet har i vissa fall monterats på passande skivor.

De gula och orange tavlorna med sina strukturer och föremål.

De gula och orange tavlorna med sina strukturer och föremål.

Bokstäver formar ord
Jag arbetar gärna med bokstäver och det har blivit en tradition att jag sätter upp stora bokstäver på Kvarnen. Den här gången formar bokstäverna ordet KONSTBEVATTNING. Givetvis ett mångtydigt ord som föddes under de många torra perioder med vattenbrist till mina odlingar som varit och fortfarande är. Liksom växterna behöver vi människor också bevattnas och konsten är ett fint vatten att fukta oss med.

Början på den fleråriga byggnationen. Senare under dagen tillkom flera grenar och massor av tygremsor.

Början på den fleråriga byggnationen. Senare under dagen tillkom flera grenar och massor av tygremsor.

Arketypisk arkitektur
Utanför kvarnen startade jag även ett flerårigt projekt i form av en installation (eller kanske snarare en utstallation). Jag tycker om att arbeta med platsens material och grenarna till byggnationen kommer från skogen i närheten och de rosa tygremsorna som binder samman konstruktionen och som också hänger inuti, kommer från Stines tyglager.

Konst är roligt.

Jan Gustafson-Berge

Välkommen till Lövudden 3/7!

Välkommen till paradiset. En av de inskjutande delarna med skogsträdgård.

Välkommen till paradiset. En av de inskjutande delarna med skogsträdgård.

Tusen Trädgårdar 2016
Lövudden medverkar i den nationella kampanjen ”Tusen trädgårdar” och håller sin trädgård öppen för allmänheten mellan klockan 10-17.

Välkommen att vandra i växtlighetens mångskiftande rike, uppleva olika formade odlingsbäddar, förundras över märkliga byggnationer, notera det myllrande insektslivet, dofta på alla underbara blommor och upptäcka ätliga växter du inte visste fanns.

Läs mer på http://www.tradgardsriket.se/tusen-tradgardar-2016/ eller på http://www.tradgardsriket.se/tradgardar/lovudden/

Här finns Lövudden: http://www.hitta.se/kartan?s=ed423b23

Jan Berge

VATTEN Del 1: Dammar och vattensystem på Lövudden

Den nygrävda hjärtdammen med flytande reningsverk och sittbänk.

Den nygrävda hjärtdammen med flytande reningsverk och sittbänk.

Livets vatten
Vatten är en av de viktigaste beståndsdelarna för liv och överlevnad. I mitt arbete med permakultur ingår vatten som ett av fem olika element vilka är delar i en omfattande analys- och designmall. Mer om vatten och permakultur här. Detta är första delen av några texter kring vatten och jag börjar med att beskriva de underliggande principerna samt att berätta lite om några pågående dammprojekt och tillhörande vattenrelaterade arbeten på Lövudden. Planering för dammar och andra vattensystem har pågått under en längre tid och det praktiska arbetet med att gräva och bygga var tänkt att starta under 2017. En arbetsbrigad med grävvilliga personer och den ovanligt torra våren, med åtföljande vattenbrist, fick istället dammprojekten att rivstarta detta året.

Resurshantering och kretslopp
Det finns flera strategier för att hantera energi och resurser som passerar eller existerar på en plats. Deras kvalitéer och egenskaper, satt i relation till de behov och önskemål som finns, ska användas optimalt. Detta kan ske med flera metoder såsom koncentration, inriktning, sparsamhet, hushållning, recirkulation, små kretslopp, kopplingar samt insamling eller inbromsning.

Inom det här området i permakulturen finns mycket högt ställda målsättningar som är svåra att uppnå fullt ut bara så där på en kafferast eller en testund, men som samtidigt inspirerar och visar på de utmaningar hela det mänskliga samhällsbyggandet har att klara av. Målen är att energin eller resursen när den har brukats ska gå vidare i mindre eller större kretslopp med minst lika bra kvalitet och helst bättre än när den kom in i systemet. Platsen ska lämnas vidare i bättre skick till kommande generationer. Energiflöden och resurser integreras i lokala kretslopp. I grunden handlar det om att fånga och lagra solenergin i växter och djur. En mera behovsfunktionell och skönare plats för människorna ska byggas upp. Vår stora läromästare här är naturen själv och våra mänskliga system ska kopiera naturens sätt att fungera och totalt integrera bosättningen och verksamhetsplatsen i naturens små och stora flöden av energi och resurser. Kultur och natur förenas i en kärleksfull omfamning och upphör att vara varandras stridande motsatser.

Målsättningar med vattenresursen
Vad gäller vattnet handlar det i stora drag om att skapa en bättre vattenbalans i området med långsammare flöden och utvecklade vattenbiotoper. Sparsamhet med naturligt eller renat dricksvatten och insamling av regnvatten från alla takytor är betydelsefulla aktiviteter. Viktigt är också att inte smutsa ner eller förgifta vattnet med kemikalier samt att rena vatten genom biologisk vatten- och avloppsrening. Säg adjö till industriella reningsverk, giftigt rötslam och övergödda sjöar.

Dammar och vattensystem i vardande på Lövudden
De dammar och övriga vattensystem som nu skapas på Lövudden kan sägas uppfylla flera av ovanstående målsättningar. Dammarna stannar för en stund upp en del av det vatten som annars ganska fort skulle rinna ut i sjön Vindommen. Dammarna tillför också en ny biotop till vår plats eftersom det i dagsläget inte finns någon damm här i närheten. Två av dammarna kommer delvis att fungera som vattenreservoarer under de tider då det råder torka och vattenbrist. Dammar, våtmarker och rotzonsanläggning fungerar även som biologiska reningsverk för det vatten som passerar eller stannas upp.

I den här texten skriver jag bara översiktligt om de olika påbörjade eller tänkta vattenprojekten och återkommer med mera fördjupande texter när det blir aktuellt.

Början på fältdammen där det uppgrävda materialet bildar en liten dämmande kant.

Början på fältdammen där det uppgrävda materialet bildar en liten dämmande kant.

Naturlig damm och våtmark på fältet
Från markerna söder om vår tomt, bestående dels av ett stigande och bergigt skogsområde, men också några mindre dränerade åkerbitar, matas det på med vatten. Detta vatten söker sig ner mot sjön Vindommen som ligger på vår norra sida. Vattenflödet är dränerat i cementrör under den närmaste åkern och rinner ut strax utanför vår tomtgräns. Delar av det fält vi lånar ligger lågt och här är det nästan alltid fuktigt och ofta står det vatten, särskilt i det område där dräneringsrören passerar. Det finns också en mindre vattenåder som tillför vatten från en rullstensås väster om oss och som också finner sin väg ut på fältets fuktiga delar.

Det trevliga och kloka mottot ”Gräv där du står” omformulerades och blev till ”Gräv en damm där det är fuktigt”. Så under några år har jag grävt lite då och då som ett avslappnande kvällsarbete i aftonsolens magiska sken och fått till den damm som syns ovan. I samband med vår senaste arbetsbrigad fanns det grävtokiga personer och leran var precis lagom fuktig för att det skulle gå att gräva. Under några dagar skapades en färdig djuphåla med minst 1 meters djup och en andra djuphåla påbörjades. Dessa hålor ska sedan förenas med en kanal cirka en halv meter djup.

Fältdammen med delar av växtdiket.

Fältdammen med delar av växtdiket.

Den uppgrävda leran placerades som en kant runt om dammen, fast en bit utanför och då bildades ett växtdike som så småningom ska fyllas med växtlighet som kan trivas vid en damms kanter och mera torra delar. Eftersom marken består av vattenhållande lera behövs inget ytterligare för att vatten ska stanna kvar när det tryckt in underifrån eller kommit ner som regn. Den här dammen ska i huvudsak fungera som naturlig vattenbiotop för en mångfald växter och djur, men även som vattenbromsare, vattenrenare samt till viss del som en liten vattenreservoar för bevattning av närliggande grönsaksodlingar.

Vårflod i den lilla bäcken när snön smälter under tidig vår.

Vårflod i den lilla bäcken när snön smälter under tidig vår.

Vattenmagasin och några mindre dammar i bäcken
Som tidigare skrivits rinner vattnet från omgivningen ut i dagen strax norr om vår egen tomt, fast i ett skogsområde där jag har brukanderätt och håller på med att utveckla en extensiv skogsträdgård. Vattenflödet fluktuerar från att vara väldigt kraftfullt en kort period under vårflödet och till en lite rännil när det är som torrast, men det sipprar alltid lite vatten som går att samla in. Vid utflödet har jag tidigare gjort några misslyckade försök med att dämma upp bäcken för att skapa ett vattenmagasin för bevattning.

Ett misslyckat försök att skapa en fördämning i bäcken.

Ett misslyckat försök att skapa en fördämning i bäcken.

Planen nu är att när bäcken har ett litet vattenflöde bygga en gjutform och gjuta en ordentlig fördämning. Förutom formarbete och gjutning ingår en hel del arbete med stenar och formning av kanter på magasinet/dammen. Överskottsvattnet kommer att ledas över den gjutna kanten i ett rör som ett vattenfall och eftersom vattnet är drickbart fungerar anordningen också som en källa till dricksvatten.

Nu i vår var det särdeles torrt i markerna och vi fick tidigt brist på vatten för bevattning av odlingarna. Det var tomt i alla vattentunnorna och vår brunn har för liten volym för att tåla ett större uttag till bevattning. Jag låg en tidig morgon i sängen innan uppstigandet och funderade över problematiken, olika förslag till hantering av vattenbristen lades fram och förkastades i tankesmedjan. Lika bra att gräva en damm i bäckfåran tänkte jag till sist, steg upp, greppade en rejäl grävspade och gick ner till bäcken. Jag hade tidigare sett ut lämpliga platser för några mindre dammar längs med bäckens dansande fåra och nu fastnade jag för en ytterst lämplig plats en liten bit nedanför bäckens utflöde.

Hjärtdammen med sitt utlopp och sina stödstenar. Fördämningen är ännu inte helt klar i det här skedet.

Hjärtdammen med sitt utlopp och sina stödstenar. Fördämningen är ännu inte helt klar i det här skedet.

Det VAR verkligen en bra plats med en mjuk lite sandblandad lera och ytterst få trädrötter att klippa bort. Jag la större stenar i den smala bäckfåran nedanför, fyllde på med det som grävdes bort och trampade ner många kantiga stenar från en hög med gammal sprängsten. Fördämningen gjordes cirka en meter bred med några stora stenar som mothåll på motsatt sida om dammen. På lämplig nivå lades ett plaströr in i fördämningen så att vattnet kan ta sig vidare på ett kontrollerat sätt. Överst på fördämningen fylldes på med ett bärlager av grovt grus, så att fördämningen även fungerar som gångpassage. Efterhand som jag grävde fylldes dammen med vatten och till sist blev det för svårt att gräva mer i vattnet. Det blev en riktigt bra damm och jag kunde genast fylla vattenkannor och bära upp till de törstande växterna i köksträdgården.

Slut på vattenbristen. Att bära vattenkannor kanske kan bli de nya "kettlebells", ett vattengym helt enkelt!

Slut på vattenbristen. Att bära vattenkannor kanske kan bli de nya ”kettlebells”, ett vattengym helt enkelt!

Det återstår en del grävande, dels på djupet och dels längs med kanterna som ska formas för att passa olika typer av växter. Stenar ska också hamna på botten när djuphålan är klar och även placeras ut längs dammens grundare kanter. En enkel bänk, bestående av två stora träkubbar och en grov planka, har placerats ut och i dammen flyter två reningsöar med skott av poppel och sälg. Helt oplanerat fick dammen formen av ett hjärta (symbolen) och heter därför hjärtdammen. Det ska bli kul att placera ut lämpliga växter och se när djurlivet etablerar sig.

Längre ner längs bäckfåran kommer 2-3 mindre naturdammar att grävas ut. Dessa dammar blir långsmala och inte så djupa och kommer huvudsakligen att fungera som vattenbromsare och som biotoper för växter och djur.

Rotzonsbädd med damm
Det tredje vattenprojektet finns bara på planeringsstadiet och är en rotzonsbädd för vattenrening kombinerad med en skapad damm och en liten tillhörande våtmark. Det här systemet anläggs i en mark som består av morän med stor andel sand, alltså en mark som inte är vattenhållande som lera, men däremot bra för infiltration. Anläggningen ska ta hand om lätt nedsmutsat avloppsvatten från tvättfat, diskbänkar, dusch, badkar och utekök.

Först tar sig vattnet genom en rotzonsbädd som är tät i botten och på sidorna där särskilda växter som finns ovanpå bädden renar vattnet med hjälp av sina rötter och mikroorganismer. Därefter hamnar vattnet i en grävd damm som hålls tät med dammduk där ytterligare växter på olika nivåer fortsätter reningsverksamheten, till sist silar vattnet över till en liten våtmark med sina växter och infiltreras slutligen i befintlig mark.

Första försöket med en flytande reningsö med poppelkvistar kapsejsade likt regalskeppet Wasa.

Första försöket med en flytande reningsö med poppelkvistar kapsejsade likt regalskeppet Wasa.

Vatten och växter
Det här med vattenväxter är nytt för mig så jag har ägnat en del tid åt att att läsa böcker om dammar och undersöka information och utbud på internet. Jag kommer att i första hand hålla mig till inhemska och vinterhärdiga växter. En del kan hämtas från vattenområden i trakten, men en del behöver köpas. Under en närliggande resa kommer jag att inhandla några av de första växterna och i en kommande text skriver jag om mina växtval och vad de olika växterna har för funktioner i dammar och våtmarksområden. Det finns även några vattenväxter med ätliga delar, vilket särskilt lockar en person som håller på med permakultur.

Så länge får du hålla till godo med en sammanställning av vattenväxter som jag samlat från olika (vatten)källor. Den finns här.

Efter lite frisering flöt ön och jag ska göra likadant med kvistar av pil, sälg, asp, björk och al för att undersöka vad som fungerar.

Efter lite frisering flöt ön och jag ska göra likadant med kvistar av pil, sälg, asp, björk och al för att undersöka vad som fungerar.

Jan Gustafson-Berge

Växter för dammar, våtmarker och vattenrening

 

Den nygrävda hjärtdammen som stannar upp ett mindre vattenflöde i en bäck nedanför vår tomt.

Den nygrävda hjärtdammen som stannar upp ett mindre vattenflöde i en bäck nedanför vår tomt.

I samband med några texter här på bloggen om dammar och andra vattensystem på Lövudden har jag gjort en förteckning över växter som kan vara i vattnet eller i närheten. Växterna är ordnade i några olika kategorier, men för övrigt finns inget som säger vad som är de bästa växterna. Det här med vattenväxter är nytt för mig och efterhand kommer jag att välja ut ett sortiment växter som kan passa våra vattenförhållanden här på Lövudden. Har du kunskap eller åsikter om detta ämne får du gärna kontakta mig på mejl kosmotopia@gmail och dela med dig.

Djupvattensväxter
Dessa växter har rötterna i botten (med vissa undantag) men flyter med sina blad på vattenytan. De minskar algtillväxt genom att begränsa instrålning av ljus. Vattendjup cirka 40-100 cm.

Doftnäckros, nymphaea odorata (ätliga delar)
Dvärgnäckros, Numphar pumila (svagväxande)
Guldkolv, Orontium aquaticum
Gul näckros (Åkanna), Nuphar lutea (ätliga delar, starkväxande)
Hornsärv, Ceratophyllum demersum (bra syreproducent)
Hästsvans, Hippuris vulgaris
Japansk näckros, Nuphar japonica
Möjor, Ranunculus aquatilis
Nateväxter, Potamogeton sp.
Näckros, Nymphaea sp.
Sjögull, Nymphoides peltata (invasiv)
Sjösäv, Schoenoplectus lacustris (rot och unga skott är ätliga, renande förmåga)
Slingeväxter, Myriophyllum sp.
Sylört, Subularia aquatica
Vattenax, Aponogeton distachyos (Ätliga delar)
Vattenmöja, Ranunculus aquatilis
Vattenpilört, Polygonum amphibium
Vit näckros, Nymphaea alba (roten stärkelserik, kaffesurrogat, starkväxande)

Undervattensväxter
Dessa växter har sina blad helt under vattnet, är näringsupptagande och med blad som syresätter genom fotosyntes. Algförebyggande och viktiga för den biologiska balansen.

Axslinga, Myriophyllum spicatum
Dikeslånke, Callitriche stagnalis
Gräsnate, Potamogeton gramineus
Gäddnate, Potamogeton natans (starkväxande)
Hornsärv, Ceratophyllum demersum
Hårslinga, Myriophyllum  alterniflorum
Kransslinga, Myriophyllum verticillatum
Krusnate, Potamogeton crispus
Lånkar, Callitriche sp.
Notblomster, Lobelia dortmanna
Nålsäv, Eleocharis acicularis
Näckmossa, Fontinalis antipyretica
Smal vattenpest, Elodea nuttallii
Smålånke, Callitriche palustris
Sommarlånke, Callitriche cophocarpa
Storslinga, Myriophyllum aquaticum (invasiv)
Stor vattenpest, Egeria densa
Vattenblink, Hottonia palustris (hög tillväxt, näringskrävande)
Vattenmöja, Ranunculus aquatilis
Vattenpest, Elodea canadensis (invasiv)
Ålnate, Potamogeton perfoliatus

Fritt flytande växter
Denna typ av växter flyter fritt på vattenytan och har långa utlöpare. De bildar ofta stora kolonier. De tar sin näring direkt från vattnet och är bra algbekämpare. När de blir för många kan de skördas och användas som ett bra kompostmaterial.

Andmat, Lemna minor (invasiv, vattenrenande)
Bläddror, Utricularia sp. (äter små vattenlevande djur)
Dyblad Hydrocharis morsus-ranae (sprids genom utlöpare)
Jättesimbräken, Salvinia molesta (invasiv)
Klöverbräken, Marsilea quadrifolia
Korsandmat, Lemna trisulca (invasiv, vattenrenande)
Mossbräken, Azolla filiculoides (invasiv)
Musselblomma, Pistia stratiotes (tveksamt härdig, invasiv)
Sjönöt, Trapa natans (Zon 1, invasiv, den nötlika frukten ätlig)
Vattenaloe (kräftklo), Stratiotes aloides (vattenrenande)
Vattenbläddra, Utricularia vulgaris
Vattenhyacint, Eichhornia crassipes (ej härdig, invasiv)

I sumpzon, fuktzon, våtmark, våtbädd eller som kantväxter
Dessa växter trivs i mer eller mindre fuktiga områden ned till cirka 40 cm. vattendjup.

Amerikanskt hönsbär, Cornus canadensis (ätliga bär)
Blomvass, Butomus umbellatus (ätliga delar)
Blåsäv, Schoenoplectus tabernaemontani
Blått gyckelblomster, Mimulus ringens (invasiv)
Brokiris (Amerikansk svärdslilja), Iris versicolor
Brudborste (Borsttistel), Cirsium Helenioides
Bunge, Samolus valerandi (unga blad ätliga)
Bäckfräne, Rorippa microphylla
Bäckveronika, Veronica beccabunga (renande förmåga)
Dammag, Cyperus longus (roten som krydda)
Dvärgkaveldun, Typha minima (ätliga delar, renande förmåga)
Dvärgtåg, Juncus ensifolius
Fackelblomster, Lythrum salicaria (självsående)
Flädervänderot, Valeriana sambucifolia
Glansiris, Iris laevigata
Gult gyckelblomster, Mimulus luteus (renande förmåga, självsående)
Gullpudra, Chrysosplenium alternifolium (ätliga blad)
Gökblomster, Lychnis flos-cuculi
Hampflockel, Eupatorium cannabinum
Humleblomster, Geum rivale
Houttuynia (Ödleblad), Houttuynia cordata (mindre god härdighet)
Japansk iris, Iris ensata
Japanskt pilblad, Sagittaria japonica
Japansk viva, Primula japonica
Jättegunnera, Gunnera manicata
Kabbeleka, Caltha palustris
Kabbeleka (Gul fylld), Caltha palustris ’Multiplex’ (självsående)
Kabbeleka (Vit), Caltha palustris var. ’Alba’ (mindre god härdighet, självsående)
Kalmus, Acorus calamus (ätliga delar)
Kardinallobelia, Lobelia cardinalis
Knapptåg, Juncus conglomeratus (renande förmåga)
Kotula, Cotula coronopifolia
Kranssvalting, Alisma plantago
Källfräne (Vattenkrasse), Rorippa nasturtium-aquaticum (ätliga blad och stjälkar)
Kärrbräken, Thelypteris palustris (täckande kantväxt)
Kärrfräken, Equisetum palustre
Manchuriskt vildris, Zizania latifolia (ätliga delar)
Missne (Sumpkalla), Calla palustris (röda bär giftiga)
Nålsäv, Eleocharis acicularis (mattbildande)
Penningblad, Lysimachia nummularia
Pilblad, Sagittaria sagittifolia (rotknölar ätliga)
Pontederia, Pontederia cordata (frön och unga stjälkar ätliga)
Pärlbräken, Onoclea sensibilis
Revsuga, Ajuga reptans
Rosendunört, Epilobium hirsutum
Röd jättegunnera, Gunnera tinctoria (unga stjälkar ätliga)
Rörflen, Phalaris arundinacea (renande förmåga, invasiv)
Sebrasäv (Blåsäv), Scirpus tabernaemontani ’Zebrinus’
Sjöfräken, Equisetum fluviatile
Sjöranunkel (Åmöga), Ranunculus lingua
Sjösäv, Schoenoplectus lacustris (rot och unga skott är ätliga, renande förmåga)
Skavfräken, Equisetum hyemale (innehåller fint slipmedel)
Skunkkalla (Gul), Lysichiton americanus (Zon 1-3)
Skunkkalla (Vilt), Lysichiton camschatcensis (Zon 1-2)
Slokstarr, Carex pseudocyperus
Smalkaveldun, Typha angustifolia (ätliga delar, renande förmåga)
Spikblad, Hydrocotyle vulgaris (invasiv)
Stor igelknopp, Sparganium erectum (rotknölar ätliga)
Stor ormrot, Persicaria bistorta
Strandiris, Iris sibirica
Strandklo, Lycopus europaeus
Strandlysing (Videört), Lysimachia vulgaris
Strimmig jättegröe, Glyceria maxima ’Variegata’
Strimmig kalmus, Acorus calamus ’Variegatus’
Sumpbräken, Thelypteris palustris
Sumpförgätmigej, Myosotis palustris
Svalting, Alisma plantago-aquatica (renande förmåga, självsående)
Svärdslilja (Gul), Iris pseudacorus (renande förmåga, invasiv)
Svärdtåg, Juncus ensifolius (tuvbildande)
Sydfyrling, Crassula helmsii (invasiv, renande förmåga)
Säv (kolvass), Schoenoplectus lacustris
Tjärblomster, Lychnis viscaria
Topplösa, Lysimachia thyrsiflora
Tätbladigt kaveldun, Typha gracilis (ätliga delar)
Vanlig igelknopp, Sparganium emersum (renande förmåga)
Vasstarr, Carex acuta (renande förmåga)
Vattenklöver, Menyanthes trifoliata (renande förmåga, invasiv)
Vattenmynta, Mentha aquatica (renande förmåga, invasiv, doft, blad till te)
Äkta förgätmigej, Myosotis scorpioides (renande förmåga)
Älgört, Filipendula ulmaria (spridningsbenägen, medicin, blad och blommor till te)
Ältranunkel (Feberört), Ranunculus flammula
Ängsbräsma, Cardamine pratensis
Ängsruta, Thalictrum flavum (doft)
Ängsull, Eriophorum angustifolium

Växter för rening av gråvatten (bad, dusch, tvätt, disk och skölj)
Bredkaveldun (Cattail), Typha latifolia (ätliga delar)
Smalkaveldun, Typha angustifolia (ätliga delar, renande förmåga)
Säv (Bulrush), Scirpus validus
Säv, Schoenoplectus lacustris
Vass (Bladvass/Reed canary grass), Phragmites australis (ätliga delar, renande förmåga, invasiv)
Veketåg (Soft rush), Juncus effusus (renande förmåga, vintergrön)

Amerikanskt blåbär (High-bush blueberry), Vaccinium corymbosum (ätliga bär)
Amerikanskt olvon (High-bush cranberry), Viburnum trilobum (ätliga bär)
Aronia
(Chokeberry), Aronia sp.
Svart Aronia, Aronia melanocarpa (ätliga bär)
Röd Aronia, Aronia arbutifolia (ätliga bär)
Slånaronia, Aronia x prunifolia (ätliga bär)
Daglilja (Daylily), Hemerocallis fulva (ätliga blommor och knoppar)
Brunröd daglilja, Hemerocallis fulva (ätliga blommor och knoppar)
Fläder (Elderberry), Sambucus nigra (saft, te och vin av blomma och bär)
Fräken (Horsetail), Equisetum sp. (rik på kisel)
Kärrfräken, Equisetum palustre
Sjöfräken, Equisetum fluviatile
Skavfräkem, Equisetum hyemale (innehåller fint slipmedel)
Smalfräken, Equisetum variegatum
Trådfräken, Equisetum scirpoides
Åkerfräken, Equisetum arvense
Kalmus (Sweet flag), Acorus calamus (ätliga delar)
Pilblad (Arrowhead), Sagittaria sp.
Bredpilblad, Sagittaria latifolia
Pilblad, Sagittaria sagittifolia (rotknölar ätliga)
Trubbpilblad, Sagittaria natans
Pontederia (Pickerel weed), Pontederia cordata (frön och unga stjälkar ätliga)
Småsäv (Spike rush), Eleocharis sp.
Starr (Sedge), Carex sp.
Strutbräken (Ostrich fern), Matteuccia struthiopteris (spridningsbenägen, ätliga vårskott)
Svärdslilja (Yellow iris), Iris pseudacorus
Tranbär (Cranberry), Vaccinium macrocarpon (ätliga bär)
Vallört (Comfrey), Symphytum officinale (ackumulatorväxt, gröngödsling)
Vattenkanna (Water canna), Thalia dealbata

Strandväxter
Daggkåpa, Alchemilla mollis
Flikrabarber, Rheum palmatum
Hosta, Hosta sp. (tidiga skott ätliga)
Humleblomster, Geum rivale
Kambräken, Blechnum spicant
Korallkornell, Cornus alba
Rodgersia, Rodgersia aesculifolia
Rosenviva, Primula rosea
Sommarviva, Primula florindae
Sommarsnöklocka, Leucojum aestivum
Videkornell, Cornus stolonifera

Buskar och träd vid dammkanten
Balsampoppel, Populus x candicans ’Aurora’
Bollbuske, Cephalanthus occidentalis
Bredbladig kalmia, Kalmia latifolia
Gråal, Alnus incana ’Pendula’ (kvävefixerande)
Pimpernöt, Staphylea holocarpa
Pärlemorrönn, Sorbus vilmorinii
Rysk kornell, Cornus alba
Svartbjörk, Betula nigra
Sälg, Salix caprea ’Kilmarnock’ (medicin)
Videkornell, Cornus stolonifera

Växter lämpliga för en mycket liten damm
Ampelsäv, Isolepis cernua
Dvärgandmat, Wolffia arrhiza
Dvärgkalmus, Acorus gramineus ’Pusillus’
Dvärgkaveldun, Typha minima (ätliga delar, renande förmåga)
Finkaveldun, Typha minima var. gracilis (renande förmåga)
Nålsäv, Eleocharis acicularis
Näckmossa, Fontinalis antipyretica
Näckros (dvärgsorter)
Svalting, Damasonium alisma
Äkta förgätmigej, Myosotis scorpioides

Växter att undvika i mindre dammar
Vass (Bladvass), Phragmites australis (ätliga delar, renande förmåga, invasiv)
Bredkaveldun, Typha latifolia (ätliga delar)
Jättegröe, Glyceria maxima
Mannagräs, Glyceria fluitans (ätliga frön)
Sjösäv, Schoenoplectus lacustris (renande förmåga)
Vattenpest, Elodea canadensis

Litteratur och källor
Bengtson och Lewander, Vilda grannar, Prisma, 2006, 978-91-518-4486-2
Bengtson, Isakson och Lewander, Naturskyddsföreningens dammhandbok, Naturskyddsföreningen, 1997, 91-558-0351-2
Bird, Richard, Dammar, Albert Bonniers Förlag, 2005, 91-0-010585-6
Eriksson, Schyllander och Johanson, Trädgårdsdammar, ICA bokförlag, 2007, 978-91-534-2691-2
Hemenway, Toby, GAIAS’s Garden, Chelsea Green Publishing, 2009, 978-1-60358-029-8
Hutchinson, Laurence, Ecological Aquaculture, Permanent Publications, 2011, 978-1-85623-060-5

http://www.pfaf.org/user/Default.aspx
http://www.pfaf.org/user/cmspage.aspx?pageid=79
Wedrén, Malin, Insamling, användning och rening av vatten i den hållbara trädgården, Högskolan i Gävle, 2009 (PDF)
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:281111/FULLTEXT02

Jan Gustafson-Berge

Försäljning av grönsaker i Linköping

Maskrosorna växer fint i år. Blommorna bra i sallad och som nyttig armering i vegetariska biffar.

Maskrosorna växer fint i år. Blommorna bra i sallad och som nyttig armering i vegetariska biffar.

Efter hand som odlingarna utvecklas på Lövudden uppstår periodvis överskott på en del grönsaker m.m. Vi har under en försöksperiod på två år sålt en del av detta till våra grannar på kollektivhuset Stolplyckan i Linköping, med ett uppmuntrande resultat.

Mejllista för intresserade
För att vidga köpkretsen utanför Stolplyckan finns en mejllista. Där kan de som är intresserade av att få information om vad som är till salu och när försäljning sker anmäla sig. Anmälan sker genom ett mejl till: kosmotopia@gmail.com och förpliktigar inte till något köp.

Försäljning i Linköping
Jag fortsätter att sälja grönsaker under 2016 med avhämtning på Stolplyckans kollektivhus (Föreningsgatan) i Linköping, ingång genom huvudentrén mellan trapphus 37-39 (utanför caféet) på vissa måndagar mellan klockan 18-19. Försäljning kan också ske direkt från vårt fritidshus Lövudden eller genom särskilda avtal. Kontakta Jan för mer information på mejl: kosmotopia@gmail.com eller genom telefon 0703-454624.

Varorna levereras förpackade separat för varje kund och betalas med äkta kontanter. Alla växter och råvaror växer antingen vilt i en frisk omgivning eller odlas ekologiskt. Jag berättar gärna mer om vad de olika växterna kan användas till i din matlagning och hur odlingen går till. Information om vår verksamhet finns också att finna i riklig mängd på den här bloggen.

Aktuell försäljning äger rum den 23/5, klockan 18-19 på Stolplyckans kollektivhus (Föreningsgatan)  i Linköping och de grönsaker som erbjuds denna gång är följande: Brännässla, spenat- och mållablandning, gul lök och grön lök, salladsmix och temix. Pris, mängd och relevant information om grönsakerna fås genom deltagande i mejlgruppen.

Jan Gustafson-Berge

Holma Folkhögskola

Beskärningskurs på Holma.

Beskärningskurs på Holma.

Miljörörelsen får sin första folkhögskola
Den 29 februari startade kurserna på miljörörelsens första folkhögskola. Detta sedan Holma folkhögskola har fått godkänt att starta upp sin verksamhet på riktigt. Holma har åtta miljö- och ekologiska odlingsföreningar som huvudmän. Under tio års tid har skolan bedrivit kurser i framför allt ekologisk odling, bland annat en Stadsodlingskurs i Lund, via andra folkhögskolor. Den kursen kommer även fortsättningsvis att hållas i Lund. Till hösten kommer en allmän kurs starta där deltagarna kan läsa upp gymnasiekompetens samtidigt som de får arbeta praktiskt med omställning två halvdagar i veckan. Det kommer även starta en kurs som heter Resilient entreprenörskap som blir en starta eget kurs för alla som är intresserade av att arbeta med miljöfrågor på olika sätt.

Det känns helt fantastiskt att vi äntligen får starta en folkhögskola. Det finns idag ett stort intresse för kurser i odling och miljö men utbudet i södra Sverige har varit väldigt skralt. Dessutom känns det helt rätt kunskapsstaden Lund ska få sin första folkhögskola” säger Hugo Malm en av skolans två rektorer.

Holma i Höör är ursprunget
Holma folkhögskola startade sin första kurs på Holma gård i Höör, därav namnet. Även om skolan kommer att ha sitt huvudsäte i Lund är det redan under våren en kurs i Skogsträdgårdsodling på Holma i Höör. Skogsträdgårdsodling handlar om att efterlikna ett orört skogsbryn där den biologiska mångfalden är hög. Men i Skogsträdgårdsodling är målet att producera så mycket ätligt som möjligt, på en så liten yta som möjligt och med en så liten arbetsinsats som möjligt.

Skogsträdgårdsodling är idag ett relativt okänt begrepp i Sverige men till Skogsträdgården på Holma, som byggdes upp för 12 år sedan med pengar ifrån Jordbruksverket, vallfärdar idag människor ifrån stora delar av Europa” berättar Hugo Malm.

Första kursen på Holma.

Första kursen på Holma.

Demokratisk organisation
Men för Holma folkhögskola handlar hållbarhet inte bara om innehåll i kurser utan även hur hela skolan organiseras. Därför kommer skolan att använda sig av Sociokrati som är en form av organisationssystem där alla på skolan, personal som deltagare, får vara med och besluta om saker som direkt berör dem. Skolan har en platt organisation med likalön vilket även omfattar skolans två rektorer. Även när det gäller arbetstiden märks det att skolan tänker nytt då 75 % kommer att vara standard.

Vi kommer inte tvinga alla att arbeta 75 %. Vill någon arbeta mer eller mindre kommer vi att tillgodose detta så långt som möjligt. När det kommer till likalönen är det i mångt och mycket ett sätt att visa på att vi menar allvar med att alla delar på ansvaret” säger Hugo Malm.

Alla kurser ger rätt till CSN.
Kurserna startar den 15 augusti och det finns fortfarande platser kvar på båda kurserna.
För mer information och bilder kontakta Hugo Malm på mejl rektor@holmafolkhogskola.se eller mobilnummer 0730-581 836.
Det finns också en Facebooksida, eller gå in på http://www.holmafolkhogskola.se

Jan Gustafson-Berge och Hugo Malm

 

 

ARBETSBRIGAD B: Dassmålning och dammgrävning

INKA med bladguld och jade hälsar välkommen på det nymålade utedasset.

INKA med bladguld och jade hälsar välkommen på det nymålade utedasset.

Den första arbetsbrigaden (odlingsbrigaden) ägde rum 6-8/6 2014. Nu var det dags för den andra brigaden att hjälpa till. Även denna gång var två av våra barn på besök med respektive och tillsammans med oss var vi sex dugliga personer.

Dagarna präglades av intensiv sol och värme, så det gällde att arbeta lugnt och vid rätt tidpunkt på dagen. Arbetsuppgifterna var att måla inuti utedasset, flytta på uppgrävda och tunga stenar, restaurera bad- och bryggplats, köra grus samt gräva djuphålor i dammen ute på fältet. Ett bonusarbete blev också att vi startade projektet med att bygga träplattformar i en stor ek. En ek fälldes ute i skogsträdgården, kvistades och kapades till två byggstockar samt ved.

Två glada dassmålare arbetar hårt med den egenblandade oljefärgen.

Två glada dassmålare arbetar hårt med den egenblandade oljefärgen.

Målning av utedass
Tidigare under våren hade vårt relativt nybyggda utedass (dasspalatset) äntligen blivit grundmålat på insidan med vit oljefärg. Nu var det dags att kulörsätta med hjälp av olika pigment, kokt linolja och lite terpentin. Alla väggytor blev målade med gröna, blågröna och turkosa kulörer i olika nyanser. Nu återstår bara sittbänk, förvaringshyllor och ytterdörren att måla.

Två glada dammgrävare kämpar hårt med att gräva i den tunga lerjorden.

Två glada dammgrävare kämpar hårt med att gräva i den tunga lerjorden.

Dammgrävning
Vi människor roas av så olika uppgifter och det är ett lyckosamt arrangemang. En del gillar att släpa tunga stenar och lyfta ekstockar, medan andra roas av att gräva spadtag efter spadtag med tung lera ur marken. Det är mycket torrt i markerna under denna vår och det fanns bara fukt kvar i den påbörjade dammen. Leran var lagom mjuk och perfekt att gräva. I dammen ska det finnas två djuphålor, dels för att vissa växter och djur ska trivas i dammen, men också för att dammen ska kunna fungera som ett vattenmagasin vid vattenbrist. Den uppgrävda leran placerades i en båge en bit utanför dammens ytterkant och bildar ett växtdike som senare ska fyllas med växter som trivs vid den lite torrare dammkanten.

En av två djuphålor som grävdes i dammen ute på fältet.

En av två djuphålor som grävdes i dammen ute på fältet.

Bad- och bryggplats
Känslan av arbetsbrigad och pionjärarbete var stor när vi vandrade ner till vår bad- och bryggplats, var och en lastad med redskap och utrustning. Bryggan och badplatsen förändras varje år av olika krafter. Vissa år flyttar isen på bryggan och andra år tar sig en grupp kor genom vår bristfälliga avspärrning, trampar ner det mesta och lämnar koskit överallt.

Med gemensamma krafter förbättrades avspärrningen i själva strandkanten där korna tar sig förbi när det är lågt vattenstånd i sjön. Bryggan rätades upp och stagades med en snedsträva och några olämpligt placerade stenar i vattnet flyttades åt sidan. En av två grindar konstruerades och platsen röjdes och städades rent allmänt.

Flyttade stenar ligger och väntar på att ordnas vid en av stenöarna.

Flyttade stenar ligger och väntar på att ordnas vid en av stenöarna.

Arbetsbrigad att ansluta sig till
Anledningen till brigadens start var det planerade arbetet med en åker. Detta arbete är nu vilande och det som från början var tänkt som en ren odlingsbrigad är numera omformad till en allmän arbetsbrigad.
Mer om brigader här.

Om du vill vara med någon gång och arbeta i en brigad så är det bara att anmäla intresse till min mejl, så får du information om aktuell brigad. Observera att Lövudden geografiskt befinner sig 7 mil sydöst om Linköping med de närmaste orterna som heter Åtvidaberg, Falerum, Edsbruk och Valdemarsvik. Mat och logi (men inte resor) ingår för de som arbetar och relevant utbildning och handledning erbjuds vid behov.
Mejla till: kosmotopia@gmail.com

Jan Gustafson-Berge

POLYKULTUR: Mångfaldens odlingslandskap

Välkommen till paradiset. En av de inskjutande delarna med skogsträdgård.

Välkommen till paradiset. En av de inskjutande delarna med skogsträdgård.

Vad är polykultur?
Poly är ett prefix som betyder många. Ordet kultur syftar i det här fallet på odlingskultur. Polykultur skulle då ordagrant kunna översättas med många odlingskulturer eller en mångfald av odlingskulturer. Det säger ju inte särdeles mycket då en sådan översättning kan betyda nästan vilken odling som helst. En slags polykultur kan vara utformad så att det under växtsäsongen alltid finns någon växt som blommar eller att en rabatt består av blommor med en stor mängd olika kulörer. En annan polykultur kan bestå av ett mindre antal växter som på olika sätt samverkar och stödjer varandra. En avancerad form av polykultur är det som kallas för skogsträdgård.

Men om vi då lägger till:
att denna odlingskultur ska befinna sig på en begränsad (dvs. ganska liten) plats, yta eller volym.
att den i hög utsträckning ska ta i anspråk alla de tre rumsliga dimensionerna.
att odlingen och växandet ska ha en utsträckt tidsomfattning som närmar sig ett årsvarv.
att de ingående växterna, djuren och övriga komponenter (designelement) i hög grad ska understödja varandra.
att odlingskulturen ska innebära och även utveckla mångfald.
att odlingssystemet ska ha en hög resiliens (motståndskraft, återhämtning, förnyelse).
att den kollektiva växtindividen (själva polykulturen) ska vara självstyrande och självgenererande, dvs. behöva så lite skötsel som möjligt efter uppbyggnadsfasen.
att en betydande mängd födoämnen och andra nyttigheter ska produceras.

Nu börjar det likna något. Frågan är då hur detta kan gå till.

Spansk körvel: blad och stjälk i sallad och soppa, gröna frön samt rot som rotfrukt.

Spansk körvel: blad och stjälk i sallad och soppa, gröna frön samt rot som rotfrukt.

Polykulturer på Lövudden
Jag arbetar med polykultur på flera sätt i olika nivåer och utsträckningar på Lövudden.
I den vanliga trädgårdsodlingen utvecklas rabatter eller odlingsbäddar med olika typer av perenna matväxter.
I den påbörjade skogsträdgården etableras på flera områden fragment eller större delar av tillämpningar på begreppet polykultur.
På fältet har jag börjat anlägga en experiment- och visningsodling där polykultur ska undersökas och prövas i form av en cell eller enhet på en mindre yta. Här utvecklas principerna och förbereds för duplicering/kopiering i större skala.
På åkern pågår på ett hackigt och extensivt vis både ett praktiskt och ett teoretiskt arbete som ska beskriva hur en vanlig åker med monokultur kan transformeras till en större polykultur i form av ett trädgårdsjordbruk.

Rödådrad syra: blad till sallat.

Rödådrad syra: blad till sallat.

Perenna rabatter
I vanliga fall tänker nog de flesta på perenna blomväxter, marktäckande bladväxter eller prydnadsbuskar i det här sammanhanget. Här handlar det dock till största delen om rabatter eller odlingsbäddar som innehåller bärbuskar och perenna grönsaksväxter, vilka kan vara särdeles blommande, marktäckande och prydande också.

Den första rabatten är anlagd direkt på en gräsmatta i skuggan under tre körsbärsträd. Första året odlades potatis där och sedan försökte jag odla vanliga grönsaker med dåligt resultat. Nu finns där istället ett antal bärbuskar, lungrot, självsående trädgårdsmålla, men framförallt ett större antal lökväxter som ger gröna strå, stjälkar, blomknoppar eller blad, exempelvis ramslök, gräslök, prärielök och skogslök.

Anläggning av perennbädd med bärbuskar och perenna salladsväxter.

Anläggning av perennbädd med bärbuskar och perenna salladsväxter.

Den andra rabatten är konstruerad som en lång och upphöjd odlingsbänk som löper längs staketet mellan köksträdgården och odlingsbäddar ute på fältet. Här finns också flera sorters bärbuskar och mellan dessa är temat perenna salladsväxter, exempelvis sallatsaralia, vårsköna, rödådrad syra, trädgårdssyra, brunröd daglilja, svartrot, kummin, spansk körvel och pepparrot.

Den tredje rabatten finns ute på fältet och kallas för Ormen eftersom den slingrar sig längs med grusvägen och är 32 meter lång. Utgångspunkten här var några träd och buskar som av olika anledningar växte där när vi fick låna fältet. Mellan dessa anlades en slingrande odlingsbädd genom marktäckning med grövre organiskt material som uppkom i vår trädgård under en säsong samt innehållet från en kasserad höbal, modell större. I denna bädd har vi efterhand som växter ”dykt upp” tagit täckmaterialet åt sidan, grävt en grop som fyllts med en god jordblandning, vattnat en gång samt planterat växten i fråga och återställt marktäckningen. Tanken är att alla växterna ska kunna klara sig utan extra bevattning.

Plantering av pil pågår i Ormens täckta odlingsbädd.

Plantering av pil pågår i Ormens täckta odlingsbädd.

Växtvalet i Ormen har ett bredare syfte än bara ätlighet och därför kommer mångfald och variation i odlingsbädden att vara stor. De ursprungliga växterna var poppel, ek, lönn, nyponros och björnbär. Nu finns här också tulpanlökar, lupin, jordärtskocka, rotsolros, pil, krikon, mirabell, havtorn, vresros, fläder och mycket mer ska det bli efterhand som växter visar sig och villiga grävare finns tillhands.

Extensiv skogsträdgård med våtmark där älgörten frodas. Här finns även en växande störskog i form av aspar som gallras vid behov.

Extensiv skogsträdgård med våtmark där älgörten frodas. Här finns även en växande störskog i form av aspar som gallras vid behov.

Vad är en skogsträdgård?
I en skogsträdgård växer fruktträd, nötträd, bärbuskar, kryddväxter, svampar och perenna grönsaker tillsammans. Alla växter är i flera fall nyttoväxter och de flesta har någon ätlig del. Där finns också ett rikt insekts- och fågelliv som bidrar till ett positivt hälsotillstånd.

Avsikten är att efterlikna skogsbrynets mångsidiga produktivitet. Under träden finns därför buskar och örter och genom lämpligt utformade gläntor och upphöjningar inbjuds solen till att ge en maximal mängd ljus och värme till växterna. Växterna som odlas är perenner (alternativt självsående). När våren kommer börjar de av egen kraft att växa.

Den ingående växtligheten kan delas in i olika skikt som tillsammans fungerar tredimensionellt. Dessa nivåer är övre trädskikt, undre trädskikt, buskskikt, markväxter (örter), rötter, svampar, klätterväxter (vertikalt) och marktäckare (horisontellt).

Under anläggningsfasen krävs god planering och större arbetsinsatser. När sedan trädgården börjar komma in i sin mognadsfas, så minskar skötselbehovet samtidigt som avkastningen av nyttigheter ökar. Mer om skogsträdgård finns här och här.

På Lövudden finns dels en extensiv skogsträdgård som mestadels är inne i en fas av observation, inventering och röjning. Viss utplantering av bärbuskar har ägt rum, gamla fruktträd och bärbuskar har röjts fram och ett system av mindre dammar har börjat anläggas längs en liten bäckfåra.

Extensiv skogsträdgård med gammal jordkällare och äldre fruktträd.

Extensiv skogsträdgård med gammal jordkällare och äldre fruktträd.

I kontakt med detta område har jag anlagt två mindre skogsträdgårdar vilka skjuter in som breda kilar på vår tomt. Den ena är helt nyanlagd på gräsmarken under en stor ek med bara inplanterade växter exempelvis gråmynta, rabarber, bärbuskar, fläder, havtorn, körsbärskornell, läkevänderot, libbsticka och spansk körvel. På det andra området fanns redan flera växter väl värda att bevara exempelvis hassel, körsbär, nyponros, vinbär, krusbär och mjölkört. Här har dessutom inplanterats ganska många nya växter såsom sibirisk ärtbuske, vinbär, fläder, humle, blåbärstry, körsbärsplommon, libbsticka, spansk körvel, mejram, strutbräken, skogslök, luktviol, lungrot, aronia, bärhäggmispel och daggfunkia.

Inskjutande del av skogsträdgård på hösten med lövtäckning.

Inskjutande del av skogsträdgård på hösten med lövtäckning.

Polykultur på fältet
Ute på vårt fält har jag börjat skapa en polykultur som ska bli som en nordisk djungel, dvs. volymen ska uppfyllas maximalt med växtlighet. Denna enhet eller cell kan ses som en principiell struktur vilken kan dupliceras som sin princip, men med ett varierande faktiskt innehåll och därefter spridas ut över större ytor, för att forma ett mångfaldens odlingslandskap där nu monokulturens grödor växer. Principen är växtindivider i form av träd, buskar, örter (vedartade och kryddväxter), klättrare, marktäckare och självsående.

Polykultur ute på fältet.

Polykultur ute på fältet.

Odlingsbädden har formen av en banan med sin konkava sida åt söder och fungerar därför som en solfångare/solficka. Stenar av olika storlek längs kanterna och mellan växterna fungerar som värmelager och skapar ett varierande mikroklimat. Ingenting tas bort från odlingsområdet förutom skördat material. Bevattning sker bara vid plantering och etablering.

Denna polykultur är under utveckling och där finns för tillfället körsbär, fläder, krusbär, vinbär, myskmalva, brännässla, rotsolros, timjan, isop, salvia, pepparmynta, basilikamynta, gråmynta, gräslök, libbsticka, balsamblad, gråmynta, svinmålla och kamomill.

Jan Gustafson-Berge

 

 

 

 

 

 

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 97 andra följare