Frusen kärleksört i stenängen.

Frusen kärleksört i stenängen.

Den här veckan blev det 4-3 till Lövuddens fördel gentemot Linköping med avseende på antalet vistelsedagar per ställe. Det grå vädret har fortsatt men i slutet av veckan klarnade det upp på nätterna och blev några grader kallare.

Musens återkomst
Vi satt i det stora rummet när jag hörde ett metalliskt rasslande från köket. Först trodde jag att det bara var ett prassel från min hustrus tidskrift, men efter ett tag hördes det igen. Jag gick ut i köket och noterade att kedjan till köksventilens lucka gungade fram och tillbaka. Ovanför vedspisen har vi en ställning av träramar med metallgaller till torkning och förvaring. Uppe på denna ställning satt nu en mus och när jag närmade mig gled den tillbaka in i köksventilen. Där stod vi sedan och tittade på varandra. Hur skulle vi göra nu? Att få ner musen i en hink kunde vara riskfyllt precis ovanför en het vedspis. Musen löste detta själv genom att backa in i ventilen och plötsligt var den borta. Kanske den klättrade uppför den ojämna ytan som ventilkanalens tegelstenar erbjöd eller så fanns det någon spricka någonstans i kanalen där den kunde komma vidare.

Kanske var det samma mus som jag kastade ut i förra veckan eller så inte. Kanske även den hade kommit in i huset genom ventilationskanalen, som har en öppning uppe i skorstenens topp, kanske inte. Vi stängde till ventilluckan och tejpade igen kanterna och sköt på så sätt ett arbete med att ordna ett mustätt nät ovanpå ventilens utlopp, på framtiden. För att ytterligare säkra satte jag ett finmaskigt nät innanför gallret till de två övriga luftventilerna som finns i huset. Dessa två luftventiler har en gemensam, men från köksventilen separat, luftkanal som vetter ut på ena sidan av skorstenen. Där sitter det redan ett finmaskigt nät innanför gallret för att hindra bålgetingar från att bygga bo inne i luftkanalen, men den ventilen är inte helt säkrad mot möss än.

Det är helt enkelt mycket med det djuriska. För varje gång vi möter djurens intelligens blir vi små människor lite klokare.

Del av tält med sprucken fönsterruta.

Del av tält med sprucken fönsterruta.

Förvaringstält 
En av dagarna blåste det ganska mycket och jag kollade till vårt stora ”partytält” ute på fältet, som vi under vintern använder som förråd för virke, trädgårdsmöbler, hinkar, vattentunnor osv. Det var tur eftersom ett av stagen till stormlinorna hade lossnat. Jag förstärkte staget och justerade de övriga stormlinorna samt satte i extra buntband i öljetterna längs hörnkanter och vid anslutningen mellan tak och väggar. Under tiden jag arbetade small det plötsligt till och ett av plastfönstren på långsidan gick sönder och sprack upp. Ytterligare ett oplanerat extraarbete att ta tag i någon gång. Jag har tänkt ut hur jag ska laga och förstärka fönstret, men när det ska ske vet jag inte än. Denna typ av tält tål egentligen inte att stå ute året runt, så jag är förberedd på att det ska gå sönder efterhand. Min plan är att följa med förstörelsen genom att laga och förstärka där det uppstår behov för att i princip transformera tältet till en byggnad av ett mera tåligt slag.

Det är helt enkelt mycket med naturens krafter. För varje gång vi möter naturens intelligens blir vi små människor klokare.

Tillfällig vedkamin installerad i gästhuset.

Tillfällig vedkamin installerad i gästhuset.

Gästhus får värmekälla
Det har börjat bli lite för kallt för att måla locklister med rödfärg utomhus, så plötsligt blev det prioriterat med att börja konstruera golvet inne i gästhuset. Varför golvet inte är på plats är en lång och komplicerad historia som jag kanske återkommer till. Golvreglarna ska hänga fritt över det underliggande gamla cementgolvet och sitta fast i långsidorna grundsyll med hjälp av byggbeslag. Det mest kritiskt placerade beslaget skruvades fast först och därefter mättes och lodades de övriga till sina rätta positioner. De tre mittersta golvreglarna sågades till och placerades i sina respektive byggbeslag. Som ett litet tillfälligt golv, där den likaledes tillfälliga vedkaminen ska placeras, användes en skiva konstruktionsplywood.

Min tanke är att elda i kaminen för att få upp lite värme i gästhuset, varefter jag kan ha insidan som fortsatt byggarbetsplats under vintern. Denna del är av mycket tillfällig och provisorisk karaktär, men efter lite rotande i olika resurshögar lyckades jag få till en fungerande lösning och kunde med gott resultat provelda i kaminen.

Inredning i bostadshuset
Den här veckan har jag påbörjat två av de många inredningsprojekten som jag planerat genomföra under vinterperiodens långa och mörka kvällar. Det ena är att sätta upp två hyllplan i kallskafferiet med plats för våra olika kategorier av tomflaskor. Det blir väldigt mycket tomma flaskor att hantera och husera för saft, must, cider, öl och vin som produceras under ett år. Det andra är att ersätta ett skoställ i hallen med ett mera slimmat och lättstädat sådant. Jag älskar att inreda och hitta ytor eller utrymmen som är ”döda” eller som inte till fullo utnyttjas. Syftet behöver inte nödvändigtvis vara att få in mer saker, utan också att de saker som finns ska bli mera tillgängliga, samtidigt som de som vistas i huset ska få det bättre på alla sätt och vis. Trolleri helt enkelt.

En värmande åtgärd är att tända en eld i braskaminen.

En värmande åtgärd är att tända en eld i braskaminen.

Värmande åtgärder
Här är några saker som går att göra inuti hus för att få ett varmare inomhusklimat. Det är åtgärder som inte kräver större om- eller tillbyggnader eller installation av ny värmeanläggning, utan som var och en med normal ekonomi och kunnighet kan ordna med hjälp av egen kraft. Det finns säkerligen många flera små fiffigheter att göra, men detta är åtgärder som vi genomfört eller kommer att genomföra i vårt hus.

Mental anpassning till och funktionellt utnyttjande av varierande klimatzoner inomhus. På Lövudden kan vi vintertid ha lufttemperaturer inomhus som varierar mellan 1-50 grader, med det varmaste ovanför vedspisen och det kallaste i ett specialbyggt kylskafferi som finns inuti vårt sedvanliga kallskafferi. Varje människa har såklart en personlig relation till temperaturer, men jag anser att det kan vara bra med en förmåga till acceptans och ett kreativt förhållningssätt till varierande temperaturförhållanden.

Kläder är trick människan använder både för att värma och kyla sig. En del personer vill absolut gå omkring i kortbyxor och linne inomhus året runt och då behöver temperaturen alltid ligga över 20 grader. Genom att acceptera mer kläder på kroppen går det att tolerera några grader lägre inomhus. Ett par varma sockor eller inneskor samt en varm tröja gör mycket för värmekänslan.

Del av tavla målad av Mika Liffner. Del i bytesekonomi som värmer.

Del av tavla målad av Mika Liffner. Del i bytesekonomi som värmer.

Även sådant som kulörval på väggar, inredning, tavlor och textilier kan förstärka den visuella känslan av värme. Vilka kulörer som anses värma får vara upp till var och en.

Med textilier kan mycket göras för att skapa ett varmare, vackrare och mjukare inomhusklimat. Här finns mycket att arbeta med och några exempel är gardiner för fönster, draperier framför dörrar, mattor på golven och filtar inbjudande utlagda vid olika sittplatser. När det blir för kallt på golvet lägger vi ut några större mattor, men det finns också platser där en mindre rund matta fungerar bra. Ofta gör kallt under fötterna att en fryser fast det egentligen är varmt i luftrummet. Vi lokaliserade några sådana kalla golvplatser vid arbetsbord och sängar och som årets julklapp till oss själva beställde vi några stycken små runda ullmattor i passande kulörer.

Vedhantering värmer många gånger.

Vedhantering värmer många gånger.

Enklare tilläggsisolering och borttätning av vissa dragkällor kan hjälpa till. Här på Lövudden har vi lagt på några centimeter med extra isolering på vår ytterdörr och på dörren mellan kök och kallskafferi. Den sistnämnda har verkan i två riktningar då den ska hindra kyla att komma in i köket och värme att komma in i kallskafferiet. Vi planerar också att blåsa ut ett tjockare lager med cellolosafibrer ovanpå det nuvarande sågspånslagret på kallvinden. Förhoppningsvis kan detta göra att vi kan ha några grader varmare när vi vaknar på morgonen. När luft rör sig upplevs det avkylande och i ett hus av vår typ med självdragsventiler, vedkaminer, två våningsplan och dåligt isolerade väggar går det inte att helt undvika att luften rör på sig. Vissa uppenbara dragkällor där kall luft kommer in utifrån är det bra att täta igen med olika sorters tätningsmaterial. Textiler vid dörrar och fönster stannar också upp den kalla luftens rörelser.

Vinterdörr och lösa innerfönster kräver lite mer hantverkande, men är effektiva åtgärder. Förr var det vanligt med lösa innanfönster som sattes in under vintern. Dessa tätades dessutom med särskilda klisterremsor i skarvarna. På Lövudden finns kopplade fönster med två skikt av glasrutor och jag planerar att tillverka innerfönster att sätta upp under vintern och då fås en variant av treglasfönster. Även ytterdörrar kan förses med en extra lite tunnare innerdörr som bara sitter uppe under vintern.

Värmemagasin i form av täljsten, tegelsten eller vatten kan placeras i passande mängd och volym ovanpå eller vid sidan av eldstäder. Dessa medium är bättre på att hålla kvar värmen än luft som rör på sig.

Under denna tid på året går det också att värma sig med lämplig dryck. Det är passande nog också glöggens tid nu.

Jan Gustafson-Berge