ODLING

Skott från gula ärtor

När är det dags att så och plantera?
Många undrar när det är dags att förgro, förså, så på friland eller plantera ut den eller den växten. Det är lätta frågor men med svåra och inte alltid så önskat entydiga svar. Den här texten är ett försök från min sida att ge några svar som kan hjälpa. Jag har odlat i många år och gjort flera försök att skriva ner när jag gör vad i odlingen. Försöken har alltid kapsejsat en bit in på säsongen och det har aldrig på ett systematiskt sätt satts på pränt. Jag har också ett fantastiskt dåligt minne när det gäller att komma ihåg just detta med så- och planteringstider, så även jag själv skulle ha ett bra stöd av en förteckning. Alltså ett nytt försök. Har du synpunkter och kompletteringar utifrån egen erfarenhet så mejla gärna: kosmotopia@gmail.com

(För)odling 2013 i Linköping

Papperet ovan hittade jag dagen efter att den här texten började skrivas, när jag rotade i en bokhylla. Det är ett av många försök att skriva ner uppgifter för en odlingskalender. Förra året hann jag inte längre än till 30/4 2013. Jag har i alla fall fört in några av dessa uppgifter i texten som kommer och då står dessa inom parentes med årtalet 2013 angett. Ytterligare papper dök upp den 20/3 2014 när jag bläddrade i min odlingspärm och det var anteckningar från en större del av säsongen 2011. Dessa förs nu också in och då står det 2011 inom parentes. Första datumet för det året är 9/4 och det sista är 18/8, så den säsongen fanns en skapligt bra uthållighet. Jag fortsätter även under 2015 att föra in kompletterande uppgifter och hoppas kunna utveckla vad det är som händer under hösten när det gäller sådd och kanske även omplantering, förökning, övervintring m.m.

Expanderande odlingsyta och volym
På ett av papperen fanns också intressanta anteckningar i punktform för hur odlingens yta och volym skulle kunna utvidgas inom den yttre gräns som min köksträdgård har. Nedan syns min skiss över köksträdgården där söder är nedåt i bilden. Åtgärderna som planerades var ett växthus till, två odlingsbäddar till längs nätstaketet åt öster, fler brädor på vissa odlingslådor för ökad jordvolym, breddningar och förlängningar av odlingsbäddar och fortsatt uppbyggande av upphöjda odlingsbäddar med ökad bördighet som mål. Under 2012 uppnåddes ett maximum med cirka 90 m² odlingsyta och därefter har expansion ägt rum ut på ett angränsande fält under 2013 med 90 m² och ut på en närliggande åker under 2014 med 2000 m² (som endast odlas med några 100 kvadratmeter).

Köksträdgård 2011

Många variabler att ta i beaktande
Det är flera saker som påverkar så- och planteringstider och dessa samspelar dessutom i flera fall med varandra. Det är föga meningsfullt att ge några exakta datum eftersom de aktuella förhållandena kan variera och ge en skillnad på cirka 4 veckor åt båda hållen. Det som är intressant är själva ordningsföljden, vilka växter som kan sås tidigt och som kan planteras ut tidigt (men inte måste göra det). Några växter kan också sås i omgångar t.ex. både under våren och hösten. Vissa växter kan sås på senhösten så att de kommer igång tidigt på våren efter.

Några variabler:
Årstidens karaktär skiftar från år till år. Jämför bara förhållandena förra året och i år. Odlingszon där du har din odling (länk till zonkarta). Mikroklimatet kan variera inom en odlingszon och du kan också själv göra saker som påverkar mikroklimatet där du odlar. Sådana åtgärder kan vara att lätta upp jorden och dränera, skapa vindskydd och solfickor/solfångare, odla på upphöjda bäddar eller i odlingslådor. Odlingshjälpmedel som drivbänk, kall- och varmväxthus påverkar givetvis möjlig tid för sådd och plantering. Art och sort på den växt du väljer har betydelse för hur tidigt sådd och utplantering kan ske. Personliga önskemål av olika slag, som vad du tycker om och när du anser det är lämpligt att skörda olika grönsaker har betydelse. Det finns tidiga morotssorter, men om du önskar morötter för lagring i jordkällare är det lämpligare att välja en senare sort som skördas in ganska sent på året. Ett av mina personliga förhållanden är att jag bor på ett ställe och odlar på ett annat 7 mil bort. Det gör att jag ibland inte kan så och plantera just vid det datum jag skulle ha gjort om boende och odling var på samma plats. Är du biodynamiker kanske du följer årets utgåva av såkalendern (länk till såkalender).

Personlig variabel
Ta i beaktande att jag inte är någon professionell odlare. Det finns mycket kvar att lära och jag experimenterar ganska friskt med det mesta. Ibland fungerar det och ibland blir det inte bra. Så jag garanterar ingen lycka och tar inte ansvar för andras misslyckanden. Läs med kritiskt sinne!

Tomatplantor strävar mot ljuset

Odlingskalender för huvudsakligen 2014, Lövudden i sydöstra Östergötland, odlingszon 3 (Övriga år har årtalet inom parentes).

FEBRUARI

19/2 2014: Första sådden inomhus
Försådd i bostadens söderfönster av gyllenbär och 3 sorters chili, samt 7 sorters paprika. Sådden sker med köpt såjord i små plastkrukor. Krukorna ställs i större inplastade trälådor till vilka det också finns en överdel täckt med plast. det hela blir som små miniväxthus. Att få fröna att gro i en modern lägenhet är inga problem. Svårigheten kommer sedan plantorna kommit upp och de behöver en lägre temperatur och mera ljus. I år testar jag för första gången att använda tillskottsbelysning med hjälp av en lysrörsarmatur med två lysrör på vardera 18 Watt (Cool White). Eftersom jag bor mera permanent på en plats och odlar på en annan påverkar det hur jag försår. Jag måste också ha med i beaktande när jag ska åka ut till min odling och att plantorna ska vara möjliga att transportera. Vissa grönsaker sår jag därför tätare med flera plantor i en kruka för att sedan plantera om den i egna krukor ute vid odlingsplatsen.

Paprika och tomat i lampans sken

Paprika och tomat i lampans sken

(24/2 2015): Försådd för att driva plantor inomhus av 5 sorters chili och 6 sorters paprika enligt samma förfarande som ovan.

MARS

1-2/3 2014: Tidig potatis
Byggande av en potatisdrivbänk på Lövudden med syftet att få fram tidig potatis utan tillförd extra energi. I stugans söderfönster lades 12 stycken egna sättpotatisar på groning. Under söndagen såddes olika sorter av rädisa, plocksallat, asiatiska kålblad och rucola i ett av kallväxthusen där det senare ska planteras ut paprika.

(6/3 2013): Försådd av purjo i tråg samt 4 sorters chili i krukor.

En vacker potatistavla

8/3 2014: Vitlök och rotpersilja
Som en hyllning till kvinnan planterades tre sorters vitlök, som jag fått genom SESAM ut på friland i en nykomponerad odlingsbädd. Två av sorterna fanns i form av klyftor och en sort fanns som bulbiller. I vanliga fall planterar jag vitlöksklyftor sent på hösten så att de kan komma igång tidigt efterföljande vår. Jag beredde också en del av rotfruktslandet och sådde där 9 sträckmeter fördelat på tre rader med rotpersilja. Detta är en rotfrukt och bladgrönsak som ska sås mycket tidigt och den kan också höstsås för skörd året därpå.

10/3 2014: Sådd i bostaden av ytterligare en sorts gyllenbär samt tre sorters tidiga tomater som ska sättas ut på friland i stora plasthinkar på soliga och varma platser mot väggar.

Sådd av purjolök i tråg

12/3 2014: Drivning av purjolöksplantor
Försådd av två sorters purjo, en tidig och en senare sort. Sådden skedde i djupa köttråg av svart plast som försetts med dräneringshål i botten. Trågen ställs sedan i odlingsbrätten av trä, klädda på insidan med plast. Det fanns drygt 200 frön i varje fröpåse, så det blev 100 frön i varje tråg, sammanlagt 400 sköna purjolökar.

21/3 2014: Utsättning av 4 stycken förgrodda potatisar i potatisdrivbänken där jordtemperaturen var 8-10 grader.

Plantdrivning av tidig potatis.

Plantdrivning av tidig potatis.

(21/3 2015): Drivning av potatisplantor
Förra året prövade jag att få några extra tidiga potatisar i en drivbänk, vilket finns beskrivet ovan och med en längre text här. Sedan läste jag en liten notis någonstans där det rekommenderades drivning av potatisplantor istället för den sedvanliga förgroningen som bara ger groddar. I år provar jag plantmetoden och idag placeras 9 stycken potatisar i krukor med en lite lättare planteringsjord. De får nu stå i söderfönstret och växa till sig. Drivbänken försågs med glasfönster och i drivbänkens jord var det fem grader.

Potatisplantor på drivning i vårt söderfönster.

Potatisplantor på drivning i vårt söderfönster.

(21/3 2015): Tidig sådd i kallväxthus
Någon dag tidigare hade jag förberett jorden i mitt bästa kallväxthus genom att vända på jorden, rensa den, kratta fint och vattna den lagom fuktig. Idag såddes korta sträckor av tidiga grönsaker: plocksallat, rucola, asiatiska kålblad, spenat, salladslök, koriander och rädisa. Håller sig vädret varmt (vilket det inte gjorde dagarna precis efteråt) kommer fröna att gro och vi kan se fram emot lite tidigt bladgrönt och några primörer.

(24/3 2015): Försådd av två sorters purjo av sorterna ‘Haldor’ och ‘Kong Rickard’ i djupa köttråg medelst bredsådd. Försådd av röd salladslök av sorten ‘Long Red Florence’ i djupt köttråg med 107 frön samt bredsådd av Basilika av sorten ‘Genovese’ i djupt köttråg.

(26/3 2013): Försådd av olika sorters paprika i krukor.

Pågående försådd och växtspruta modell bättre

Pågående försådd och växtspruta modell bättre

(28/3 2015): Marktäckning och start av vårbruket
Som en förberedelse för sådd av de tidigaste grönsakerna eller för att gynna uppkomsten av tidiga perenner påbörjades borttagning av marktäckning. På hösten täcks alla odlingsland med räfsade löv eller annat tillgängligt organiskt material. Efter hand som odlingsarbetet framskrider på våren tas täckningen bort på odlingsbädd efter odlingsbädd och syftet är, förutom att få tillgång på själva jorden, att den ska värmas upp och bli lite torrare. Först tar jag bort täckningen i det växthus som ska bli värd för den allra tidigaste sådden, sedan tas täckningen bort från den odlingsbädd som ska härbärgera sådd på friland av det tidigaste såsom sallat, rädisa, asiatiska kålblad, spenat osv., därefter följer avtäckning för de bäddar som ska sås eller sättas med rotpersilja, morot, lök och ärter. Även från en del bänkar och odlingsplatser där perenner eller semiperenner växer tar jag bort en del av marktäckningen, t.ex. vid humle, rabarber, sparris, grönlök och jordärtskocka.

Marktäckning har en mängd fördelar (och ibland några små nackdelar) och är ett utmärkt exempel på hur en organisk resurs tas till vara och får stanna på platsen i ett kretslopp. Det handlar här dessutom om ett uppbyggande av naturresursen jord. Det är en fördel att ha förberett en plats för den borttagna marktäckningen så att den direkt kan hamna där den ska vara i sitt nästa utvecklingssteg. Det kan vara som täckning någon annanstans, i någon slags kompost eller som i mitt fall som ett utmärkt byggnadsmaterial till en ny lång odlingsbädd.

31/3 2014: Försådd av kål och tomater
Försådd i tråg av olika sorters kål. I diskade köttråg som försetts med dräneringshål i botten såddes Brysselkål av sorterna ‘Groninger’ och ‘Brilliant’, Grönkål av sorterna ‘White Russian’ och ‘Westland Winter’, Kålrabbi av sorten ‘Blaril Blåviolett’ samt Palmkål av sorten ‘Nero di Toscana’. Trågen fylldes med köpt såjord som fuktades med en växtspruta. Tidigare år har jag köpt billiga blomsprutor som går sönder fort. I år köpte jag en rejälare växtspruta och hoppas att den ska fungera längre. Det kan vara bra att fukta såjorden innan sådd. Små frön lägger jag sedan på den fuktiga ytan och strör sedan fin såjord över, vilken i sin tur också fuktas med växtsprutan. Samma dag försåddes den andra omgången av tomater samt en ny omgång av gyllenbär, då den första hade dålig groningsprocent. Det blev sådd av tomatsorterna ‘Ungersk lantsort’, ‘Taxi’, ‘Glacier’ och ‘Gardeners Delight’ som jag fått genom Föreningen Sesam och ‘Tica’, ‘Cheerio’ och ‘Gradeners Delight’ som köpts från Runåbergs Fröer respektive Lindbloms Frö, samt även ‘Moneymaker” från Bröderna Nelsons.

Förodling i lägenhetsfönster åt söder

Förodling i lägenhetsfönster åt söder

APRIL

(1/4 2015): Försådd av flera sorters tomater i plastkrukor med 1-2 frö i varje kruka, beroende på sort eller frötillgång. Försådd av palmkål och broccoli i köttråg och plastkrukor samt kålrabbi i plastkrukor med 4 frö i varje kruka.

3-4/4 2014: Försådd av blommor
Sådd av lejongap i plasttråg för plantdrivning inomhus. De små fröna som är ljusgroende, strös över fuktad såjord, plattas till med fingret och tråget täcks med plast som försetts med lufthål. De sedan ett dygn blötlagda fröna av indiankrasse (Tropaeolum majus) av sorterna ‘Tip Top’ och ‘Alaska’ såddes i varsitt tråg, 40 frön av vardera med syftet att driva upp plantor för utsättning i stadsträdgården, dvs. min uteplats i Linköping. Indiankrasse är en lättodlad, vacker, rolig och till nästan 100 % ätbar växt. Unga blad, blomknoppar, blommor och gröna frön är inte bara ätliga utan de smakar också härligt kryddigt och uppfriskande. Ät inte upp alla frö utan samla in dem när de börjar falla av från sina fästen och lägg på tork.

Blötlagda indiankrassefrö inför sådd

Blötlagda indiankrassefrö inför sådd

5/4 2014: Jordärtskocka och rotsolros
Skörd av jordärtskockor och rotsolros. Jag har två sorter sedan några år tillbaka. Den ena har rödlila päronformade skockor och den hinner aldrig blomma här i Sverige. Den andra av sorten ‘Bianca’ har vita skockor, i stort sett runda skockor fast med ett flertal små knölar här och där. Kanske är det denna sort som gett jordärtskockan sitt dåliga rykte av att vara svårskalad. Fördelen med denna sort är att den blommar med gula blommor. Förra året satte jag också några skockor jag köpte på Konsum för att de såg lite annorlunda ut än de jag redan hade. Skockorna blev halvlånga och cylindriska och kan säkert bli större med mer näringsrik jord. Rotsolrosen fick jag genom föreningen Sesam och den borde ha blommat, men jag kommer inte ihåg om den gjorde det. I vilket fall som helst var skockorna fina, ganska stora och långa och flera av dem liknade morötter till formen.

Rödlila och vit jordärtskocka

Rödlila och vit jordärtskocka

Skockorna finns i tre stycken avlånga odlingslådor som jag kallar odlingsbänkar. På så sätt kan jag ha dem under kontroll eftersom talesättet från norra Skockistan som lyder ”En gång jordärtskockor, alltid jordärtskockor.”, är alldeles sant. Varje vår gräver jag igenom jorden och skördar alla skockorna. Ett lämpligt antal av varje sort (sorttypiska och välformade exemplar) använder jag direkt som nya sättor. De andra skockorna förvaras i jordkällaren i torr sand och äts upp ganska snabbt eller ges bort till bekanta. I år förbättrades även jorden genom tillförsel av välbrunnen hästgödsel. En arbetsinsats på några timmar och sedan sköter jordärtskockorna sig själva under ett helt år med lite tillskott av marktäckande gräs, gödselvatten och stödbevattning vid torka.

Rotsolros (Helianthus strumosus)

Rotsolros (Helianthus strumosus)

6/4 2014: Beredning av odlingsbäddar
Beredning av odlingsbädd för bladgrönsaker samt omplantering till denna bädd av perenn trädgårdssyra och övervintrad mangold. Potatis lagd på förgroning i bostadshusets söderfönster. Två sorter, varav ‘Rocket’ är mycket tidig och ‘Monte Carlo’ är tidig. Det är dags att tänka på det fria landet. Jag är inne på 6 odlingssäsongen på Lövudden och är ännu i uppbyggnadsfasen. De olika odlingsbäddarna befinner sig i varierande stadier av klarhet och behöver olika slags bearbetning för att bli beredda för frö eller plantor. Det är arbetsamt att bearbeta alla bäddarna på en gång, så i år har jag satt upp en ordningsföljd som på ett skapligt vis följer ordningen för hur växterna ska sås eller planteras ut på friland. Jag har dels sedvanliga odlingsbäddar som är cirka 0,8 x 10 meter samt odlingscirklar på fältet med en radie på cirka 2-3 meter. 1. Tidiga blad och annat tidigt småkrafs, 2. Rotfruktsland och cirkel II till morot, 3. Ärtornas odlingsbädd på fältet, 4. Lökland (2 stycken), 5. Odlingsbädd för tidig potatis på fältet, 6. Cirkel I till svedjerova, 7. Bönland och odlingscirkel för bönor på fältet, 8. Kålbädden och cirkel III till kål, samt 9. Cirkel VI och VII till krypgurka, squash och pumpa.

Odlingssäsongen utomhus är igång med sådd på friland.

Odlingssäsongen utomhus är igång med sådd på friland.

(8/4 2015): Vårens första odlingsbädd beredd och sådd
Beredning av odlingsbädd för rotpersilja. Mina odlingsbäddar i köksträdgården är nu inne på sjätte odlingssäsongen och har blivit mycket lättbearbetade. I år behövde jag bara gräva bort lite rotogräs med en grävgrep. Det handlade om maskros, hundkäx, kirskål, kvickrot, brännässla och klöver. I en del av bädden hade det vuxit haverrot som jag nu passade på att skörda. I en annan del av bädden fanns grönt växande vitlök från klyftor som lämnats kvar i jorden från förra årets skörd. Därefter drogs en trefingrad kultivator genom jorden och med en räfsa jämnades jordytan till. Tre sårännor drogs upp med pekfingret, jordytan vattnades lätt med handkanna och sedan var det dags för paus medan jorden sög åt sig och fördelade vattnet. Sådd av drygt 10 meter rotpersilja fördelat på tre rader. Det finns två såmetoder, en heter långsam och noggrann sådd och en heter snabb, slarvig och tät sådd, som kräver gallring när väl växten växt till sig. Jag valde det förstnämnda och placerade med hög koncentration ut fröna i såraden med cirka 4 cm. mellanrum. Sårännorna täcktes med lite jord och ytan plattades till med bakkanten på en räfsa. Det hela fullbordades med vattning med handkanna.

(9/4 2011): Skörd av jordärtskocka och samtidig ny sättning av 20 skockor i en lång odlingsbänk. Jag skördar alla mina skockor tidigt på våren och förvarar dem sedan i jordkällaren. Det går också att skörda på hösten innan marken fryser. Tidig potatis på groning. Sådd av solros i krukor i växthuset.

(9/4 2015): Tidiga gröna blad och jordhantering
Odlingsbädden för det jag kallar ”tidiga gröna blad” bereddes. Bäddarna är nu inne på sjunde odlingssäsongen och blir för varje år lättare att bereda. Först grävdes en del ogräs upp med grävgrep och det blev två hinkar med mestadels maskrosrötter. Sedan bearbetades jorden med en klös, för att slutligen finarbetas med räfsa. Jordklumpar slogs sönder och det allra grövsta krattades bort och hamnade i årets trädgårdskompost. Stenar som dök upp togs undan och kastades på min buskbädd.

Det var många grönsaker som skulle sås och bädden delades in i nio delar. De här tidiga sorterna kan med fördel sås i omgångar med ett uppehåll när det är som varmast under juni-juli, för att sedan fortsätta som höstsådd i augusti och några av dem kan även med en viss täckning övervintra och kommer tidigt under nästkommande vår.
Odlingsbäddens bredd gav utrymme för tre rader och pinnar markerade radernas början och slut. Så rännor drogs upp med pekfingret och därefter vattnades rännorna med handkanna. Under tiden som jorden fördelade vattnet arbetade jag med att sålla kompost och plantera ut rötter av haverrot på tre olika platser.
De grönsaker som såddes var vinterportlak, vårgyllen, italiensk rucola, dill, rucola, koriander, plocksallat, spenat, rädisa och asiatiska kålblad.

En kubikmeter sållad trädgårdskompost.

En kubikmeter sållad trädgårdskompost.

Förra årets trädgårdskompost sållades genom ett grovt galler och gav 13 rullebörar med en luftig kompost full av halvt nedbrutet organiskt material. Denna kompost kommer att ingå i varierande jordblandningar med sand, sållad jord, brunnen hästgödeel och torv, vilket bearbetas och blandas i en särskild jordstation.

(10/4 2013): Försådd av gyllenbär i krukor samt försådd av 9 sorters tomat i krukor.

Purjolöksplantor på långsam tillväxt i kallväxthus

Purjolöksplantor på långsam tillväxt i kallväxthus

Tidiga tomatplantor på långsam tillväxt i kallväxthus

Tidiga tomatplantor på långsam tillväxt i kallväxthus

10-11/4 2014: Beredning av odlingsbäddar och tidig sådd
Inget perfekt väder för att arbeta ute med beredning av odlingsbäddar, sådd på friland och förkultivering, men ibland finns inte så många val. Ytterligare 8 förgrodda potatisar sattes ut i potatisdrivbänken. Två brätten med purjoplantor och tidig tomat som följt med från stadslägenheten sattes ut på hyllor i kallväxthuset, med en bön om inte alltför kallt väder den kommande veckan. Komplett sådd på friland av tidiga blad och annat tidigt smått och gott. Bredsådd av trädgårdssyra, persilja, röd trädgårdsmålla, dill och trädgårdsmålla av sorten ‘Japansk spenat’. Den tilltänkta platsen luckras med räfsa, fröna kastas ut skapligt jämt fördelat över ytan, räfsan luckrar lite försiktigt och till sist plattas jorden till med krattans baksida. Ett enkelt och effektivt sätt att så vissa frön på. Kommer det för många plantor har du fått en plantskola och kan gräva upp plantor för att flytta dem till andra ställen i din trädgård, eller varför inte ge bort. Dessutom såddes i sedvanliga grunda sårader utav tre sorters sallat, asiatiska kålblad, fyra sorters rädisa samt två sorters spenat. Dessa tidiga grönsaker kan sås en gång till om 4-5 veckor, sedan blir det en paus över sommaren och därefter kan en eller två sådder äga rum på hösten igen. Är jorden torr vid sådd kan den fuktas en stund innan med strilande vattenkanna. Är jorden fuktig vattnas jorden försiktigt efter sådd och tillplattning av sårader eller luckrad jord.

Buskbädd samt odlingsbäddar för tidiga blad och rotfrukter

Buskbädd samt odlingsbäddar för tidiga blad och rotfrukter

Buskbädden fick sig en översyn och jag passade på att uppdatera vilka växter som finns där för tillfället. I buskbädden blandar jag bärbuskar med perenna marktäckare och några självsående växter. Bädden utvidgades på ena kortändan och där bredsåddes prärielök. någon slags luftlök samt lungrot. När det regnade som mest stod jag och hade en trevlig stund i växthuset med att så ett antal växter som ska drivas upp till plantor för senare utplantering. Beroende på sort användes både plastkrukor och tråg. Det som såddes på detta vis var Solros av sorterna ‘Giganteus’, ‘Formula Mix’ och’ Autumn Beauty’; Indiankrasse av sorterna ‘Tip Top’ och ‘Jewel of Africa’; Kryddtagetes och Mexikansk tagetes; Vanlig gräslök och Kinesisk gräslök; Basilika av sorterna ‘Rosso’, ‘Italiensk Storbladig’ och ‘Genovese Aroma 2’ och till slut Timjan av sorten ‘German Winter’ och Rankspenat.

Krukor och tråg med nysådda frön i växthuset

Krukor och tråg med nysådda frön i växthuset

(12/4 2015): Skörd av jordärtskockor
Dags för årets skörd av jordärtskockor. Jag skördar tidigt på våren, i det varierande tidsmellanrummet då marken inte är frusen längre och skockorna inte har börjat skjuta nya skott. Jag har tre sorter som växer på var sin plats, en vit som heter Bianca och en rödlila som kan heta Fransk Röd samt rotsolros. Växtplatsen grävs igenom och alla skockor tas upp, varefter jorden rensas och gödslas. Fina och sorttypiska exemplar sätts ner direkt i jorden och resten av skörden förvaras i jordkällaren och äts upp efter hand.

(13/4 2015): Bredsådd i tråg av andra omgångens purjolök. Dags också att förså slanggurka (långa gurkor för växthus) samt diverse squash, vintersquash och nakenfröpumpa. Det här året försår jag bara några plantor av varje sort och har för övrigt tänkt att så direkt på friland när det är tillräckligt varmt i jord och luft.

14-15/4 2014: Försådd i lägenheten av Nyzeeländsk spenat med 32 stycken frö i tråg. Försådd av Chili av sorten ‘Omnicolor”, Djungelgurka (Melothria scabra) samt växthusgurka av sorten ‘Mertus’ i plastkrukor.

96 majsfrö utlagda i en omgång krukor

96 majsfrö utlagda i en omgång krukor

Årets stora utmaning att gå upp i skala med odlandet startar med majsen. Jag har som mål att få ut 1000 plantor på min åker. Drivning av plantor kräver en värme som inte finns på själva odlingsplatsen, så drivning får ske hemma i lägenheten varefter plantorna transporteras till Lövudden. Krukor av två storlekar får jag av en vän som arbetar i ett större växthus. Till krukorna har jag byggt träbrätten som är anpassade till respektive krukstorlek så att varje brätte innehåller 96 respektive 108 plantor. Fröna sås tätt med 3-4 frö i varje kruka, drivs upp till cirka 20 cm. och transporteras därefter till Lövudden där varje planta får en egen kruka att växa till sig i innan utplantering sker på åkern. De här två dagarna har jag sått 400 frön och om två veckor sår jag 400 till. Kanske jag sår de resterande 200 fröna direkt på friland i slutet av maj.

(16/4 2011): Sådd på friland av 3 sorters märgärt, låg sockerärt och blåärt.

(17/4 2011): Sådd av tidigt ”bladgrönt” i odlingslåda. Omplantering och flyttning av kryddörter till nya odlingslådor.

19-28/4 2014: Min plan för dessa dagar var att bereda land, så och sätta för lök, ärtor och potatis. Planer är en sak och verkligheten en annan. På fredagen när vi kom till Lövudden upptäckte vi att en grävling förälskat sig i de odlingsbäddar jag tidigare berett och sått med tidiga grönsaker. Givetvis ett gott betyg åt mina odlingsbäddar som är mjuka och fulla av mask, ett paradis för en grävling. Vi beslöt att stängsla in hela köksträdgården och 30 meter nät inköptes för detta ändamål. Två sidor av köksträdgården var redan grävlingssäkra och nu återstod resterande sidor. Jag beslöt att stängsla hållbart och det tog därför fem dagar i anspråk med att gräva hål och gjuta fast stolpar för tre grindar, tillverka grindar, såga upp virke för mellanstolpar och tvärbrädor samt spika fast nätet. Under tiden kunde jag fundera över meningen med det hela och vilket budskap förmedlar grävlingen till mig.

Odlingsbädd för cirka 500 gula lökar

Odlingsbädd för cirka 500 gula lökar

När staketet var klart beredde jag två odlingsbäddar och satte ut sammanlagt 600 lökar fördelade på en majoritet med gul lök men också röd lök, charlottenlök och potatislök. På fältet rensade jag en odlingsbädd från en del maskros, hundkäx och skelört och satte därefter ut två rader med tidig och mellantidig potatis av sorterna ‘Rocket’ och ‘Monte Carlo’. Efter kupning täcktes bädden med nyklippt gräs.

Kupad odlingsbädd för potatis

Kupad odlingsbädd för potatis

(23/4 2015): Arbete med tidig potatis
Jag hade tänkt så morötter, men eftersom detta enligt min mening är den jobbigaste grönsaken att så och kräver fullt fokus fungerade inte det denna blåsiga dag. Sås fröna för tätt blir det mycket pilligt arbete med att gallra och att så glest kräver tålamod och hög koncentration. Istället valde jag att arbeta med ett betydligt enklare och grövre utsäde, nämligen potatis. Potatisplantorna i kruka jag haft på tillväxt inomhus planterades ut i sin drivbänk efter att den fått påfyllning med en rullebör brunnen hästgödsel. Jordytan runt om plantorna täcktes med ett tunt lager nedbruten halm som håller jorden fuktig och varm.

Potatisplantor utsatta i en drivbänk med gammal halm som inpackning.

Potatisplantor utsatta i en drivbänk med gammal halm som inpackning.

En av odlingsbäddarna på fältet rensades på rotogräs och fick även den påfyllnad med hästgödsel, fast med 7 stycken rullebörar. Rännor drogs upp med en handdriven potatisfårare och 49 stycken potatisar av den tidiga sorten ‘Rocket’, som legat på förgroning i ett söderfönster, placerades ut med ett avstånd på cirka 50 cm. Med en kratta drogs jorden på odlingsbäddens ömse sidor upp över potatisarna. Detta är den enda kupning jag gör med dessa potatisar eftersom bädden, som bara varit igång i två år, inte innehåller så mycket jord än. Om jag orkar kommer kupning att ske genom att sand tippas över bädden annars blir det bara kupning genom att klippt gräs läggs som ständig marktäckning.

30/4 2014: Hemma i lägenheten har min hustru flitigt tänt lampan varje kväll och vattnat när jag varit borta från hemmet i staden. Plantorna växer på bra och särskilt majsen ger uttryck för en enorm tillväxt.

200 majsplantor i ett av lägenhetens fönster

200 majsplantor i ett av lägenhetens fönster

(22-25/4 2011): Löklandet bereddes och 450 gul lök och 50 röd lök sattes i jorden.

(25/4 2013): Blötläggning ett dygn innan och försådd av Nyzeeländsk spenat, slingerkrasse och buskkrasse.

(25/4 2015): Sådd av morot
Äntligen föll den något tvingande lusten över mig att så morötterna. Tre sårader drogs upp med fingret vilka sedan bevattnades med stril på kannan. Dagen var lugn och lite molnig, så med andra ord ganska bra för sådd av små pilliga morotsfrön som inte ska sås för tätt eller för glest. Fyra olika sorter såddes ut, dels tidiga sorter för färskkonsumtion och dels sorter för lagring i jordkällaren.
Gräslök såddes klungvis i krukor för drivning av plantor och sattes på tillväxt i ett kallväxthus.

(29/4 2011): Skogslök (kajp) och spansk körvel planterades ut i skogsträdgården. Sådd av svartrot, haverrot och persiljerot i odlingslåda. Tre exempel på växter som också kan sås sent på hösten. De kan också som färdig rotfrukt övervintra, gärna med lite täckning, och skördas som både rot- och bladväxt.

(30/4 2013): Försådd av majs i 19 krukor med 2 frön i varje kruka.

MAJ

1-4/5 2014: Beredning av ärtornas land genom att rotogräs grävdes bort. Odlingsbädden vändes med grävgrep och för att få en finare såbädd tillfördes 9 rullebörar med sand varefter ytan krattades jämn. Ärtbädden som är cirka 14 meter lång delades in i fyra avdelningar. Jag bestämde att ha tre rader och den mittersta fick nät fastsatt på nedkörda störar. På ömse sidor om nätet sattes kvistar fast i marken. Jag sår bara höga ärtsorter varför det är viktigt att ordna med klätterstöd direkt vid sådden. Det är mycket arbete med infrastrukturen men sedan sköter ärtorna resten själv. I de olika avdelningarna såddes tre dubbelrader med sockerärt och i de tre andra avdelningar olika sorter med märgärt, blåärt och foderärt.

Omsådd av solros och indiankrasse som mössen tidigare ätit upp så fint. Ökade på mängden med krukor rejält. Brättena ställdes inne i bostadshuset för det fick räcka med ett muskalas på goda fröer.
Omplantering av majsplantor så att det nu bara står två plantor i varje kruka som dessutom är av en något större storlek. Alla majsbrätten sattes också in i bostadshuset på utplacerade bord. Stora delar av vardagsrummet upptas nu av plantor och sättpotatis. Vädret är fint, men det är fortfarande ett par minusgrader på nätterna och majsen skulle frysa ihjäl om den stod ute i kallväxthuset.

5/5 2014: Försådd av ytterligare 400 stycken majsfrön i fyra brätten hemma i lägenheten i Linköping.

(3-8/5 2011): Beredning av rotfruktsland och sådd av morot, rödbeta och persiljerot. Potatisland klart med sättning av 45 stycken tidig potatis av sorten ‘Swift’.

(13/5 2015): Sättlök
En av de långa odlingsbäddarna på fältet bereddes genom att rotogräs grävdes bort och bädden fick sig även en genomgång med kultivator och räfsa. En odlingsbädd för sättlök kan vara ganska grov men samtidigt så mjuk att en sättlök kan tryckas ner 5 cm. i jorden utan motstånd. Två pinnar och ett snöre håller raderna raka. Drygt 700 sättlökar av mestadels gul lök, men även röd lök, charlottenlök och potatislök av sorten ”Leksand” sattes ner i jorden.

Odlingsbädd för bondbönor

Odlingsbädd för bondbönor

14/5 2014: Föregående vecka hade varit regnig och kall så inte mycket hade hänt med växtligheten. Inne i huset stod majsplantorna och frös och såg inte ut att må så bra bra. Solrosorna var på väg upp ur sina krukor. Utomhus var det bara den gula löken som såg ut att ha växt och den sträckte sig upp ur jorden med några centimeter grön spets.

Odlingsbädden för alla bondbönorna bereddes. Oönskade växter längs kanterna togs bort och jorden vändes stillsamt med en grävgrep så att gödseln kom under den sparsamt förekommande sandjorden. Den här odlingsbädden startade förra året med potatis vilken odlades på en bädd av löv och räfskrafs samt i en blandning av sand och lite kompost med en täckning under året med gräsklipp. Nu fyllde jag på med ytterligare 6 rullebörar sand som räfsades ut över ytan. Pinnar slogs ner för tre rader och snören drogs mellan pinnarna som stöd för de kommande bondbönorna. Alla stödanordningar är lika bra att ordna med en gång, det brukar bli för sent annars. Bondbönor av tre olika sorter trycktes ner med tummen med 1 dm. mellanrum, vilket gav en slutsumma på cirka 300 bondbönor. Innan sätthålen plattades igen med räfsan vattnade jag med 8 handkannor regnvatten. Frön och särskilt så stora frön som bondböna behöver fukt i jorden för att väckas ur sin sömn. Delar av fältet klipptes med elgräsklippare och klippet fick täcka odlingsbäddens kanter. Detta hindrar grävlingen något från att krafsa för djupt in i bädden från sidan och behåller jordfuktigheten i bädden. Snyggt blir det också.

(14-15/5 2011): Purjolandet klart och drygt 120 plantor utsatta i tre rännor.

(15-16/5 2015): Sådd av ärtor och utplantering av chili och paprika
Den 11 meter långa odlingsbädden för ärtor bereddes. Rotogräs grävdes bort, jorden luckrades med en kultivator och jämnades med räfsa. Ärtor är tacksamma att odla, lätta att så och behöver inte mycket jord för att växa sig rejält höga och ge många gånger utsädet. Den går att äta i alla stadier, först som späd skida, sedan som grön ärta och till sist som torkad eller konserverad. Jag har bara höga sorter för att förenkla och för att de ger mest utbyte.

Det mest arbetsamma med ärtor är att ordna infrastrukturen. Det går åt en hel del störar, pinnar, kvistar och nät innan själva ärtorna med enkelhet kan sås. Ärtor kan sås tätt och i täta parallella rader, så på mitt ärtland kunde jag peta ner cirka 1320 ärtor fördelade på tre parallellrader med cirka 220 ärter i varje rad. Jag tar eget utsäde och för att vara säker på att jag har koll på sorterna sår jag varje sort i ett separat block och har tydliga markeringar när nästa sort börjar. Ner i jorden kom två sorters sockerärtor och tre sorters märgärt, blåärt eller foderärt.

Mina ganska små och ynkliga plantor av paprika och chili planterades ut i varsitt kallväxthus med förhoppningen att de skulle trivas bättre där och med större jordvolym att växa i.

14-18/5 2014: Cirkel I (en av sju cirkelformade odlingsbäddar på ett klippt fält) sattes med 40 potatisar i grunda gropar. Beredning av kålland samt utplantering av grönkål, palmkål och brysselkål. Beredning av cirkel II med utplantering och sådd av kålrabbi samt (som ett experiment) bredsådd av kålrot och svedjerova. Experimentet påskyndades av att jag var rejält trött och att det småregnade. Efter bredsådden plattades jorden till med baksidan av en järnkratta.

Utplantering av tomat, chili, paprika och en tidigt sort (‘Mertus’) av klättergurka i tre små växthus samt dessutom tomater i hinkar mot en varm och solig sydvästlig husvägg. Samtidig omplantering till större krukor av plantor som för tillfället inta kan erbjudas någon lämplig växtplats.

Marktäckning med klippt gräs pågår kontinuerligt där behov och möjlighet till täckning finns. I nuläget mestadels som täckning av odlingsbäddarnas kanter och ovanpå potatislanden.

(18/5 2015): Omskolning av tomatplantor
Tomatplantorna började lida av näringsbrist i sina små krukor och planterades om i större krukor med näringsrik jordblandning i den nedre halvan av krukan. Det blev sammanlagt 82 stycken plantor fördelade på sju olika sorter, som ska planteras ut i hinkar eller i växthus om några veckor. En go jordblandning ligger redan och väntar på att fyllas i alla tomathinkar. I år dröjer jag gärna med tomaterna eftersom det fortfarande är ganska kallt och stundtals blåsigt. Min erfarenhet är att, om tomaterna kommer ut för tidigt, blir de bara chockade, står stilla i växten med gulnande blad och återhämtar sig sakta.

En av två grästrängar på åkern, varav den här har fått sina första potatisar.

En av två grästrängar på åkern, varav den här har fått sina första potatisar.

24-25/5 2015: Utsättning av potatis i grässträng
Utsättning med rödpotatis av sorterna ‘Kalmar Röd’ och ‘Monte Carlo’ i en grässträng på åkern. I strängen petas det täckande gräset undan och en torva grävs upp. Den lilla gropen fylls sedan med en spade gödsel och en spade sand varefter en potatis trycks ner under sandens yta. Samtidigt klipps gräset längs grässträngen och läggs som täckning över potatisarna. En rullebör sand samt en bör gödsel räcker till drygt 10 potatisar och eftersom det fanns plats för 58 stycken sättor blev det fem sådana omgångar som hämtades från gödselhög respektive grustag  innan potatisen låg så fint på plats. Denna metod för potatisodling minimerar arbetet med att gräva och kupa, som är mycket svårt i den typ av jord och markstruktur som just nu finns på min åker.

(29/5 2015): Sådd av rödbeta och mangold
Borttagning av kirskål och beredning av en underbart djup och mjuk odlingsbädd som tidigare varit en plats för odlingslådor. Uppdragning av sårader som fuktades med strilande vattenkanna en stunda innan sådd av runda och avlånga rödbetor samt flerfärgad mangold.

(31/5-5/6 2011): Finbearbetat odlingsbädd för kålväxter och planterat ut 21 grönkålsplantor och sått kålrot samt mangold. Bönlandet klart med 4 olika sorters störbönor, sammanlagt cirka 140 stycken bönor fördelade på fyra böntipis, dvs. långa störar vilka bundits samman till en tipiliknande form där bönorna kan klättra upp mot himmelen. Alla tomatplantor utplanterade och uppbundna mot träpinnar. Solrosor utplanterade. Reservpurjo utplanterade där tidigare purjoplantor dött.

JUNI

(7/6 2015): Purjolök
Rensning av odlingscirkel för purjo klar. Grovsållad gödsel myllades ner i jorden, fåror drogs upp och vattnades, varefter cirka 300 purjolöksplantor sattes ner ganska tätt, med 5- 10 cm. avstånd,  i fårorna. Kanten runt om cirkeln täcks med gräsklipp.

Odlingscirkel med cirka 300 purjolöksplantor satta i vackra fåror.

Odlingscirkel med cirka 300 purjolöksplantor satta i vackra fåror.

(10/6 2015): Utsättning av tomatplantor och drivhusgurka
Tomaterna blev de första att få komma ut ur sina krukor för att hamna i växthus III (fortfarande till hälften virtuellt), samt i stora hinkar längs en varm husvägg och i mindre krukor i tältet. Sammanlagt drygt 50 tomater sattes ut. Nästa grönsak på banan var drivhusgurka/slanggurka som dels hamnade i växthus II, i hinkar i tältet och något inklämda mot väggarna i växthus III.

(11-17/6 2015): Majs och störbönor i samma cirkel
Under en veckas tid rensades odlingscirkeln för majs på rotogräs och i denna cirkel då särskilt kvickrot som tagit sig in från kanterna. Jorden var tunn och mager så den gödslades med brunnen hästgödsel och ovanpå detta några rullebörar med fin sand. Ett 50-tal majsplantor sattes ut i rader placerade i nord-sydlig riktning. På några ställen i raderna slogs sammanlagt 19 störar ner och kring denna sattes störbönor, både störbrytböna och störvaxböna. Runt om odlingscirkeln las nyklippt gräs och några timmar senare kom ett härligt regn.

JULI

X

AUGUSTI

(9/8 2011): Sådd av dill, spenat, rädisa, kranskrage och Runåbergs Saladini (en sallatsblandning). De flesta av de tidiga sorterna kan också sås på hösten och ge en ”andra” skörd.

Jan Gustafson-Berge

Annonser