Ett tankeschema växte fram

Inledning: FÖRFÖREDRAG
Den här texten är resultatet av ett seminarium om resiliens där jag höll föredrag samt handledde ett gemensamt arbete inkluderande behovs- och platsanalys med syftet att ta fram idéer för hur en kollektivt driven gård kan bli mera resilient. Tack ÖRBÄCK!, ett orosmoment på den östgötska slätten, för ett fint arrangemang.

Mitt arbete med att sätta samman föredraget blev ovanligt givande och jag kunde känna och se hur jag kom vidare i mina tanke- och arbetsmetoder. Jag såg tydligt hur jag var del i en händelsekedja där jag både bara följde med men också fattade aktiva beslut som styrde riktningen.

Ännu en gång har jag fått erfara stickning som en kraftig idégenerator. Jag stickar kontinuerligt långa remsor på cirka 75 maskors bredd och 2 meter långa av hittat, fått och återbrukat garn, vilka jag sedan syr ihop i tretal till filtar, hållna i liknande kulörer. Den enkla och okomplicerade stickningen får hjärnans aktivitet att ”sjunka ner” någon nivå under det vanliga medvetandet. Det vardagliga medvetande är styrt av en mängd regler medan hjärnan på andra nivåer arbetar mera fritt och kreativt. Jag får alltid en massa bra idéer under stickningen och mycket av innehållet och pedagogiken i föredraget om resiliens föddes i stickandet. Väldigt mycket av de saker jag höll på med för tillfället; böcker jag läste, tankar jag tänkte, verksamhet jag utförde och saker jag skrev visade sig ha med resiliens att göra.

Under föredraget och bildvisningen passade jag på att göra experiment med associativa bilder, stunder av tystnad och olika arbetsmetoder i mindre grupper för att etablera nya tankebanor och få ovanliga ord att ta form. Inför framtiden måste vi tänka nytt (eller nygammalt) då det tänkande och den materiella teknik/teknologi som orsakat vår tids ödesproblem inte kan lösas med mer av samma.

Resiliens (Bild Klara Berge)

RESILIENS
Motståndskraft: Stå emot och bevara sin funktion (själ/identitet) mot yttre påverkan.

Anpassningsförmåga: Kunna förändra sig utan att förlora sin funktion (själ/identitet).

Återhämtningsförmåga: Klara av att omskapa eller bygga upp sin funktion (själ/identitet) efter en kris eller katastrof.

Hellmark, Mats (red.), Naturen till din tjänst, Svenska Naturskyddsföreningen 2007, 91-558-2007-7
Hopkins, Rob, The Transition Companion, Green Books 2011, 978-1-900322-97-3

Ekologisk resiliens

EKOLOGISK RESILIENS
Begreppet resiliens har sin källa hos forskningen kring hur naturen och olika ekosystem fungerar. I naturen handlar det om hur mycket påverkan systemen kan hantera utan att övergå till andra mindre önskvärda tillstånd, förmågan att självorganisera sig, kapaciteten för att lära och anpassa sig, samt förmågan till återuppbyggnad inkluderande både förnyelse och utveckling.

Buffring och tröskelnivåer
Ett ekosystem med hög resiliens har god kapacitet till buffring.
Ekosystem reagerar sällan gradvis på gradvisa förändringar. En klar sjö kan plötsligt bli grumlig och drabbas av bottendöd, gräsmarker förvandlas till buskiga ökenlandskap och korallrev bli övervuxna av alger. Det nya tillståndet är ofta mindre önskvärt ur biologisk och ekonomisk synvinkel. Dessa ekosystemskiften är ofta praktiskt taget irreversibla, komplicerade och kostsamma att återställa.

Biologisk mångfald
Mångfald spelar en avgörande roll för ekosystemens resiliens genom att sprida risker, utgöra ”försäkring” och ge fler möjligheter till omorganisation efter störning. Ekosystem verkar vara särskilt resilienta om det finns många arter som utför samma funktion och om arterna inom en sådan ”funktionell grupp” reagerar på olika sätt då ekosystemet drabbas av en störning. Då kan arter ersätta eller kompensera för varandra när förhållandena förändras.

Rådström, Lennart, In i naturen, LTs förlag 1977, 91-36-00538-X
Tiberg, Nils, Kretslopp, Naturskyddsföreningen 1993, 91-558-1993-1

Hållbarhet

HÅLLBARHET (sustainability)

Hållbarhet är ett bra ord som kan betyda: Tåla påfrestning, hålla för, bära upp, upprätthålla, underhålla, försörja, vara robust, uthärda och hålla ut.
Hållbarhet har också blivit ett missbrukat ord. Farliga ord som i sin grundbetydelse innebär någon form av revolutionär förändring av det rådande samhällssystemet tas alltid om hand av ”makten” som antingen stigmatiserar (smutskastar) eller dränerar ordet på sin sanna betydelse. Alla har idag ordet i sin mun, men oftast luktar det illa när munnen öppnar sig. Snart har ordet resiliens råkat ut för samma sak.

Omställningsrörelsen brukar prata om hållbarhet uppdelad på tre områden: Social, ekologisk & ekonomisk hållbarhet.
Social (kulturell): Självkänsla, delaktighet, demokrati…
Ekologisk: Resiliens, mångfald, bärkraft…
Ekonomisk: Grundläggande försörjning oberoende av rådande ekonomiskt system…

På kommunal nivå talas det också om teknisk hållbarhet och då menas att samhällets tekniska infrastruktur ska fungera bra och tåla påfrestningar av olika slag.

Jonstad, David, Kollaps – Livet vid civilisationens slut, Ordfront 2012, 978-91-7037-635-1
Forsberg, Björn, Omställningens tid, Karneval 2012, 978-91-85703-62-3

Beredskap

SAMHÄLLSBEREDSKAP
I vårt samhälle finns ett antal myndigheter, organisationer och ideella organisationer som arbetar med samhällets säkerhet och krisberedskap på olika sätt. Hos dessa finns en hel del nyttig erfarenhet, information och kunskap att sålla fram.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB): https://msb.se/
” MSB:s uppgift är att utveckla och stödja samhällets förmåga att hantera olyckor och kriser. Vi bidrar till att samhället förebygger händelser och att vi är beredda när de inträffar. När en allvarlig olycka eller kris inträffar ger vi stöd. Vi ska också se till att samhället lär sig av det inträffade.”

Folk & Försvar: http://www.folkochforsvar.se
”Folk och Försvar vill sprida kunskap och främja en levande debatt om samhällssäkerhet, säkerhetspolitik och försvarspolitik. Vi tror på värdet av samtal och diskussioner där olika delar av samhället finns representerade. Folk och Försvar ska vara ett forum där forskare, myndigheter, politiker, näringsliv, media och ideella organisationer möts och utbyter kunskap och erfarenheter. Vi vill att samhällssäkerhet, säkerhetspolitik och försvarspolitik ska vara hela folkets angelägenhet.”

Civilförsvarsförbundet: http://www.civil.se
”Civilförsvarsförbundet är en idéburen, medlemsdriven organisation för säkerhet till vardags och vid kris. Vi finns för att utbilda, informera och hjälpa.”

HOT mot vårt samhälle enligt http://www.krisinformation.se och http://www.sakerhetspolitik.se/:
Elstörningar, extremt väder och naturolyckor, händelser i utlandet, internetsäkerhet, kärntekniska olyckor, farliga ämnen, smittsamma sjukdomar, organiserad kriminalitet, konflikter, sabotage och terrorism.

Intressant att notera här är att krig, inbördeskrig, klimatförändring, ekosystemens förstörelse, peak-oil/energibrist och finanssystemets sammanbrott inte finns med på den synliga dagordningen.

KRISBEREDSKAP
En god krisberedskap kan utvecklas på olika nivåer i fallande skala från samhälle, grupp, hushåll/familj och till individ

På den här bloggen har jag tidigare under kategorin VANDRARNA skrivit ganska mycket om detta. Jag har bl.a. utvecklat en analysmodell där du genom att kombinera de fem faktorerna: Plats, händelse, tid, kunskap och utrustning med människans grundläggande behov: Vatten, mat, temperatur, skydd och livskraft, kan analysera och utveckla din egen, gruppens eller hushållets krisberedskap.

Ekeblom, Mats, Källman, Stefan & Fält, Lars, Överleva i det sårbara samhället, ICA bokförlag 1992, 91-534-1486-1
Fält, Lars & Källman, Stefan (red.), Handbok ÖVERLEVNAD, Försvarsmakten 1999, 91-38-121727

Det gröna rummet (Bild Klara Berge)

PERMAKULTUR
I all otillräcklig korthet innebär permakultur en design för ett hållbart levande. Mycket mer om detta finns att studera på den här bloggen under kategorin PERMAKULTUR.

”Handlar om att återuppbygga livskraftiga ekosystem och samhällsformer som stöder dessa. Det är ett designverktyg som är till hjälp för att bygga upp hållbara bosättningar och som tar sin utgångspunkt i naturens egna lösningar.” (Kursinformation från Växhuset: http://www.vaxhuset.se/)

Permakultur inbegriper ett omfattande arbete med analys av behov och verksamhetsplats samt en design inbegripande en stor mängd tankeredskap. Två viktiga sådana som har relevans för begreppet resiliens är element & funktion samt kopplingar.

Element & Funktion: Varje element i designen (ex. växthus) ska ha minst tre funktioner och varje funktion (ex. dricksvatten) ska uppfyllas av minst tre element.

Kopplingar: Gynnsamma samband konstrueras där saker står i rätt relation till varandra. Varje fysiskt föremål, företeelse eller egenskap i ett permakultur-system ska alltid finnas i ett sammanhang. Det handlar om dynamiska helheter, inte en massa delar som staplas bredvid varandra utan inbördes relationer.

Whitefield, Patrick, Permakultur i ett nötskal, Föreningen Permakultur i Sverige 2010, 978-91-633-7660-3
Berge, Jan, PERMAKULTUR, ELDÖGA 2012, 978-91-

Överlevnad

ÖVERLEVNAD
I samband med utvecklandet av mitt föredrag läste jag en bok som handlade om överlevnad med exempel hämtade från en mängd olika områden: människor som blivit överfallna, skjutits ut från störtande stridsflygplan, varit nära att drunkna, fallit från hög höjd, vistats i koncentrationsläger, utsatts för tortyr, råkat ut för bilolyckor osv.
Utifrån en stor mängd intervjuer och bred forskning inom detta område (inte visste jag att det t.ex. fanns ”turforskning”) har författaren destillerat fram ett antal förekommande och generella profiler som var och en i olika situationer kan innebära skillnaden mellan liv och död. Som vanligt med modeller är det förenklad teori, men troligtvis känner du igen dig själv mest i en eller två av profilerna. Det kan vara värt att fundera kring hur du kan utveckla egenskaper som gör att du har en mix av alla profilerna i din inre packning.

Överlevarprofiler:
Krigaren (Medvetenhet, beslutsamhet, anfall, passion, viljekraft, mod, aggressiv, envis, okuvlig, tål smärta).
Den troende (Gud, övertygelse, förtröstansfull, välsignad, plan, optimism, hopp).
Länkbyggaren (Relationer, familj, vänner, kärlek, beroende, stödjande nätverk, empati, samarbete).
Tänkaren (Intelligens, tankeskärpa, kreativitet, teori och praktik, diagnos, fokus, analytisk, koncentration, handling, improvisation, logik, kunskap, erfarenhet).
Realisten (Följer flödet, lugn, pragmatism, instinkt, intuition, förtroende, fakta).

Sherwood, Ben, Bli en överlevare, ICA bokförlag 2011, 978-91-534-3153-4
Hegland, Jean, In i skogens djup, Forum 1998, 91-37-11193-0

Divination (Bild Klara Berge)

DIVINATION
Vad är divination? Ordet kan översättas med ”spådomskonst” men får då gärna en något larvig innebörd av lurendrejeri. I det här sammanhanget betyder divination en förmåga att utifrån en allmän erfarenhetsbaserad livskunskap kunna ange trovärdiga scenarier för hur en utveckling kan gestalta sig. Divinationen ska också tillhandahålla tekniker och metoder som öppnar upp för ett djupare och bredare tänkande och diskuterande. Ett bra system för divination har alltid ”rätt” i den betydelsen att varje problem bär på sin egen lösning, att varje hot också är en möjlighet, att varje brist kan bli en tillgång, att det ändliga rummet är oändligt, att varje svar har många frågor och varje fråga har många svar.

Den urnordiska runraden, även kallad ”futharken” efter de första runornas ljud, består av 24 stycken tecken/symboler som förutom att vara bokstav och ljud också bär på en betydelse. Runorna kan användas på flera sätt. Under seminariets grupparbete gjorde vi en enkel ”runläggning” då varje deltagare plockade en runa ur en påse. Gruppens 4-5 runor och deras ”betydelser” låg sedan till underlag för diskussion kring resiliens.

Denna metod för oväntade begrepp, företeelser och kombinationer in i tankevärlden och resultatet blir att tankesystemet får sig ”en törn”. Nya tankar föder nya ord som leder till kreativa resonemang vilket i sin tur öppnar upp för konstruktiva lösningar.

Enoksen, Lars Magnar, Runor – historia, tydning, tolkning, Historiska Media 2005, 91-89442-55-5
Grimsson, Atrid, Runmagi och Shamanism, Vattumannen Förlag 1996, 91-87512-22-X

Maskinen

ÖRBÄCK 2022
Målet med seminariet var bl.a. att få fram idéer till hur gården Örbäck ska kunna öka sin resiliens. Dagen började med en guidad rundvandring på ägorna då även en viss behovs- och platsanalys kunde utföras. Föredraget visade sedan på ett antal redskap för det fortsatta tanke- och samtalsarbetet. Olika grupper arbetade därefter med ”vild design” och förde ner sina förslag på en karta över området. Seminariet avslutades med redovisning och gemensam diskussion. Till sist utfördes två olika sorters arbetsuppgifter i skenet av en fantastisk eftermiddagssol: potatissättning och täckning av marken runt buskar i den blivande skogsträdgården.

Welinder, Stig (m.fl.), Jordbrukets första femtusen år, Natur och Kultur/LTs förlag 1999, 91-27-34892-X
Zerzan, John, Maskinernas skymning, Anarchos 2009, 978-91-977059-5-0

Nätverk

Jag kan hålla föredrag, workshops m.m. inom en mängd olika områden. De teman jag arbetar med kommer till uttryck på den här bloggen genom de kategorier som finns och de ämnen som behandlas i de olika posterna. Kontakta mig gärna så kan vi diskutera fram en passande form och ett passande innehåll.

Jan Gustafson-Berge

Annonser