• BOK
  • BUTIK
  • DONATION
  • JORD
  • KURS
  • LÖVUDDEN
  • ODLING
  • OM
  • PERENN
  • STADEN
  • ÅRSDIKT 2017

ELDÖGA

~ Vardagsekologi, självförsörjning och överlevnad med odling, permakultur, hantverk, konst, kurser och experimentell verksamhet

ELDÖGA

Månadsarkiv: juli 2010

Latrinkompost

12 måndag Jul 2010

Posted by eldoga in Lövudden, Självförsörjning

≈ Lämna en kommentar

Det finns flera sorters komposter som passar på olika platser, för flera ändamål och material. Kökskomposten innehåller rester från ingredienser vid matlagning, matrester och i förekommande fall även animaliska rester samt för balansens skull mera kolhaltigt material. Trädgårdskomposten byggs upp av det som rensas bort i trädgården och består då av det som växer där, t.ex. ogräsrens, blast, gräsklipp, vissna blommor eller löv. Den som marktäcker med organiskt material kan sägas ha en ytkompost dvs. istället för att koncentrera materialet i en samlad volym så sprids komposten ut på en stor horisontell yta i tunna skikt. Gräsklipp är ett förträffligt material att ytkompostera. Maskkompost brukar vara benämningen på en mindre kompost som med rätt och ganska noggrann skötsel kan vara placerad inomhus eller i hemmets närmiljö, t.ex. på en balkong. En specialkompost uppstår när det finns en stor mängd av samma material, det kan vara löv, gödsel och halm eller lieslagen vallört och nässla. Detta material kan då läggas upp i högar eller avlånga limpor för kompostering. En variant av specialkomposten är kvistkomposten som byggs upp av mindre grenar och kvistar med löv. Detta är en kompost som innehåller långsam tid. Sakta sjunker högen, djur bosätter sig i den och människan hämtar lämpliga kvistar till grönsaksodlingen och tändmaterial till brasan.

Den här texten handlar om latrinkomposten utifrån hur jag ordnat latrinhanteringen vid mitt fritidshus. En vanlig lösning är det klassiska utedasset där urin och fekalier blandas tillsammans med ett kolhaltigt och fuktabsorberande material som kan vara grovt sågspån eller pellets. Ibland finns en tunna som hämtas av berörd kommun eller där innehållet grävs ner i marken. En annan variant är att allt samman hamnar i en hög på marken som sedan grävs ner. Dessa lösningar är inte bra då de antingen bryter kretsloppet av näringsämnen eller flyttar näringsämnen till olämpliga platser.

Ombyggnad pågår av gamla utedasset Insats för urinseparering

Skilj på urin och fekalier
En första åtgärd är att installera en separationsinsats som delar upp urin och fekalier i två olika behållare. Urinen hamnar i en mindre dunk eller i en större tank. Urinen kan sedan med olika metoder spädas ut med vatten och användas till bevattning av växtlighet. Att separera bort urinen gör hanteringen enklare och minskar förekomsten av frånstötande lukt. Fekalierna hamnar i en tunna där de blandas med spån/pellets, toalettpapper och en mindre tillsats av halvt nedbruten kompost/jord. När tunnan är full sätts locket på och aktuellt datum antecknas. Tunnan kan packas med en träpinne då och då för att bli riktigt full innan den slutligen byts ut. Hos oss går denna träpinne under benämningen ”bajspinnen”. Tunnan ställs undan i ett halvår till ett år för att eftermogna. Detta betyder att det behövs ett antal tunnor att byta med.

När tunnförrådet är slut och det gått minst ett halvår sedan den första tunnan ställdes undan är det dags att tömma innehållet i latrinkomposten. Finns det rikligt med strö i botten på tunnan och även inblandat med fekalierna faller innehållet enkelt ner i latrinkomposten och tunnan behöver inte ens rengöras. Eftersom jag också blandat i lite ofärdig kompost och jord har innehållet i tunnan förkomposterat och djurlivet är aktivt. Sprid ut innehållet med en pinne och blanda med lite strö, torra löv samt krydda med lite jord.

Kolla med kommunen
Titta på berörd kommuns hemsida för att se vilka regler som gäller. Ibland finns det också information om godkända behållare och tillvägagångssätt. Hittar du ingen bra information får du mejla till den kontaktperson som anges för ämnet i fråga. Mitt fritidshus finns inom Åtvidabergs kommun och jag förvånades över att det var enklare att få tillstånd till latrinkompost än till kökskompost. För kökskompostering behövde jag fylla i en anmälningsblankett och skicka in. För kompostering av latrin räckte det med ett mejl och ett angivande av att jag tänkte använda en godkänd behållare. En kommun som har bra information är Norrtälje kommun.

Kompostbehållare för latrin
Det finns några olika fabrikat som är godkända för kompostering av latrin. De tre viktigaste kriterierna är att behållaren ska ha en tät botten (så att lakvatten inte kan läcka ut), ha en tillräckligt stor volym (300-500 liter) och vara isolerad (så att komposteringsprocessen kan pågå även när det är kallt).

Biokub i rätblockig kartong Färdigmonterad och blänkande grann

Jag valde en BIOKUB av några olika skäl. Jag har en vän som har en sådan, den är enkel att transportera och montera, den är prisvärd och hämtlagret finns i Linköping. Några andra märken är Mullbanken och Roslagskomposten.

Den utvalda platsen med sandhög Tråget på plats i lodrätt läge

Stockhusliknande byggelement Tråget med spån, löv, kartong, kompost och jord

Jag placerade behållaren nära den plats där vårt nya utedass så småningom ska uppföras. Denna plats har även fördelen att ligga lite avsides på tomten och långt från vår vattenkälla och det område där markvatten rör sig mera aktivt. Några rullebörar med sand hämtades och med en skoffa formades en platå att ställa komposten på. Biokuben är lätt och rolig att montera. Inuti placeras ett särskilt tråg som ska förhindra att eventuellt lakvatten läcker ut. I botten på tråget hällde jag i rejält med såg-/kutterspån som blandades med delvis nedbruten lövkompost, lite jord och sönderriven kartong från kompostens medföljande emballage. Som invigning tömde jag även i en vällagrad toatunna med innehåll från maj-juni 2009.

Biokuben med provisoriskt regnskydd

En felaktighet med Biokuben är att den läcker in regnvatten genom locket. Står kompostbehållaren öppen för regn blir materialet inuti för blött och den önskade nedbrytningsprocessen upphör. Behållaren ska därför stå under tak eller täckas över med ett vattentätt material.

Jan Gustafson-Berge

Renovering av kolonistuga

11 söndag Jul 2010

Posted by eldoga in ÅRSKURS och Månadskurser, Ekologiskt byggande

≈ Lämna en kommentar

Lördagen den 11/7 träffades årskursen på koloniområdet Emmalund i Linköping, vid en kolonistuga som en vän till mig nyligen köpt. Temat för dagen var ekologiskt byggande. Det var mycket varmt så vi sökte skuggan vid träd och hus. Vi rörde oss långsamt, talade och tänkte långsamt. Detta passade väl in då långsamhet och eftertänksamhet enligt mig är två viktiga komponenter i det ekologiska byggandet.

Vatten kring ett hus
Efter en inledande introduktion om principer i det ekologiska byggandet (och boendet) koncentrerade vi tänkandet och det praktiska arbetet kring vatten med kolonistugan som studie- och arbetsobjekt. Det finns fyra slags vatten att tänka kring när det gäller byggnader. Det första vattnet är nederbörden, i form av regn och snö, som faller på takytor och marken runtomkring huset. Det andra vattnet är markvattnet som finns under huset och som skiftar beroende på årstid och markens allmänna förhållanden. Det tredje vattnet är luftfuktigheten, alltså det osynliga vatten i ångform som finns i luften. Detta vatten upptas och avges av olika material i varierande grad. Varm luft kan innehålla mera vatten än kall luft och när varm luft avkyls (t.ex. i kontakt med kallare ytor/material) kondenserar vattnet och blir synligt som imma på ett innanfönster, som vattendroppar på ett innertak eller som fukt inne i en vägg mot ett tätskikt. Det fjärde vattnet är installationsvatten, vilket betyder sådant vatten som förs in och ut med tekniska system, t.ex. dricksvatten, tvättmaskin, dusch och avloppsrör.

Inte ett enda rätt!

12 000 liter vatten
Vi fokuserade på nederbörden och hur den togs om hand kring kolonistugan. På SMHI kan uppgifter om årlig nederbörd hämtas. I Linköping kommer det ungefär 600 mm nederbörd under ett år. Det betyder att om all snö och regn skulle stanna kvar på marken skulle Linköping (om Linköping skulle vara helt platt) på ett år täckas av 60 cm vatten. Kolonistugan vi arbetade med hade en yta på 20 m2 och taket samlar därför in 20×0,6=12 m3 (kubikmeter vatten) vilket motsvarar 12 000 liter på ett år. Från taket leds vattnet med vattenrännor till två stuprör som vardera transporterar bort 6 000 liter vatten. Det fanns inga tunnor under stuprören så allt detta vatten har år efter år hamnat på marken bredvid och under huset. Resultatet blir en ständigt fuktig mark under huset som kan leda till fuktskador i grundläggningen och golvet.

Jord och växter tas bort

Ett annat problem var att stugan från början var satt på för låga cementplintar. Jorden under var inte heller bortgrävd och mängder med stenar, cementblock, brädor och annat skräp var instoppat under huset. Rabatter var också anlagda direkt mot huset och den redan snålt tilltagna luftningen in under huset igensatt med brädor och kantplast. Detta minskar ventilationen och gör att fukten stannar kvar under huset.

Första åtgärden blev att tillfälligt leda regnvattnet längre bort från huset, att gräva bort jord och växter vid stuprören, ventilera ut under huset, dränera med sten och grus samt sätta ut rejäla regnvattentunnor. K-Rauta säljer bra tunnor som rymmer 210 liter. Tunnan kan även förses med en vattenslang genom ett hål vid ovankanten så att överskottsvatten transporteras bort från huset. Att ta tillvara regnvattnet för bevattning, disk och tvätt är effekten av ett sant kretsloppstänkande.

Allt skadat material borttagetNytt friskt trämaterial lappas i

Efter inspektion tog vi bort skadade delar vid nedre hörnet. Det var framförallt de nedre delarna av knutbrädorna som tagit skada. Knutarna var målade med plastfärg vilket gjort att fukt som sugits in underifrån inte kunnat komma ut igen och därmed orsakat röta och maskangrepp. Sågningen vid skarven mellan den gamla knutbrädan och den nya delen utfördes snett så att en droppnäsa bildades. En droppnäsa förhindrar att vatten sugs in i ändträet. Det är intressant att lager för lager klä av ett hus och se de olika kulturhistoriska skikten. Vid allt renoveringsarbete kan det vara bra att dokumentera genom bilder, anteckningar och materialprover, liksom att ta lärdom av de misstag som gjorts och de skador som uppstått.

Det borttagna materialet ersattes med friskt trämaterial. Vi hade ingen masonit så en slaktad kryddhylla fick bidra med några bitar plywood istället. Knutbrädorna penslades in med linolja innan de sattes på plats. För att så här små träbitar inte ska spricka vid spikningen är det bra att förborra spikhålen med en mindre borr först. När oljan torkat ska knutbrädorna målas med linoljefärg. Den grävda gropen grundas med dränerande stenar och ovanpå placeras ett lager grov grus på vilket regnvattentunnan placeras.

Träarbetet avslutat

Vi såg vad vi gjort och vi såg att det var ett gott arbete!

Jan Gustafson-Berge

Ange din e-postadress för att följa denna blogg och få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 141 andra följare


Donate with PayPal

Senaste inläggen

  • Människans summa
  • Framtiden är så nära nu
  • ELDÖGA: Kurser och arrangemang 2018
  • LÖVUDDEN Maximun
  • Metallurer

Kategorier

  • ÅRSDAGBOK
  • ÅRSKURS och Månadskurser
  • Ekologiskt byggande
  • EN ANNAN VÄRLD
  • KÖPSTOPP
  • KONST
  • Lövudden
  • PERMAKULTUR
  • Självförsörjning
  • Uncategorized
  • VANDRARNA

Ekologiskt byggande EN ANNAN VÄRLD KONST KÖPSTOPP Lövudden PERMAKULTUR Självförsörjning Uncategorized VANDRARNA ÅRSDAGBOK ÅRSKURS och Månadskurser

Civilisationskritik & Utopi

  • Norrshaman Att vandra i skönhet i världen

Kultur & Konst

  • Antikvariat Eldöga Ett antikvariat på nätet
  • Dystopolis – The game A futuristic board game
  • Klara Berge Textilkonst

Miljö & Vardagsekologi

  • Omställning Världen förändras – ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet

PERMAKULTUR

  • Bloggbok om permakultur En växande samling texter om svensk permakultur
  • Permakultur Stjärnsund Centrum för lärande
  • Permakulturföreningen i Sverige Designverktyg för hållbara livsmiljöer
  • Skogsträdgårdens vänner Skogsträdgården på Holma i Skåne

Självförsörjning & Överlevnad

  • Allkorn Mångfald och livsmedelskvalitet
  • Förbundet Sveriges Småbrukare Giftfritt jordbruk, bra mat och levande landsbygd
  • Föreningen SESAM Fröodling, kulturarv och förmedling
  • Skogsskafferiet Ätliga växter i naturen
  • Småbruk på ett berg i Värmland En blogg om självhushållning och hantverk i det lilla
  • Tidningen Åter och Alternativ-forum Praktisk kunskap om självhushållning
  • Urvaken Prepping för alla!

Arkiv

  • mars 2018
  • februari 2018
  • januari 2018
  • november 2017
  • oktober 2017
  • september 2017
  • augusti 2017
  • juli 2017
  • juni 2017
  • maj 2017
  • april 2017
  • mars 2017
  • februari 2017
  • januari 2017
  • december 2016
  • november 2016
  • augusti 2016
  • juli 2016
  • maj 2016
  • mars 2016
  • februari 2016
  • januari 2016
  • november 2015
  • oktober 2015
  • september 2015
  • augusti 2015
  • juli 2015
  • juni 2015
  • maj 2015
  • april 2015
  • mars 2015
  • februari 2015
  • januari 2015
  • december 2014
  • november 2014
  • oktober 2014
  • september 2014
  • augusti 2014
  • juni 2014
  • maj 2014
  • april 2014
  • mars 2014
  • februari 2014
  • januari 2014
  • december 2013
  • november 2013
  • oktober 2013
  • september 2013
  • augusti 2013
  • juli 2013
  • juni 2013
  • maj 2013
  • april 2013
  • mars 2013
  • februari 2013
  • januari 2013
  • december 2012
  • november 2012
  • oktober 2012
  • september 2012
  • augusti 2012
  • juni 2012
  • maj 2012
  • april 2012
  • mars 2012
  • februari 2012
  • januari 2012
  • december 2011
  • november 2011
  • oktober 2011
  • september 2011
  • augusti 2011
  • juli 2011
  • juni 2011
  • maj 2011
  • april 2011
  • mars 2011
  • februari 2011
  • januari 2011
  • december 2010
  • oktober 2010
  • september 2010
  • augusti 2010
  • juli 2010
  • juni 2010
  • maj 2010
  • april 2010
  • mars 2010
  • februari 2010
  • januari 2010
  • december 2009
  • november 2009
  • oktober 2009
  • september 2009
  • augusti 2009
  • juli 2009
  • juni 2009
  • maj 2009
  • april 2009
  • mars 2009
  • februari 2009
  • januari 2009
  • december 2008
  • november 2008
  • oktober 2008
  • september 2008
  • augusti 2008
  • juli 2008
  • juni 2008
  • maj 2008

Sidor

  • BOK
  • BUTIK
  • DONATION
  • JORD
  • KURS
  • LÖVUDDEN
  • ODLING
  • OM
  • PERENN
  • STADEN
  • ÅRSDIKT 2017

Blogga med WordPress.com.

Avbryt
Integritet och cookies: Den här webbplatsen använder cookies. Genom att fortsätta använda den här webbplatsen godkänner du deras användning.
Om du vill veta mer, inklusive hur du kontrollerar cookies, se: Cookie-policy