Lantmäteriutrustning och uträkningar.
Nyttigheter och självförsörjning
En viktig princip inom permakultur är att på ett hållbart sätt använda varje yta och volym för en optimal produktion av nyttigheter. I den här texten betyder nyttighet i första hand en produktion av mat, krydda och dryck, förutom att växter även ”på köpet” ger skönhet, doft, nektar, pollen, fotosyntes, kolinlagring, ved m.m. Mitt syfte med odlandet är också att utveckla en hög grad av självförsörjning på grönsaker, rotfrukter, potatis, kryddor, råvara till dryck, bär och frukt. Med hög grad menas här så nära 100 % det går att komma.
Mångfald av produktionsplatser
För detta krävs platser och förhållanden lämpliga för odling av växter. I den här texten kommer jag att beskriva de ytor och volymer som finns på Lövudden. Ytan är intressant på ett vis , men också volymen är väl värd att ta i beaktande. Ytan är egentligen bara en tunn hinna som egentligen är noll, ovanför och under denna hinna finns volymen, uppåt och neråt. Istället för en enda likformig åkeryta arbetar jag med en stor mängd olika typer och former av odlingsplatser. Odlingen drivs mot självförsörjning enligt ovan och för varje år ökar den sammanlagda kapaciteten att producera mat och dryck. Min målsättning är även att undersöka hur liten yta det går att klara sig med. Förutom faktiskt behov av yta kan olika metoder användas för att öka produktionen på den plats som är tillgänglig. Att odla på höjden (volym), använda djupbäddar som tillåter mindre avstånd mellan rader och plantor samt tillämpa samodling och följdodling är några sådana metoder för ökad skörd.
Bäddarna för årsbehovet av gul lök och gröna ärtor.
Odlingsbäddar
Det finns nio stycken odlingsbäddar som alla är uppbyggda direkt ovanpå marken. De flesta utan underlag, men några har av olika skäl kasserade presenningar, diverse plast eller kartonger som bottenskikt. Bäddarna är komponerade av löv, gräsklipp, gödsel, sand och kompost. Bredden är generellt 90 centimeter och längden varierar mellan 8-15 meter.
Den sammanlagda ytan på dessa odlingsbäddar är 97 m².
På gång är etablerandet av två nya odlingsbäddar med en yta av 16 m².
Odlingscirkel med bondbönor. I bakgrunden finns en polykultur.
Odlingscirklar
Detta är helt enkelt odlingsbäddar som har formen av cirklar (och några ovaler). Vi fick låna ett fält bredvid vår tomt med gott om plats som kunde klippas upp till en mångfaldsgräsmatta. Det blev roligare och mer konstnärligt kreativt med cirklarna på detta fält. Liksom med de avlånga bäddarna är underlaget varierande, dvs. några med plast, några med kartonger, några direkt på marken och ett par med ett tjockt lager kvistar i botten. Ovanpå dessa underlag har det sedan byggts på med löv, gammalt hö, gräsklipp, sand, gödsel och kompost.
Den sammanlagda ytan på nio cirklar och två ovaler är 104 m².
På gång är en cirkel och en oval med ytan 20 m².
Perennbädd med bärbuskar och salladsväxter.
Perennbäddar
Detta är odlingsbäddar där två av dem har bärbuskar kombinerade med perenna salladsväxter och perenna lökväxter samt en, som kallas för polykultur (Nordisk Djungel) och som är planterad med alla typer av växter som är perenna och ger mat eller dryck. Den längsta perennbädden är Ormen som planteras med allt möjligt som dyker upp, inte nödvändigtvis ätbara saker. En planerad perennbädd kommer att innehålla bärbuskar och växter med ätliga blommor.
Gemensam yta för alla perennbäddar är 65 m².
Den planerade perennbädden kommer att få en yta på 14 m².
Stockbädd förberedd för frilandsgurkor.
Stockbäddar
En äkta stockbädd består egentligen av något murkna trädstammar som grävs ner lite i marken. Ovanpå detta ordnas sedan en odlingsbädd och stockarna fungerar som vattenmagasin och ger även långsamt ifrån sig näring till växterna ovanför.
Mina stockbäddar är uppbyggda av murkna timmerstockar och brädor från en helt raserad och nedbruten ladugård. De bästa stockarna används till att bygga en ram som består av tre varv vilket ger en höjd på cirka 50-60 cm. Ramen fylls sedan med murkna brädor. Sand hälls över och genom att gå omkring på sanden rinner den ned mellan brädorna. Efter sanden kommer gödsel, gräsklipp och trädgårdskompost samt en rejäl bevattning med gödselvatten eller utspädd urin.
Hittills har det byggts två stockbäddar med den sammantagna ytan av 11 m².
Två till stockbäddar är planerade med en ungefärlig yta på 8 m².
Odlingslådor i halvcirkel för perenna rotfrukter.
Odlingslådor
Mina första odlingslådor som placerades i den nu inhägnade köksträdgården har tagits bort, för att de murknat eller invaderats av oönskade växter, och flyttat ut på vår fält där de nu ingår i ett odlingsexperiment för att undersöka vad ”perenna rotfrukter” kan vara och användas till. Det ska bli tolv lådor placerade i en halvcirkel och hittills är sju av dem klara.
Det finns också ett antal i storlek varierande odlingslådor utanför entrén till vårt hus som så passande kallas för vår ”entréträdgård”. Förutom blommor finns där sådana kryddor, teväxter och salladsingredienser en vill ha nära när matlagningen når sitt crescendo.
Den ungefärliga ytan för alla dessa lådor är i skrivande stund 8 m² och när alla lådor är på plats kommer ytterligare 4 m² att tillföras.
Tomathinkar väntar på att fyllas med anpassad jordblandning.
Hinkar och stora krukor
En hink på 5-25 liter kan vara mycket produktiv om lämpliga växter odlas i den. Varje år måste all jord bytas ut och hinken laddas med en bra och näringsrik jordblandning samt vattnas rikligt. Jag brukar ha 11 stycken större hinkar mot en solig husvägg med tomater, ett 20-tal hinkar i varierande storlek i vårt ”partytält” också med tomater samt några hinkar här och där med tomat- och chiliplantor som blivit över.
Sammanlagt cirka 40 hinkar med en yta på 3 m².
Växthus II och det nybyggda växthus I i hörnet av köksträdgården.
Växthus
Mitt första och väldigt enkla växthus kämpade på i sju år och revs detta år i samband med att ett större och bättre växthus byggdes på samma ställe, i det nedre och soligaste hörnet av köksträdgården. Detta växthus är ordentligt reglat, klätt med riktig växthusplast och med korrugerade plastskivor på taket. Ett andra växthus finns bredvid och är också skapligt byggt med träreglar och återbrukade kanalplastskivor. Vårt tredje växthus finns på fältet och är byggt mot grunden till den raserade ladugården, som också har fått vara leverantör av byggnadsmaterialet, förutom fönstren som kommer från en villa i Västervik. Jag älskar växthus och känslan av att befinna mig där. Växthus kan också vara mycket produktiva, men kräver djupbäddar med mycket näring och vatten. Förutom grönsaker finns det vindruvor i alla tre växthusen samt spaljerad minikiwi och en kvitten i det första växthuset.
Våra tre växthus har tillsammans en odlingsyta på 9,4+2+4,6=16 m²
Årets drivbänk med extra tidig potatis i änden av det tidiga potatislandet.
Drivbänkar
Ungefär vartannat år tillverkar jag en ny drivbänk som blir hem för den allra tidigaste potatisen. När den är uppäten placeras ofta en squash, pumpa eller melon i lådan och över vintern kan bulbiller från vitlök sättas för att ge tidigt grönt att klippa.
Nu finns det tre sådana drivbänkar med en yta på 3 m².
Två nyplanterade äppleträd och en vinbärsbuske. Bakom finns bänkar med björnbär.
Fruktträd och bärbuskar
Träd och buskar är fantastiska ur produktionssynpunkt (förutom allt annat de ger som gåva). De upptar en väldigt liten yta på marken, låt oss generöst säga 1 m² per individ. Halva trädet eller busken finns under jorden med sina rötter och andra halvan finns ovanför jordytan som stam, grenar, kvistar, löv, blommor, frukt eller bär.
På Lövudden fanns, när vi köpte stället, två spaljerade päronträd, några krikonträd, nio äppleträd samt åtta körsbärsträd. Det fanns även tio bärbuskar i form av vinbär och krusbär samt två rosenkvitten och några rabarber. Gemensamt för alla dessa var att de inte skötts om på ett bra sätt, antingen var de inte skötta alls eller så var de felaktigt behandlade. Alla dessa växtindivider har jag under åren röjt fram, beskurit och vårdat så att de nu börjat vakna till liv igen och ger oss en ökande mångfald av frukt och bär.
Sinnebilden för grönhet. Ett gammalt äppleträd (Signe Tillisch) sträcker stolt på sig efter fem års vårdande beskärning.
För att öka både mängden och mångfalden av bär och frukt har vi planterat mycket nytt, dels köpta träd och buskar från plantskolor, men också utökat genom egna sticklingar och ympning av kulturäpple på områdets vildaplar. Vi har planterat fem äppleträd, ett päronträd, tre plommonträd, två körsbär och ett kvittenträd. Vi har också köpt och planterat tio vinbär och krusbär, väldigt många hallon och jordgubbar, åtta havtorn, åtta rabarber, nio amerikanska blåbär, fem minikiwi, fem björnbär, tre bärhäggmispel, två rosenkvitten, två aronia, två berberis, tre blåbärstry, fem fläder samt enstaka buskar av gojibär, koreansk silverbuske och körsbärskornell.
Genom egna sticklingar har området tillförts cirka 40 nya bärbuskar av varierande arter.
Ett område med en nyanlagd och mera intensiv skogsträdgård.
Skogsträdgård
Skogsträdgård är ett begrepp och koncept inom permakultur som betyder ett härmande av vissa produktiva skogstypers principiella utformning, där växtligheten i den naturliga skogen byts ut mot arter som ger mat eller andra nyttigheter. En skogsträdgård kan integreras i ett befintligt område eller anläggas från början samt vara intensiv eller extensiv, liten eller stor.
Jag har en större extensiv skogsträdgård på cirka 5000 m² under långsam uppbyggnad som ännu inte ger några större mängder av livsmedel. Där finns dock en del redan, bl.a. några äldre äppleträd, körsbärsträd, krikon, nyponbuskar och strödda förekomster av vinbärsbuskar. Efterhand som området röjs planteras det ut nya fruktträd, bärbuskar och perenna matväxter. I skogsmarken finns även en del vilda ätliga växter, samt några krydd- och medicinalväxter. Det finns också två mindre men lite mera intensiva skogsträdgårdar på vår egen tomt, där den ena är helt nyanlagd och den andra har några växter som fanns från början, exempelvis hassel, nypon, rallarros, vinbär, nässla och kirskål. Här matar jag på med växter så att hela markytan (och luftvolymen) blir täckt med olika matgivande växter.
Dessa två områden är på 16+45=61 m² tillsammans.
Den nya dammen grävd och designad med olika nivåer.
Dammar
Även vattenmiljöer kan vara produktiva, men på detta område har jag precis börjat lära mig och söker med ljus och lykta efter vattenväxter för små dammar och sumpmarker som är ätliga. Tipsa mig gärna om du har kunskap! Vi har hittills grävt en damm på fältet och en damm i en bäckfåra (som ibland torkar ut) som finns på vår mark.
Vägen ner till brunnen genom den extensiva skogsträdgården.
Vild natur
Den vilda naturen som omger vår plats är också en ”produktionsyta” värd att ta i beaktande. När det gäller mat och dryck skördar vi huvudsakligen flera sorters svamp, blåbär, lingon, en del kryddväxter, nypon, enbär samt fisk och källvatten.
Här finns ingen anledning att ange någon yta då den är mycket extensiv.
Summering som överraskade
Då är det dags för en summering. Första siffran är aktuell yta i kvadratmeter och den andra står för närliggande och fullt möjlig expansion. Antalet fruktträd kommer att öka något och mängden bärbuskar ökar oavbrutet då sticklingarna tagit sig och planteras ut lite här och där. Skogsträdgårdarna kommer inte att öka i yta utan istället fyllas allt mera inom den yta (volym) som redan finns. Vad gäller dammar är fyra stycken mindre dammar längs med bäckfåran planerade. Den vilda naturen finns där hela tiden och det är upp till oss att samla in de gåvor som erbjuds.
Odlingsbäddar 97 (+16)
Odlingscirklar 104 (+20)
Perennbäddar 65 (+14)
Stockbäddar 11 (+8)
Odlingslådor 8 (+4)
Hinkar 3
Växthus 16
Summa odlingsyta 304 m² (+62 m²).
Antalet fruktträd 34 stycken.
Antalet bärbuskar 120 stycken (förutom hallon och jordgubbar).
Detta var mer än jag själv uppskattade innan jag verkligen tog mått på odlingskostymen. Det känns nu som om det kan vara möjligt att nå en mycket hög (nära 100 %) grad av självförsörjning för två personer på grönsaker, rotfrukter, potatis, kryddor, frukt och bär med denna yta och övriga produktionsområden till förfogande. Det ska bli spännande att se resultatet av årets odling, skörd och konservering.
Jan Gustafson-Berge