LÖVUDDEN

LÖVUDDEN
Artikel till tidningen ÅTER Nr 3/17

Introduktion: Det ena gav det andra
När jag frågade redaktören för den eminenta tidskriften ÅTER, om det fanns intresse för en text om arbetet med permakultur på Lövudden, fick jag även i uppgift att skriva en text om vad som hänt på Lövudden sedan 2009. Då skrevs nämligen fyra stycken artiklar som handlade om det första året på vårt då nyinköpta ställe. Årsrapporten finns fördelad på nr. 4/08 samt nr. 2, 3, 4/09 i tidigare nummer av ÅTER.

Tillbakablick: Ljuva minnen och lärdomar
Det var med nyfikenhet och en viss spänning som jag uppdaterade mig genom att läsa de tidigare skriverierna. Det var med samma känsla som att höra sin egen röst på en ljudinspelning eller att se sig själv på en filmupptagning. I tillbakablickandets disiga sken syntes dåtid, nutid och framtid dansa med varandra.

Genom att sammanställa de olika ämnen och teman som berördes i artiklarna, gavs en bra uppfattning om vad som då rörde på sig och var aktuellt. Det mesta pågår fortfarande, en del har försvunnit och mycket annat har kommit till. Några saker har även på ett relativt sätt blivit färdiga. Jag kommer nu att kort rekapitulera de olika ämnena, men också fördjupa vad som har hänt de senaste sju åren och slutligen som en visionär blicka in i den närliggande framtiden. En intressant siffra att ha med sig är närvarofrekvensen som från 2009 har ökat från 25 % till 63 % räknat på årsbasis.

Bostadshuset i funktionellt och gott skick
Bostadshuset var i gott skick när vi köpte det och är fortfarande i ett gott skick. Jag bestämde tidigt att inte göra några större förändringar av typen riva ut det gamla köket, föra in plastmaterial i konstruktionen, byta fönster, installera nytt värmesystem, bygga till nya husdelar eller föra in mera vattendragningar, utan endast arbeta med mindre förbättringar.

Under de senaste åren har vi renoverat några fönster varje år. Trasiga fönsterrutor har bytts ut, löst fönsterkitt tagits bort och ersatts med nytt egentillverkat av krita, pigment och rå linolja. Fönsterramarna har grundats och målats med terpentin, vit och ockragul linoljefärg. Skorstenen har förbättrats vid luftventilen och på några ställen har det fogats om mellan tegelstenarna. Ytterdörren och dörren mellan kök och skafferi har tilläggsisolerats. Runt husets grund har jordblandat grus tagits bort och ersatts med dränerande mindre stenar.

Det dåligaste med huset är att underlagspappen på taket är gammal borde bytas. Det är dock ett omfattande och dyrbart arbete, så än så länge skjuter vi det framför oss genom att vara vaksamma på trasiga tegelpannor och byta dem omedelbart.

Det vi arbetat mest med är inredningen för att få den mera funktionell och vacker. Alla rum har målats om i många olika kulörer av gult, orange, rött, grått, lila, rödlila, grönt och blått. På övervåningen har flera sovplatser ordnats genom att en stor sidogarderob har fått en platsbyggd dubbelsäng och en lös enkelsäng. En alkov har försetts med en öppningsbar helvägg och en platsbyggd dubbelsäng. På övervåningen har hallen försetts med två arbetsplatser, varav en för vinterhantverk och en för kontorsarbete.

En självförsörjare tillbringar mycket tid i sitt kök och även för vardaglig matlagning och samvaro är köket en central plats att visa stor omtanke. Några nya över- och underskåp har tillverkats i samma stil som övriga köket, ett par hyllor har satts upp. Ovanför eldstadskomplexet finns ett hängande och gallerförsett hyllsystem som kan brukas för en mängd olika saker: upphängning, förvaring och torkning. Inne i kallskafferiet har ett mindre och isolerat skafferi byggts in i det gamla hyllsystemet. Under vintern när kyl och frys är avstängda fungerar detta utrymme utmärkt som en kyl.

Farstu och hall är utrymmen som ofta blir till riktiga proppar med mängder av skrymmande saker som irriterar och gör vardagen svårare. Både farstu och hall har försetts med avlastningsytor, upphängnings- och hyllsystem som både möjliggör för saker att finnas till och som samtidigt erbjuder passager för människorna som ska ut ur eller in i huset.

Huset fungerar alltså mycket bra. Det som finns som åtgärder framöver är att renovera klart fönstren, sätta in ett nytt lås i ytterdörren, ta upp en inspektionslucka genom golvet ner under huset, tilläggsisolera med cellulosafibrer på kallvinden och lite målningsarbeten inomhus.

Jordkällaren har blivit både varmare och kallare
När taket på torpets ursprungliga jordkällare rasade 1966 byggdes en ny källare året efter närmare bostadshuset. Själva jordkällaren är bra, murad med block, putsade väggar, golv och tak gjutna i betong. Källaren har dubbeldörrar, är uppdelad på två rum och bra ventilerat. Den ligger dock helt felplacerad i ett öppet söderläge. Som vanligt fanns det för lite jord ovanpå källaren och en hel del av fyllningen hade kasat ner under årens lopp.  Nedre delen av ytterdörren var rutten och inredningen föll samman som ett torrt och dammigt kexchoklad. Dörren renoverades och försågs med ett utskjutande tak. Ny inredning tillverkades med hyllor och lådor anpassade till våra förvaringsbehov.

För att förbättra jordkällarens förmåga att hålla kallt på sommaren och varmt på vintern, med målet att temperaturen året om ska hålla sig mellan 0-10 grader, behövdes stora mängder jord tillföras. Det arbetet startade omedelbart och pågår fortfarande. En bit ut från jordkällaren och runt om densamma har jag byggt en låg stenmur och fyllt på innanför med ”skräpjord” som uppstår vid andra arbeten. Ovanpå stenmuren byggs det vidare med grästorv med en inre fyllning av ”skräpjord”. Arbetet har gett resultat och för varje år sjunker temperaturen en grad inne i källaren under sommartid. Några meter av stenmuren återstår att bygga med efterföljande stapling av grästorv (som också uppstår vid andra arbeten) och jordpåfyllnad. Sedan ska jordhöljet planteras med bärbuskar och perenna grönsaksväxter, i syfte att ge skugga och mat.

Utomhusköket har vandrat omkring som en rastlös själ
Det påbörjade huset som var tänkt att bli ett utomhuskök har under åren varit virkesförråd, allmänt förråd och vedbod. Det senaste budet är garage för elcyklar och elmoped samt förråd för redskap till skogsarbete och landskapsvård. I samband med byggandet av en badstuga mellan utedass och gäststuga planeras uteköket att förläggas där. Ett mindre utekök i form av ett arbetsbord finns redan vid vår stora uteeldstad med elden i bra arbetshöjd och sittbänkar nästan runt om.

Växthus och drivbänkar växer och drivs
Det första växthuset har fått sällskap av två andra och under våren 2017 revs det första växthuset, som trots sin enkelhet stått upprätt i 7 år, för att ge plats åt ett större hörnväxthus på samma plats. Det finns nu tre bra växthus där jag roterar gurka, tomat samt paprika och chili. Dessutom finns ett partytält och en varm vägg åt sydväst som ger plats för ett trettiotal hinkar med tomater. Vartannat år byggs en ny drivbänk för att vara hem åt den allra första potatisen som skördas i mitten av juni. Drivbänkarna får sedan ligga kvar och används till lite av varje såsom squash, melon eller tidig drivning av bladgrönt.

Energi som värmer och strömmar
En av våra bästa investeringar var att installera en högkvalitativ braskamin i det stora rummet. Den är energieffektiv och ger snabbt värme i vardagsrummet när vi anländer till det ouppvärmda huset och värmen sprider sig sedan för varje dag i det övriga huset. Vedspisen gör fortfarande sin goda tjänst i köket för matlagning och uppvärmning, men den gamla kökspannan med tillhörande vattenburen värme och element används numera bara under riktigt kalla perioder under vintern.

För att minska behovet av uppvärmning har alla fönster renoverats, ytterdörr och skafferidörr isolerats. Mattor läggs ut under eldningssäsongen och en planerad åtgärd är att tilläggsisolera kallvinden med cellulosafibrer. I takt med ökad närvaro ökad också förbrukningen av ved och vi använder nu cirka 5 m3 per år, vilket tillgodoses genom röjning i närbelägen skogsmark.

Vår generella användning av elektricitet är väldigt låg och når sin topp under sommarmånaderna då kyl och frys samt eldrivna maskiner arbetar för fullt. Under åren har vi steg för steg förbättrat elsystemet och nyligen investerat i en bättre spis. På taket åt sydväst sitter numera fyra solceller med en sammanlagd effekt av 1 kWh, vilket inte är så mycket, men ändå märks på statistiken från elbolaget. Några kWh levererar vi till elnätet och får betalt för, men mesta nyttan är den el som matas rakt in i husets egna elsystem och därmed minskar den mängd el vi behöver köpa.

Det stora huset och gäststugan har också fått separata system med 12-Volt som kan användas för viktig belysning, radio, dator och laddning av mobiltelefon, både till vardags och som krisberedskap.

Skogsträdgård med nyttogivande träd och buskar
Den stora och extensiva skogsträdgården på cirka 5000 m2 förändras i lugn takt. Varje år röjs nya delar, där de träd som tas bort blir till ved, häck- och byggnadsmaterial. Målet är att skapa en gles mångfaldsskog där även fruktträd, bärbuskar och perenna matväxter kan trivas. Som rester från äldre tider finns vinbär, krikon, körsbär och några äppleträd i detta område. Dessa växter gynnas genom att det gallras runt om och de förbättras även genom beskärning. Andra redan förekommande träd och buskar som gynnas är sälg, rönn, oxel, hagtorn, björk, hassel, fågelbär, enbär och nyponros. I år har jag också ympat in olika sorters kulturäpplen på områdets vildaplar och kärnsådda äppleträd, med cirka 200 skarv- och barkympar.

I vår trädgård finns också två mindre och mera intensiva skogsträdgårdar som planteras med fler och fler växter med syftet att skapa en djungelliknande volym av matgivande växtlighet.

Nordisk djungel med blommor, örter, matperenner, bärbuskar och fruktträd
Varje år har vi utvidgat de områden som innehåller medvetet utplanterade nyttoväxter och tomten och markerna runt omkring oss fylls med växter som ger mat, dryck, krydda, medicin, doft, färg och form. Varje resa vi gör innehåller alltid besök på någon plantskola. Det är en stor glädje att få följa en ny växt, se till att den trivs och notera när den börja ta för sig och fylla upp sitt område. Sedan vi kom hit har vi planterat 10 nya fruktträd och drygt 100 bärbuskar. Eftersom jag arbetar med permakultur är en specialitet perenna grönsaksväxter. En stor mängd sådana har planterats och förökats och ger oss nu ätligt växtmaterial från april till november. För några år sedan startades en plantskola för eget bruk med fröuppdragning, självsådda plantor och sticklingar. Det känns mycket trevligt att hämta växter för utplantering från den egna plantskolan, eller ge bort till vänner.

Natur och sjöliv
Några hundra meter nedanför vår fastighet finns en fantastisk sjö som heter Vindommen. Den är väldigt långsträckt och intressant med många vikar åt alla håll. Vid en av de närmaste små vikarna har vi en bad- och båtplats som vi delar med några grannar. Under alla år har vi kämpat mot isens kraft som bråkat med bryggkonstruktionen och de betande kornas envisa intresse av att stå i en stor hög och bajsa just på vår bryggplats. Förra året tog vi ett krafttag och har nu lyckats spärra av med staket och taggtråd så pass väl att korna håller sig utanför.

Jag skulle vilja använda sjön Vindommen under alla årstider mycket mer än vad som görs i nuläget. Jag vill fiska mer, lära mig om de olika fiskarna och hur de kan bli goda måltider. Jag vill vara ute mer på isen för att pimpelfiska och åka långfärdsskridskor. Jag vill åka ut mer med vår båt och olika kanoter.

Två händelser har under skrivandet fört oss närmare vattnet. Vi har köpt två hybridkajaker som gör det mycket enkelt att lägga ut och ta sig fram längs med vattenytan. En flytande ö har också börjat födas på stranden. Den ska fungera som flytande badbrygga, fiskeplattform, viloplats och reningsverk.

Lokalt kretslopp av näringsämnen
När vi kom till Lövudden fanns ett ”klassiskt utedass”, vilket betydde en liten, svårstädad, otät, dragig, luktande och dålig företeelse som genast byggdes om med urinseparation och latrinkompostering. Nästa steg blev att åstadkomma en diametral byggnad som fick namnet ”Dasspalatset”. Målet med detta bygge var att upphöja utedassets status med målen dragfritt, djurtätt, luktfritt, lättstädat, gott om plats, ekologiskt och vackert.

Det nya dasset har urinseparation och urinen samlas in i dunkar och sprids sedan vid behov, antingen koncentrerad eller utspädd. Till själva dasset hör också en avdelning för latrinkompostering. Bajset hamnar i små tunnor tillsammans med toapapper och finfördelat organiskt material. När en tunna är full dateras den och lagras i ett år varefter den töms ner i en av kommunen godkänd behållare för latrinkompostering. När denna behållare är full töms innehållet i en träkompost tillsammans med uppräfsade löv. När det är dags att tömma latrinkomposten igen består materialet i träkomposten av ett näringsrikt medel för jordförbättring och hamnar där behov finns.

Detta är ett vackert och fungerande exempel på hur ett lokalt kretslopp av näringsresurser kan etableras, i stark kontrast till hur latrin och urin hanteras i storsamhället.

Historiens närvaro inspirerar och engagerar
Överallt på vår tomt och i omgivningen finns rester och spår av föregående människors verksamhet. Själva landskapets utseende har formats av naturbruk under långa tider. Det finns också lämningar med avfall som dyker upp så fort spaden sätts i marken. Jag samlar in alla kulturhistoriska fynd med idén att någon gång sortera, analysera och ordna ett litet gårdsmuseum. Jag har också påbörjat ett litet engagemang i den lokala hembygdsföreningen och hjälper till med inventering av de torp som finns eller har funnits i trakten. Som ett särskilt bidrag i detta inventerar jag rester av kulturväxter och har börjat föröka några av dem, bl.a. en humle från torpet Tristad.

Elementet TRÄ: Verkstad och återbruk
Jag är hantverkare med kunskap inom många skilda områden och älskar återbruk. Behovet av utrymme för att härbärgera verktyg, små maskiner, material och tillbehör är alltså stort. Ett av uthusen innehöll en ”snickarbod” som under åren har expanderat för att nu uppta hela huset. Det som fanns i utrymmet har flyttat till utsidan eller hamnat på andra platser. Men även om utrymmet har blivit större är det fortfarande för litet och trångt. Det är samma visa varje vår på så sätt att det knappt går att komma in i verkstaden, då alla golvytor och arbetsplatser är belamrade med saker.

Under sommarhalvåret flyttar verkstadsarbetet utomhus och utförs ofta på ett rejält arbetsbord. Inställda saker flyttas ut och det går att komma in i verkstaden. Efter hand har nya hyllor satts upp på väggarna för att ge mera plats. Sakta pågår också en invändig tätning av huset med spillbitar av plywood och förberedelser har gjorts för att en liten vedkamin ska kunna installeras. Målet är att kunna värma upp verkstaden tillfälligt så att arbete även kan utföras under den kallare delen av året.

Odling för självförsörjning expanderar
När vi kom hit fanns ingen grönsaksodling alls. Vi började direkt med att anlägga odlingsbäddar och har fortsatt med det under alla åren. Nu är vi uppe i drygt 350 m2 effektiv odlingsyta inberäknat odlingsbäddar, odlingscirklar, perennbäddar, växthus och drivbänkar. Planering finns för att komma upp i 400 m2 och då tror jag att vi når målet med självförsörjning för två personer med grönsaker, rotfrukter, kryddor, drycker, frukt och bär. Det som återstår att öka upp är bönor, vissa rotfrukter och äpplen.

I långsam takt har vi skalat upp gröda efter gröda till den nivå där självförsörjning inträder och förutom odling med alla sina insatser inbegriper det också att kunna bereda, förvara, konservera och laga god mat av råvaran. Varje år testar vi någon ny grönsak som ibland integreras i odlingssystemet och ibland faller ur direkt. I år nådde vi självförsörjning på t.ex. rabarber med tio produktiva plantor och en uppskattad skörd på 20 kg. vilket innefattar två drivna plantor för extra tidig lyxskörd, ett större antal rabarberpajer och rabarbermuffins, en omgång rabarbervin på 20 liter och därefter fortsatta pajer och annat det går att göra med denna stjälkgrönsak i gränsområdet mellan grönsak, frukt och bär.

Ätliga vilda och tama växter
Jag har väldigt länge haft ett intresse för vilda och ätliga växter. Köpet av Lövudden har gjort det möjligt att fördjupa denna verksamhet eftersom det förekommer många lämpliga växter i naturen runt omkring oss. Mitt engagemang inom permakultur har dessutom fört in fleråriga grönsaksväxter i min intressesfär och också öppnat ögonen ytterligare för en mångfald av nya växter och deras användning för olika ändamål. På Lövudden blandas nu detta friskt och vildsint genom att vilda växter förs in på vår tomt, in i odlingarna och kulturväxter sprids ut i den mer vilda omgivningen.

Konservering av livsmedel
När skörden ökat har också konserveringen ökat i omfattning med sylt, mos, saft, inläggningar, mjölksyrejäsning och övrig förvaring av grönsaker och rotfrukter i jordkällaren. Under åren har vi lärt oss genom den hårda och mödosamma vägen med några misslyckanden varje år. I samband med kurser i konservering experimenteras det friskt och ibland blir resultatet en dagslända och ibland är det något som fastnar och förs vidare. Men vi har också utvecklat och förfinat våra kunskaper och metoder. Vi har lärt oss vad vi verkligen äter upp av det som har konserverats. En bra tumregel är att när den sista burken, sista flaskan eller sista grönsaken hämtas ut från jordkällare eller annan förvaring, så ska det också vara redo att fylla på med nya saker. Tar det slut innan ökas odlingsmängden eller insamlingen. Finns det kvar är det dags att minska på intaget eller börja äta mer.

Det behövs väldeliga mängder med glasburkar och glasflaskor och nu har vi samlat på oss lämpliga burkar och flaskor. Storleken anpassas till det som ska konserveras där t.ex. tomatsås har en större burk och havtornsmarmelad en mycket liten burk. Flaskor kodas med sin storlek, färg och kapsyl så att olika safter och alkoholdrycker kan skiljas åt utan etikettering.

Några favoriter inbegriper det mesta från äpplet: torkade äppleringar, mos, must och cider. Bland sylterna gillar vi blåbär, lingon, hallon, röda vinbär, den underbara havtornen samt det något udda moset på minikiwi. Vad gäller inläggningar och mjölksyrejäsning är gurkor, bitar av morötter, rödbeta, tomatsås och brytbönor frekventa i matlagningen. Torkade favoriter är lök, frukt och bär, kryddor av olika slag, samt ärtor och bönor.

Gödsel och andra näringsämnen
Gödsel och näringsämnen är viktiga ingredienser i en odlingsverksamhet. Det finns inga gödslande djur på Lövudden och inget jordbruk med tillgänglig djurgödsel i närheten. De första åren var gödselbehovet lågt, men i takt med ökande areal steg behovet. Jag hittade en torr gammal hög med gödsel, igenväxt med nässlor bredvid den gamla fallna ladugården, som grävdes ut med stor möda. Vår egen produktion av näringsämnen kom också igång med både trädgårds-, köks- och latrinkompost. Vår urin vattnades ut på odlingarna och alltid fanns det nässla, vallört och lupin som låg och jäste i någon behållare som gödselvatten. Marktäckning tillämpar vi generellt i odlingarna, dels med gigantiska mängder av gräsklipp från vår elgräsklippare med uppsamlare under sommarhalvåret och genom täckning med räfsade löv över vintern.

Under de senaste åren har gödselbehovet täckts på flera sätt. En gång fick jag en hel gammal gödselhög med hästgödsel från några vänner i närheten som skulle flytta från sin gård och den räckte några år. Lagom till den tog slut fann jag en gammal ströbädd med många lager av sammanpressad halm, koskit och gödselvatten under högarna med virke från den raserade ladan. Den var alldeles svart, fuktig och kryllade av röda kompostmaskar. Efter bortrensning av murkna brädor, trasiga tegelpannor och lite nässelrötter fick jag en perfekt gödsel att lägga på landen och till att göra vår allmänna jordblandning till nya plantor, växthusbäddar och tomathinkar. Denna multiblandning tillverkas av en rullebör vardera av fin sand, finhackad gödsel, sållad skräpjord och kompost. Dessutom tillsätts lite Algomin och aska.

Kurser och arrangemang
Varje år erbjuder Lövudden några gratiskurser som bl.a. brukar annonseras hår i ÅTER. Ibland kommer det inga deltagare och ibland är det 10 personer som medverkar. Intresset för verksamheten här är i stigande och varje år har vi några studiebesök och många besök av vänner. Jag är med i arrangemanget ”Öppen trädgård” vartannat år och planerar även att medverka i regionens konstrunda.

En av de populäraste kurserna är vår äpplemustning en lördag under september eller oktober som dagen efter följs upp med en effektiv privat mustning med grannar. Vår utrustning och våra metoder har förbättrats och vi gör själva 40 liter som sätts som cider och 30 liter som blir till drickmust.

Fortsatt jäsning i damejeannerna
I samband med pressning av äpplemust har vi i alla år också satt äpplecider och är nu uppe i 40 liter cider åt gången. En vän i närheten som också är uppfinnare har byggt en mycket funktionell press som tillsammans med en köpt äpplerivare betydligt underlättat hanteringen från äpple till färdig dryck. Vintillverkningen har fortskridit och vissa sorter har blivit en tradition. Det börjar med rabarbervin, sedan kommer vinbären och därefter körsbären som alla ger fina viner av olika karaktär. Varje år gör jag också olika experimentvin med varierande slutresultat. Några av råvarorna har varit maskrosblommor, sur björksav, syrenblommor och fläderbär. Jag skulle gärna vilja lära mig att komma så nära ett rött druvvin som möjligt med svenska råvaror. Hittills har det inte blivit så bra och satsen har ofta blivit konverterad till årets glögg. Jag tar tacksamt emot tips och recept från Återläsare!

Murket uthus har blivit mycket gäststuga
Jag har snickrat och byggt mycket i mina dagar, ända sedan en såg och hammare kunde hållas i händerna. Ändå hade jag aldrig byggt ett helt bostadshus från början till slut och det var en dröm att få göra det någon gång. Lövudden gav en sådan möjlighet. Det fanns ett gammalt uthus på tomten som tjänat som hönshus, garage och allmän förvaringsplats. Det var i dåligt skick och hade en låg takhöjd. Under ett års tid plockades huset ner takpanna för takpanna, bräda för bräda och spik för spik drogs ut, tills bara den gjutna grunden återstod. Grunden är bara på 14 m2 så därför fick den nya gäststugan växa på höjden, med högt i tak och en loftsäng på vardera kortsidan. Stugan är inredd för fyra personer med bäddsoffa, ett litet kök, en sittplats, hyllor och skåp samt en mindre vedkamin. Elförsörjningen ordnas med en mindre anläggning för 12 Volt. Isolering i väggarna är av linfibrer och tak och golv isoleras med cellulosafibrer. Efter två års byggande var den beboelig, men fortfarande återstår en del mindre inredningsarbeten och hälften av markarbetena runt den gamla grunden. Det var mestadels kul och lärorikt att bygga ett hus, men också mycket arbete.

Mångfald av djur och växter
Av en släkting fick vi en packe av tidskriften ”Natur och Trädgård” som hamnade som läsning på utedasset. I en av tidskrifterna fanns en mycket bra och lång artikel om biologisk mångfald och hur var och en med olika åtgärder kan hjälpa och gynna djur och växter på sin egen plats. Där fanns också en check- och poänglista för att se hur läget var. När hela listan bockats av kunde jag med glädje konstatera att Lövudden låg i topp med nästan full poäng. Det fanns några saker kvar att bocka av och det arbetet pågår i skrivande stund med uppsättning av fågelholkar, utveckling av vattenmiljöer, kvarlämnande av tjocka stammar på marken i skogen och byggande av en stenmur.

Vattnets kretslopp utvecklas
Som en del i arbetet med permakultur görs fördjupade analyser av de olika elementen, hur energi och resurser strömmar och rör sig samt hur lokala kretslopp kan byggas upp. Vattnet är ett av dessa element. I stora drag handlar det om att säkra sitt dricksvatten, utveckla en verksamhet som inte slösar med vatten, samla in så mycket regnvatten som möjligt, inte smutsa ner vattnet med farliga ämnen samt ordna med biologisk vattenrening.

Vi har nyligen ökat upp vår kapacitet att samla in regnvatten och har nu 2500 liter när tunnorna är fyllda. Flera nya dammar ämnade för bevattning och en ökad mångfald håller på att anläggas längs ett vattenstråk som rör sig genom våra marker. Skissarbete och förberedelser har inletts för att bygga en biologisk reningsanläggning som ska behandla gråvatten från utedass, badstuga, utekök och gäststuga.

Permakultur på Lövudden: Ökad medvetenhet och fokus
Kring årsskiftet 2009/2010 gick jag en utbildning i permakultur, en PDC (Permaculture Design Course). Denna kurs fick mig att ännu mera medvetet fortsätta arbetet med Lövudden. Sättet att tänka och designa med permakultur gav struktur, överblick, en förmåga att se samband och nyttiga kopplingar som gav platsen ökad energi. Jag ska inte orda så mycket mer om det här, då det kommer en artikel i ÅTER om hur jag arbetar med permakultur och då särskilt med elementet JORD som ett exempel.

Sammanfattning
Det har varit kul och lärorikt att blicka in i tiden. Oj vad mycket vi har gjort och vi är en bra bit på väg mot en fullbordad permakulturell plats. Mycket trevligt finns kvar att göra och kanske du som Återläsare kommer att vara med i det arbetet genom deltagande i en kurs, som praktikant eller besökare.

Jan Berge
Har praktiskt och teoretiskt arbetat med frågor kring självförsörjning sedan slutet av 1970-talet. Dubbelbor dels i Linköping och dels på Lövudden och arbetar där sedan 2009 med självförsörjning, krisberedskap, resiliens och permakultur.

kosmotopia@gmail.com
https://eldoga.wordpress.com/
https://permakulturbok.wordpress.com/

Annonser