Lagom med snö kan tydliggöra strukturer

Lagom med snö kan tydliggöra strukturer

Varje dag under odlingsperioden har jag gått en inspektionstur på åkern i gångsystemet som inramas av de tre åkertegarna. Det är två långa gångar och en mindre gång på tvärs som delar upp varje teg i två delar. Sammanlagt blev det i år tre tegar på vardera 200 m² odlingsyta. Alla tegarna är delade på hälften så det fanns alltså 6 odlingsytor att disponera. De olika halvtegarna är dessutom i sin tur i några fall indelade i mindre ytor med ett varierande växtinnehåll.
Mer om åkern här, Här och HÄR.

Det har varit intressant att följa hur de olika växterna klarat av konkurrensen med de växter som redan fanns i jorden från början. Amatörer som vi är på jordbruk, både plöjdes och harvades det ganska dåligt, så förutsättningarna var inte de bästa.
På den brukade ytan har det särskilt varit åkertistel och kvickrot som dominerat. På den övriga obrukade åkerytan som plöjts, men inte harvats, har vi inventerat fram ett trettiotal av de vanligaste s.k. åkerogräsen.
Förutom regn från ovan har ingen bevattning ägt rum, med undantag för bevattning av nyplanterade majsplantor.

Subklöver och perserklöver i en av gångarna

Subklöver och perserklöver i en av gångarna

Gångsystem med gröngödslingsväxter
En lång gång har haft en blandning med subklöver och perserklöver och den har växt på bra. Den andra gången har varit sådd med Westerwoldiskt rajgräs och det växte  inte så bra. Den korta tvärgången är inte sådd alls utan består mest av kvickrot som växt alldeles förträffligt.

Skiss över odlingen på åkern 2014

Skiss över odlingen på åkern 2014

Spannmål till hjort och fasan
En halvteg (nummer 7a) är indelad i två delar varav den ena delen har varit sådd med korn och den andra med nakenhavre, båda sädesslagen med en insådd av subklöver. Sädesslagen har kommit upp men verkade inte klara av konkurrensen från andra växter. Dessutom har hjort eller hare på ett mycket skickligt vis bitit av de översta delarna på varje blad av sädesslagen och därefter har våra fasaner haft det mycket trevligt med spannmålstegarna, där de kunnat gömma sig och äta av nedfallna korn.

Grävlingspotatis
Potatisen i den andra halvtegen (nummer 7b) har växt på riktigt fint och blasten har varit frisk med en bra grön färg. Efter en mödosam uppkörning av potatisfåror med hjulhacka och kupning har de kupade raderna efterhand täckts med klippt gräs både från vår tomt, klippta ytor runt om åkern samt från gångsystem och skördade gröngödslingsytor. Potatisen klarade torkan bra och har gett en ordentlig skörd som fyller en av bingarna i jordkällaren. Utsädet bestod helt och hållet av gröna potatisar som grävlingarna rotat upp ur potatislanden förra året.

Lin och honungsört
Halvtegen (nummer 6a) har till hälften varit rikligt sådd med linfrö och tillväxten har också varit mycket riklig. Helt klart konkurrerade linet ut kvickroten och växte helt över alla andra växter och fältet strålade på förmiddagarna av en vacker ljusgrön färg tillsammans med blommornas alldeles särskilda blå kulör. Den andra hälften såddes med honungsört som kom riktigt bra och vars blommor framförallt lockade tusentals humlor men också några av mina inneboende bin.

Majs i omgångar
Halvtegen (nummer 6b) planterades i omgångar med majsplantor. Första blocket med 70 plantor kom i jorden 7/6 med tidningen Corren som marktäckning. Det andra blocket med 70 plantor kom i jorden under vecka 25 med kartongbitar som marktäckning. Ännu en vecka senare planterades 49 plantor med papperskassar som marktäckning. Slutligen efter ytterligare en vecka de sista drygt 50 plantorna som bara sattes rakt ner i något omgrävd och luckrad jord, utan hjälpande planteringsjord och marktäckning.
De sista omgångarna kom i jorden för sent för att ge några kolvar, men de första två blocken har gett 1-2 två kolvar per planta. Den torra sommaren och bristen på vatten, hanterade majsen på så sätt att den bärande stammen blev väldigt kort. Istället satsade varje planta på att snabbt utveckla handelen i toppen och en hona som blev majskolv.

Purjolök och blommor
Halvtegen (nummer 5a) är till fullo besådd med en blandning av Westerwoldiskt rajgräs och perserklöver. Även här har gräset kommit dåligt, så klövern har fått täcka marken på eget bevåg, vilket den också gjort i sällskap med lite kvickrotsblad. Under säsongen har denna teg klippts ett par gånger för att ge material till marktäckning.
Den andra halvtegen (nummer 5b) har till hälften varit planterad med två rader purjolök samt solros och indiankrasse. Det blev sammanlagt fyra smala och upphöjda odlingsbäddar med marktäckning av gammal halm och ensilage mellan. Den andra hälften av halvtegen har varit lyckosamt besådd med blodklöver som är den klöversort (av de jag har) som växt allra frodigast. I beskrivningarna stod att blodklövern inte skulle blomma första året, utan att de plantor som klarade vintern skulle blomma andra året. Efter att jag klippt ner den frodiga växtligheten började dock plantorna att blomma på låga stjälkar. Det var så vackert att de fick stå kvar tills blomningen var över.

Några dagar innan första snön målade åkern i gråskala

Några dagar innan första snön målade åkern i gråskala

Maskiner och redskap
Slåtterhjälp har vi fått med vår egen dundermaskin, som är till stor hjälp i odlingsarbetet, vilket är en elgräsklippare med uppsamlare av märket Bosch (ROTAK 43 LI). Förutom att klippa vanliga gräsmattor kan den ta sig fram genom annan varierande växtlighet och förvandla den till nyttig marktäckning. Med denna hjälpare klipps delar av gångsystemet runt om åkern samt gångsystemet mellan åkertegarna.

Även gröngödslingsytor på tegarna har klippts. I slutet av säsongen klippte jag över allt utom potatis- och majslandet för att få marktäckning till odlingsbäddar längs med åkerkanten. Jag försökte även klippa linet men det blev för svårt med de fibriga stjälkarna (även oljelin har fibriga stjälkar, fast hela plantan är kortare än fiberlin), så linet slog jag nödtorftigt med lie.

Inspiration från bina
Olika ytor har trätt fram med varierande färg, höjd och struktur. Dels har det varit skillnader från teg till teg, men också inom varje teg har uttrycket varierat. Ibland har jag önskat mig flygförmåga för att kunna se odlingsytornas utveckling och deras inbördes relationer från ovan, likt en ständigt föränderlig tavla. Kanske vi gör försök med en liten drönare med kamera under nästa år. Mina tankar har gått till bina och hur de organiserar sina vaxkakor efterhand som deras behov och säsongen förändras. Jag har funderat över hur en liknande ”flytande växtföljd” skulle kunna genomföras på åkern.
Nu väntar jag på att en granne ska komma och plöja innan vintern anländer, annars får det bli plöjning till våren med därpå följande harvning.
Återkommer framöver med en text om visioner och planering inför nästa odlingssäsong.

Jan Gustafson-Berge

 

Annonser