Permakultur är en designmetod för hållbart levande. I verktygslådan finns bl.a. 8 designverktyg varav ett kallas för att stacka (stacking). Begreppet är inte helt enkelt att förstå och jag tänkte ägna följande text åt att beskriva hur jag tänker och praktiserar kring detta designredskap.
Att stacka innebär att designa i flera dimensioner och några andra ord som kan fånga in begreppet är trava, stapla och nivågruppera eller skikta. I språket finns också sådana ord som myrstack och höstack. Ett modernt fenomen som belyser begreppet är sättet att ordna inkommande flygplan till en flygplats när det har blivit ont om plats på själva marken. Flygplanen sätts då i ett kösystem och ordnas i olika nivåer i höjdled där de får cirkla omkring i väntan på landningstillstånd. Detta kallas med en fackterm för att stacka flygplanen. Man kanske också kan säga att man i en stor stad stackar människor och verksamheter genom att placera dem i höga hus.
Vertikal odling och tiden
Tänk alltså i flera dimensioner, både horisontellt och vertikalt. Vid odling handlar det då om att utveckla den vertikala aspekten med klätterväxter, spaljering och uppstamning av träd och buskar, att använda väggar, hyllor och ställningar för odlingen. Saker kan stackas nerifrån och upp men också uppifrån och ned genom upphängningsanordningar och odling i hängande behållare.
Det går också att stacka genom att använda den fjärde dimensionen, dvs. tiden. Exempel på detta är att utsträcka bruket av lokaler och andra platser över tiden, så att samma plats används till olika saker och av olika människor, fast vid olika tidpunkter. Inom odling är samodling och följdgrödor exempel på att stacka över tiden.
300 böcker
Syftet med verktyget stacka är att tid och rum ska användas mera effektivt. Låt oss säga att vi har 300 böcker som ska förvaras i ett rum. Ett sätt är att lägga ut böckerna bredvid varandra. Om då varje bok i genomsnitt är 15×23 cm. upptar den en yta på 0,0345 m². Alla böckerna behöver då en yta av 10,35 m² för att få plats. Genom att stacka med hjälp av en bokhylla med sex hyllplan upptar samma mängd böcker en golvyta på endast 0,3×0,9=0,27 m². Detta är att stacka i rummet, att gå från (i princip) två dimensioner till tre.
Stackning på Lövudden
Ett ståtligt exempel på att stacka finns vid bostadshusets södervägg och består av två sorters spaljerade päronträd som formades under 1950-talet och som fortfarande producerar fina päron.
I verkstad och förråd används stacking i rummet. Både insidor och utsidor på husens väggar brukas till förvaring på hyllor och genom att föremål hänger på olika anordningar. Oftast är också arbetsbänkar och golvytor fyllda med föremål vilket inte är något lysande exempel på effektiv stacking.
Odling av ärter
Min odling av ärtor sker genom att rummet men särskilt tiden stackas. Jag har valt olika sorter där den tidigaste är låg sockerärt, följt av hög sockerärt och därefter olika sorter av högväxande märgärter (blåärt, gråärt, foderärt och kokärt). Alla dessa sorter mognar huvudsakligen i en viss ordning och även inom sorten sker mognaden med ett viss variation.
Först skördas späda skidor. När skidorna blivit för fibriga är det dags för de gröna ärtorna. Vid slutskörden då det kvarvarande tas om hand är det till största delen kvar utsädesskidor och ärtor som ska torkas för senare konsumtion som blötläggnings- och kokärt.
På detta sätt finns det färska ärtor att äta från juni till augusti och resten av året avnjuts ärtorna antingen som infrysta, som inlagda på burk eller som torkade.
Samodling och följdgrödor är ytterligare ett exempel på att stacka i tiden. En odlingsbädd kan sås tidigt med snabba bladväxter, därefter kan plantor av mera långsamma sorter planteras ut och samväxa med bladväxterna och till sist när plantorna vuxit sig stora eller skördats på hösten kan en ny omgång med snabba blad sås. Odlingsbädden utnyttjas en längre tid, från april till oktober, än om bara en gröda hade fått växa där.
Jan Gustafson-Berge