Under 12 års tid har jag nu expanderat och utvecklat odlandet på vårt ställe Lövudden. Ett av målen med detta har varit att producera grönsaker, frukt och bär för en årstidsbaserad självförsörjning till två personer.
Nu har jag nått gränsen för vad just jag i min nuvarande situation klarar av att hantera och har därför lämnat den expansiva fasen vad gäller odlingsyta. Mina tankar fokuserar istället på en målsättning som lyder: Få ut lika mycket eller mer skörd på lika stor eller mindre yta.
Denna målsättning kan delas upp i fyra olika nivåer:
Odla lika mycket på lika stor yta.
Odla lika mycket på mindre yta.
Odla mer på lika stor yta.
Odla mer på mindre yta.
Jag har då valt att satsa direkt på den tuffaste nivån att odla mer (få ut mer skörd) på en mindre yta.
Här nedan listar jag de olika strategier och metoder som kan komma till användning för att nå denna målsättning.
Bördigare jord
Uppnås genom tillförsel av djurgödsel, latrinkompost, kökskompost och bokashi, bevattning med urin och näringsvatten, marktäckning med organiskt material och odling av gröngödslingsväxter som en del av växtföljden.
Djupbäddar
Genom att bearbeta jorden på djupet från början, eller genom tillförsel av jordblandningar och långsiktigt tillskott av organiskt material, kan plantor odlas tätare.
Mer vatten
Torka minskar skörden på två sätt, dels genom bristen på vatten i sig och dels genom att brist på vatten gör det svårare för växten att tillgodogöra sig de näringsämnen som finns i jorden. För min del innebär mer vatten en generell ökning av organiskt material i jorden och marktäckning året runt (med några undantag) samt en ökad vattenkapacitet i form av regntunnor, IBC-tankar och grävda dammar.
Ökad täthet
Med mindre avstånd mellan både rader och plantor i raden kan skörden öka med 20-100 %. Ett exempel från mig är gul och röd lök där 5 rader gick lika bra att odla som 4 rader på samma yta. Kommande år ska jag prova med 6 rader. Ett annat exempel är majs där samma mängd majs går att odla på hälften av ytan. Vad gäller majsen behåller jag ett tillräckligt stort avstånd mellan raderna som tillåter olika bearbetningar under odlingssäsongen, men minskar avståndet mellan plantorna i raden.
Denna metod kan gärna kombineras med bördigare jord, djupbädd och mer vatten.
Följdodling
Det är möjligt att få ut 2-3 skördar varje år på samma yta. Tidiga och snabba växter kan få starta i en bädd och efter skörd sätts huvudväxtens plantor ut på bädden. Efterhand som skörd sker eller mellan/under huvudväxten kan plantor av senväxande och köldtåliga grödor sättas ut. Några bra växter för utplantering lite senare i skördade/delskördade bäddar är Nyzeeländsk spenat och mangold. Dessa växter självsår sig gärna och det är bara att flytta plantor efterhand som de dyker upp på för året mindre lämpliga platser. De kan flyttas direkt eller krukas för senare utplantering.
Samodling
Det finns några klassiska exempel här, men jag tycker inte de funkar för mig. Var och en får prova sig fram till vad som är lämpligt beroende på odlingssätt och andra förhållanden. De grödor jag ofta samodlar är självsådd bladsallat i sparrislandet. Slingrande squash och pumpa bland störbönor och majs. Självsådd mangold där det passar. Under eller i närheten av bärbuskar i mina perennbäddar odlar jag en stor mängd olika perenna matväxter.
Odla på höjden
Om det finns höga sorter av ett växtslag väljer jag gärna det. Skörden per yta blir större och det ger en enklare skötsel och skörd. Jag odlar olika sorters ärtor som får klättra på nät och störbönor som klättrar på tunna trädstammar ihopsatta som en tipi med fyra störar i varje tipi.
Växtval
Syftet med odling kan vara mångskiftande, men om syftet är att få en stor och ätbar skörd, faller en hel del växter bort. Visst kan det vara kul att kämpa med någon udda sort som innehåller mycket arbete, kräver vatten och ger liten skörd. I sökandet efter nya matgrödor behöver det också experimenteras och utvärderas.
Så valet står både mellan olika arter som anses värda att odla och mellan olika sorter inom arten med varierande egenskaper. Under innevarande år har jag arbetat med förenkling och minskat ner på antalet sorter inom vissa arter. Bondbönor har jag helt gett upp och satsar helt på mer störbönor.
Äta mer
Att minska matsvinnet genom att verkligen äta upp det som odlats, skördats, förvarats och tillagats minskar behovet av odling. En annan strategi som jag provat under året är att äta upp delar av en växt som vi inte använt tidigare. Som inspiration har jag haft boken ”Grönsaker A-Ö” av Paul Svensson, Bonnier Fakta 2020. Jag har skördat in mera fin blast från t.ex. morötter och betor och använt i matlagningen.
En riktig höjdare var när vi kunde äta upp fler delar från brysselkålen än själva de små kålhuvuden som sitter i rader på stammen/stocken. Brysselkål är annars en av de växter som är lite krävande med inte alltid så stort utbyte. Den har lång utvecklingstid, kräver skyddsåtgärder och behöver mycket vatten och näring. Nu klippte jag av de små och löst hopvecklade topparna som behandlades på samma vis som spetskål. Några varv av de översta bladen kan användas på samma sätt som grönkål och palmkål.
Till sist det godaste av allt, själva stocken och då märgen inuti det vedartade höljet. Den vedartade stocken kapas med stor och vass kniv alternativt sågas itu. Decimeterlånga delar av stocken lades i en ugnsform, penslades med olivolja och salt. Därefter grillning i ugnen med 200 grader i en timme. Väl grillade kunde stockarna enkelt delas mitt itu på längden och märgen skrapas ur med en tesked. Underbart matigt och gott med en smak av bakpotatis och mild kål.
Byta människa
Precis som människor har varje växt sin personlighet. Människa och växt är inbegripna i ett dynamiskt samspel och ibland fungerar det inte så bra. En utväg här är att låta olika personer ansvara för de växter som de klarar av att sköta på bästa sätt. För oss blev det uppenbart att jag inte var så bra på att ta hand om morötter och vissa kålsorter. Dessa växter var min hustru mycket skickligare på och uthålligare i att sköta och när hon tog över odlandet av dessa grödor ökade skörden mångfalt.
Kunskap
Nära förknippat med skötsel är nivån av kunskap, erfarenhet och engagemang. Alla dessa faktorer är möjliga att utveckla och förbättra med resultat att skörden kan öka. Den dagliga rundan i odlingslanden samt reflektion över både lyckanden och misslyckanden är två källor till kunskap.
Minskad yta
Ett enkelt, dramatiskt och matematiskt sätt att nå målsättningen med mer skörd på mindre yta, är att ta bort ineffektiv odlingsyta. Jag hade en sådan odlingsyta i form av en oval på cirka 10 m2. Den skapade bädden var torr och näringsfattig och låg så långt borta från vatten att den sällan fick något sådant. År efter år sköttes den och vattnades nödtorftigt med dåligt skörderesultat. Under hösten 2020 hade jag en medhjälpare på plats några dagar som helt sonika flyttade ovalens material till närmsta fungerande odlingsbädd istället, som därmed växte betydligt på höjden och blev till en djupbädd.
Extensiv skogsträdgård
Varje plats har oftast ytor som bara finns och som kanske inte används till något speciellt. Där finns kanske redan födogivande växtlighet som kan gynnas såsom t.ex. nyponros, kirskål eller vildaplar vilka kan ympas med kulturapel. Med ganska enkla medel kan också vissa perenna grönsaksväxter, bärbuskar och fruktträd placeras ut i dessa områden utan att egentligen ta i anspråk någon yta. När växterna väl är etablerade behöver de endast minimal skötsel.
Det vilda
Ett härligt sätt att minska på behovet av traditionell odlingsyta är att samla föda från det som växer vilt i naturen. Här finns mycket att upptäcka och utveckla. Det finns många böcker och platser på Internet där det går att lära sig mer. Jag har under en längre tid haft som mål att varje år lära mig 1-2 nya vilda växter som jag letar upp, samlar in, bearbetar, förvarar och integrerar i mathållningen.
En annan källa till mat är de växter som odlare och andra trädgårdsaktörer kallar för ogräs. Flera av dem dyker upp i dina odlingsbäddar när du börjar odla och många av dem går att ”domesticera”, dvs. sköta på ett sådant sätt att du både kan fortsätta att odla grönsaker och samtidigt skörda dessa fantastiska växter. Några exempel från mina odlingar är svinmålla, kirskål, nässla, maskros, tusensköna, rödplister och groblad.
Summan av allt
Genom att arbeta i smått och stort med de ovan beskrivna åtgärderna, parallellt eller i en strategisk ordningsföljd, kommer skörden att öka samtidigt som behovet av odlingsyta kommer att minska.
Mejla mig gärna om du har fler tips i samma anda.
Jan Berge
kosmotopia@gmail.com
ELDÖGA 