Triad används här i betydelsen enhet av tre verksamheter, en trefald av något. Däremot inte som betydelsetriaden en kinesisk organisation av maffiatyp, en svensk popgrupp eller en polyamorös enhet.
Tänk efter före
Ofta har jag själv kastat mig, och även sett andra kasta sig, in i en arbetsuppgift utan större eftertanke (borde väl vara förtanke) och förberedelse. Stundens energi och iver ger måhända för en kort stund ett påtagligt resultat, men snart hopar sig problemen. Nuförtiden, klok av erfarenhet och permakultur, tänker jag igenom ett arbete ganska ordentligt innan det startar. En permakulturdesign lägger stor vikt vid funktionella kopplingar mellan olika element i designen. Här använder jag kopplingsglasögonen för att använda och skapa kopplingar mellan olika arbetsuppgifter.
Högars inneboende dynamik
Som resultat av en arbetsuppgift uppstår gärna material som behöver placeras någonstans. Det kan vara virke efter en rivning, kvistar efter en röjning eller jordmassor efter en grävning. Det till synes enklaste är att kasta materialet i en hög en bit bort från arbetsplatsen. Min erfarenhet av tillfälliga högar är att de med stor sannolikhet blir permanenta och att de skapar problem, både under tiden de existerar och när de ska tas om hand för att de plötsligt är i vägen för någon annan aktivitet.
Tänkande i flera riktningar
Innan ett arbete startar brukar jag fundera över vilket material som kommer att uppstå och om det behövs på någon annan plats och att det därför kan vara lämpligt att utföra det arbetet också. Jag kan också tänka åt andra hållet och fundera över vilka resurser ett visst arbete kan tänkas behöva och vilka andra arbetsuppgifter som i sin tur kan generera detta. Genom detta sätt att lägga upp arbetet uppstår förvånansvärt ofta triader, dvs. tre sammankopplade arbetsuppgifter och verksamheter som då kan bli temat för en dags eller en veckas arbete.
Tidsförskjutning
Ibland går det helt enkelt inte att koppla en resurs till en nyttig plats just i stunden. Då kan det vara lämpligt att anordna en särskild resursplats där visst material på ett ordnat sätt kan lagras. På så sätt fås en i tiden förskjuten kopplingsplats.
Exempel på en triad
Under en veckas tid under den sköna sensommaren på Lövudden har jag arbetat extra intensivt med en triad som har huvudkomponenterna (A) jordkällare, (B) utomhuseldstad och (C) växtplantering. Ofta kan det finnas en drivande (mest akut) arbetsuppgift som drar med sig det andra, men i det här fallet känns alla tre komponenterna lika drivande.
(A) Isolering på jordkällare
Jordkällaren är sedan fem år tillbaka en ständig mottagare av all jord och grästorv som inte bättre behövs någon annanstans. Mitt mål är att täcka hela jordkällaren (förutom ingången förstås) med ett jordlager på minst en halv meter. Nu var den specifika uppgiften att täcka ena hörnet bredvid dörren där det frös inuti källaren senaste vintern. Till detta behövdes sten för att bygga en stödmur, stabil grästorv till en skalmur och fyllnadsjord. Detta var en helt och hållet behövande del av triaden. Större bottensten hämtades från grustaget, mindre stenar från diverse stenupplag på tomten hämtades in och grävningar på olika platser födde också fram sten att bygga med. Stadig grästorv erhölls genom grävning av planteringshål för rabarber, amerikanskt blåbär, körsbärsträd och diverse örter. Fyllnadsjord kom från alla grävningar som var aktuella i planteringsgropar, vid eldstaden och längs husgrunden inför dränering.
(B) Renovering av eldstad
I samband med en kommande kurshelg med äpplemustning och konservering av livsmedel behövdes utomhuseldstaden renoveras. Jord grävdes bort under sittbänkarna och nya bänkar kom delvis till. Den bortgrävda jorden ersattes med grus från grustaget. Varje rullebör med grus lastades också med en passande större sten antingen till stödmuren vid jordkällaren eller som kantsten till en surjordsplantering med amerikanska blåbär och allåkerbär.
Den gamla eldstaden fick nya tegelstenar så att en stor gryta kan stå stadigt ovanpå elden. Jag passade även på att med tegelstenar, en tjock metallskiva och ett stuprör bygga ytterligare en eldstad, så att äpplemust tappad på glasflaskor omedelbart kan värmebehandlas för ökad hållbarhet.
Tegelstenar till eldstäderna hämtades från en gammal utfyllning i närheten som tillkom på 1950-talet när det gamla torpet byggdes om. Då dumpades grundmur, murstock, tegelpannor och lite annat avfall så att trädgården fick en slags terrass med utsikt ner mot sjön. I kanten på denna utfyllnad planerar jag att mot sydväst gräva mig in och bygga växthus IV, så detta var även en slags förstudie till detta projekt. I samband med detta utforskande tog jag också hand om växtöverlevare i form av två kämpande rabarberplantor som fått fäste i dumpmassorna och klarat av konkurrensen från horder av vallört, nässla och skogshallon. Dessa gamla plantor fick nu ett nytt hem i en av de nygrävda planteringsgroparna.
(C) Växtplantering
Nya växter är kontinuerligt på ingång och nu var det dags för ett sötkörsbär (sorten Van), en allmän gulröd bigarrå, en amerikanskt blåbär och några örter. Dessutom fanns ganska många sticklingar av träd och buskar som rotat sig i krukor att plantera ut. Inför detta utplanterande behövde gropar grävas och odlingsbäddar anläggas. Grävandet gav grästorv och fyllnadsjord till jordkällaren samt en och annan sten till muren. En grop innehöll skaplig lerblandad jord som transporterades till min resursplats där den sållades och blandades med sand och hästgödsel för att användas till de kommande planteringarna.
Så föregick dag efter dag under veckan med varierande arbetsuppgifter och när veckan nådde fram till nästa vecka var muren byggd, grästorven staplad, växterna planterade och eldstäderna vibrerade glädjefullt av värme och energi från en aktiv kurs.
Ingenstans fanns några högar att ta hand om.
Jan Gustafson-Berge