Det är den första mars och det går att arbeta med jorden utan några som helst svårigheter. Lika bra att passa på under mottot att det som görs nu behöver inte göras senare.
Hej då odlingslådor
Den första odlingen som påbörjades här för fem år sedan ägde rum i snickrade odlingslådor. En text från hösten 2008 som berättar om hur de första odlingslådorna såg dagens ljus finns här. Det återbrukade virke som fanns tillgängligt var redan då på väg mot nedbrytning och nu var virket och lådorna i upplösningstillstånd. Det var ganska lägligt eftersom det passade sig att raden med odlingslådor gjordes om till en ny odlingsbädd. Odlingen i trälådor har dessutom flyttat ut på fältet och är avsedd för experimenterande med både vanliga och ovanliga växter för en trädgårdsodling med syftet att frambringa mat i dagen och magen.
Virke i friskt kretslopp
De mer eller mindre murkna brädorna bräcktes loss med spade, spikrensades och källsorterades i två fraktioner. En liten som bestod av några brädor som skulle kunna få ett fortsatt liv i en drivbänk för tidig potatis. En annan som efter torkning kan eldas i olika typer av utomhuseldande. Denna fraktion har också en underfraktion som består av små murkna träbitar som istället för att eldas hamnar i årets trädgårdskompost. Spiken kom ut skapligt raka och efter ytterligare tillrakning kunde de återbrukas i potatisdrivbänken. Här visar sig också den oerhörda fördelen med att inte använda tryckimpregnerat virke. Förutom att giftspridning upphör i samband med tillverkning och lagring av ”grönvirket”, slipper jag långsam förgiftning av trädgårdsjorden och det uppstår inte heller något miljöfarligt avfall som måste transporteras bort för lagstadgat omhändertagande. Tänk att samhället gjort det förmånligt genom ROT-avdraget att långsamt förgifta hela Sverige med terrasser, verandor, trädäck, staket och bryggor i tryckimpregnerat virke!
Underbar jord
Jag som vet vad som byggde upp odlingsvolymen i lådorna blev överraskad över hur fint och omblandat allt material hade blivit. Resultatet var en mjuk och underbar jord som det i år ska växa gul lök och purjolök i. I några av lådorna hade kvickrot spridit sig och jag ägnade en lång stund åt att gräva igenom och rensa de lådornas innehåll. En av lådorna, som byggdes förra året, var så fin att den fick vara kvar. Där finns en stor planta med trädgårdssyra och det kommer säkert även att växa självsådd röd trädgårdsmålla. Det kan också vara bra att ha en låda kvar som barnkammare för olika växter som dyker upp.
Potatisdrivbänk och virkeshantering
I år tänkte jag göra ett försök med att få fram så tidig potatis som möjligt, utan att använda extra tillförd värme. Av grannar hade jag fått ett knippe dubbelkopplade fönster och ett av dem skulle få tjänstgöra som takfönster på drivbänken. På grund av hur gångjärnen var monterade gick inte fönsterdelarna att vika ut helt i plan. Just då orkade jag inte hämta en skruvmejsel och börja kämpa med fastrostade och övermålade skruvar. Jag tryckte istället ut fönstret så mycket det gick och fick då måtten på drivbänken. Med hjälp av de räddade brädorna från odlingslådorna och några andra undanställda brädor spikades ramen samman. Vid olika sorters virkeshantering brukar jag alltid ställa undan vissa brädor som passar till odlingslådor. Det är virke som är för dåligt för att bygga in i hus, men för fint för att elda upp. Eftersom fönstret var som ett sadeltak tillverkades också enkla gavlar. Hörnpinnarna anpassades i uppstickande längd så att de också fungerade som glidstopp för fönstret.
Inbäddning och utbäddning
Drivbänken placerades i södra änden av den odlingsbädd där årets tidiga potatis ska odlas. Där låg redan lite hästgödsel som hamnade i botten på drivbänken. Det fylldes på med mera halmblandad hästgödsel och två rullebörar med fin sand vilket blandades tillsammans. Överst fyllde jag på med ett lager fin jord från den nyss uppståndna odlingsbädden där odlingslådorna varit. Kretsloppsverksamhet innebär ett härligt givande och tagande. Lite halm ströddes konstfullt över jordytan, en jordtermometer stacks ner i jorden och fönstren lades på. Det dröjde inte länge förrän det blev imma på fönstrens insida. Till sist hämtades halm från den stora hästgödselhögen och drivbänken bäddades in i detta mustiga material.
Drivning av sättpotatis
Inne i huset läggs sammanlagt tolv sättor av tre sorters potatis på förgroning i husets söderfönster. De kommer att gro långsamt och jag räknar med att tidigast placera sättpotatisen i drivbänken om en månad. Givetvis beror detta på hur vädret utvecklar sig och vilken temperatur det är i drivbänken. Vill det sig väl kanske det går att skörda nypotatis i början på juni.
Jan Gustafson-Berge
ELDÖGA 