Åkern 3/3 2014

Inledning
I samband med forskning kring permakulturens svenska historia fick jag nöjet att läsa igenom ett antal nummer av tidskriften ”Permakultur Nordisk nyhetsbrev” som getts ut i samarbete mellan permakulturföreningarna i Skandinavien. I nummer 26/1994 fastnade jag för en längre artikel betitlad ”Trädgårdsodling som jordbruk: Ett permakulturellt perspektiv” skriven av David Holmgren och översatt till svenska av Eva Björkander Mannerheim. Just detta nummer fanns dessutom i flera exemplar så jag fick ett för personligt bruk. Stor glädje blev följden av detta.

Jag tycker att de stunder, när något bara dyker upp och passar som handen i handsken till något annat pågående, är särskilt viktiga att lägga märke till. I det här fallet har två utvecklingsförlopp löpt med varierande hastighet och bandbredd bredvid varandra i 20 år och nu plötsligt korsade linjerna varandra. Är det tidskriften som rört sig in i framtiden och kommit ikapp mig, eller är det jag som rört mig bakåt i tiden och hämtat tidskriften? Eller driver olika parallella och korsande tidslinjer oavbrutet omkring för att ibland liksom fastna i varandra en stund eller för ett enda kort ögonblick befinna sig i samma rum?

Innehållet i artikeln berör på flera sätt de teoretiska och praktiska arbeten jag utför på Lövudden. I en serie på fem texter (Del 1-5) kommer jag att referera innehållet i urval och med omskrivningar samt kommentera, utforska och utveckla begrepp och påståenden jag inte förstår eller som jag funderar kring. Det kommer inte alltid att framgå om det är David, översättaren eller jag som tycker det som tycks, så redan här i inledningen tar jag på mig allt ansvar för vad som skrivs och tycks. Jag kommer också att koppla textens innehåll till de praktiska försök jag arbetar med på Lövudden och då framförallt den intensiva ekologiska odlingen i köksträdgården, skogsträdgårdens uppbyggnad, den planerade åkern med sina 12 tegar samt några övriga odlingsexperiment som pågår.

Del 1. Vad är trädgårdsjordbruk?
Del 2. Produktivitet: Trädgård kontra industriellt jordbruk.
Del 3. Resursreducering i näringskedjan.
Del 4. Ekonomiska, politiska och sociala aspekter.
Del 5. Två system för trädgårdsjordbruk.

Den intensiva och täta köksträdgården

Del 1: Vad är trädgårdsjordbruk?
Ytliga kunskaper om permakultur och dess tillämpningar kan få en att tro att permakultur enbart handlar om trädgårdsodling, i just den lilla trädgården eller på den lilla kolonitäppan, och därför inte har någon betydelse satt i relation till kommersiellt jordbruk eller en seriös matförsörjning. En sökning på Google-bilder med ordet ”permakultur” förstärker den bilden. Men det ser också samtidigt väldigt grönt, kreativt, roligt, intressant och spännande ut på ett positivt sätt.

Permakultur ser som helhet trädgårdsodling som en mycket viktig form av jordbruk över hela jordklotet och hävdar att en hållbar användning av vår jord måste innebära en utvidgning av trädgårdsodlingen och färre kommersiella konventionella jordbruk. Trädgårdsodling bör utgöra ett mycket betydelsefullt inslag i varje bärkraftigt jordbruk.

Detta går givetvis stick i stäv mot en allmän uppfattning om att t.ex. det påstådda problemet med att odla fram livsmedel till en ständigt växande världsbefolkning bara kan lösas genom en fortsatt storskalighet, högteknologisk utrustning samt kemisk och genetisk manipulation. Logiken i att mer av det som orsakat problemen också ska kunna lösa dem synes ologisk.

Definition
Med trädgårdsjordbruk menas ett småskaligt och intensivt produktionssystem knutet till hushållet. Att förse hushåll med det de behöver är huvudsyftet men därutöver kan förekomma en viss överskottsproduktion för en marknad.
Ett hushåll kan givetvis ha en mängd olika utformningar och storlekar inom hushållets definition, dvs. ett hushåll är inte en individ och inte heller en by. Mänskligt arbete snarare än maskiner står för merparten av det energitillflöde som krävs.

Åkertexter
För min del på Lövudden kommer framförallt nyodlingen på en åker att utgöra försöksområde för skapande av och experiment kring ett trädgårdsjordbruk. Jag har tidigare skrivit om denna åker först här och sedan här.

Odling på fältet

Egenskaper och uttryck
Inom ramen för denna definition finns en rad olika möjligheter. Även om förutsättningarna kan variera väldigt beroende på klimat, landskapstyp, kultur och ekonomi, kommer bärkraftiga (uthålliga) och produktiva trädgårdsjordbruk troligen att ha följande egenskaper som kan sägas vara några typiska uttryck för en permakultur.

Biologisk mångfald: Ett stort antal olika slags grödor, arter och sorter, med blandningar av perenna växter, samt tvååriga och ettåriga växter, som gärna får vara självförökande eller lätta att ta eget frö från.

Komplex fysisk design: Odlingen ska vara integrerad och nära kopplad till bostaden med en infrastruktur på hög nivå med exempelvis bevattning, staket och spaljéer. I översättningen anges just uttrycket ”på hög nivå” vilket jag tycker leder tankarna åt de håll där ord som ”högteknologi” härskar. Jag tror att bättre beskrivande ord kan vara tät, intensivt närvarande, rikligt förekommande, stor densitet, uppfyllande av rummet och koncentrerad.

Stor förmåga till upptag av näring: Detta åstadkommes genom system för kompostering, täckodling, gröngödslingsväxter och djurhållning för att återföra restprodukter in i kretsloppet igen. Det behövs mycket stora mängder med organiskt material för att ta upp de koncentrerade näringsämnen som kommer både inifrån och utifrån systemet.

Här handlar det om växtlighet som på olika sätt och på olika nivåer kan ta hand om näringsämnen som annars skulle försvinna från platsen och i flera förekommande fall ställa till med problem någon annanstans. Vi pratar här om att lagra in solenergi och koldioxid i biomassa, ta hand om gödsel och urin från djur och människor, rena avloppsvatten samt omvandla och återföra organiskt material till odlingarna.

Snön skulpturerar landskapet

Informationsrik: Stort inflöde av information, mestadels informell skötsel som uppstått inom systemet självt.
Meningen ovan var svår att förstå och jag frågade runt bland några olika kompetenta vänner för att få synpunkter på vad ”informationsrik” kan innebära i detta sammanhang. Frågan är ju också hur översättaren förstått, tolkat och översatt originaltexten, som jag inte har tillgänglig. Kanske kan inflöde också vara utflöde eller kringflöde? Har du synpunkter på detta så mejla gärna (kosmotopia@gmail.com).

Svaren jag fått gör att de möjliga beskrivningarna kan delas upp i två huvudkategorier, som kan gälla var för sig eller tillsammans, och de är kunskap samt organisation och energi.

Kunskap: Om man jämställer information med kunskap, så förutsätter det någon som tolkar all den information som odlingen ger. Alla som trädgårdsodlat vet att det finns mycket som sker och som på olika sätt behöver åtgärdas. Det är många små beslut som ska fattas och handlingar som ska utföras. Allt detta kräver kunskap samt funktionella metoder och redskap, som även det är kunskapsbaserat.

Organisation och energi: Min vän Olov skriver så här som svar på min fråga om vad information kan innebära: ”En aspekt som det kanske handlar om här, är organisation, som är ett tecken på liv i olika former. Död materia som bara lämnas åt sig självt går mot ett tillstånd av hög entropi, som är motsatsen till organisation eller ordning. Det vi kallar slump kan jämställas med entropi. Växtlighet har den unika förmågan att omvandla avfall till energi och exergi ur solljuset.” Mer om Exergi här.

Genetisk mångfald och samverkan: Det kom ett mejl från Knud Erik Elmann Jensen och han menar, att permakultur normalt sett är långt mer informationsrik än konventionell monokultur. Mängden information finns dels i de enstaka plantorna, dels mellan plantorna. Det finns i permakultur inte en önskan om likriktning av gener (genetisk information). Tvärtom ses diversitet i det genetiska materialet som en styrka, som kan användas. Frånvaron av monokultur stärker också betydelsen av plantornas förhållande till varandra, där de olika plantorna har varierande krav vad gäller vatten, näring, ljus osv. Konsekvensen av all denna varierande information, är att modern teknologi inte är lämpad att styra en sådan odlingskultur. Lyckligtvis är det så, att naturens egna funktioner bygger på denna diversitet, och att den kunnige trädgårdsodlaren kan understödja samspelet mellan plantor och miljö. Människan blir därmed en jämbördig partner i permakulturen. I konventionell monokultur anses människan vara härskaren.

Tvåtusen kvadratmeter jord
En förståelsebringande tankebild kan vara att tänka sig en bestämd yta, låt oss säga 2000 m². Denna yta kan antingen vara beväxt av vete och dessutom en sort där varje planta har likadana egenskaper. En riktigt ordentlig och präktig monokultur med andra ord. Det kan också i bästa fall finnas en insådd av någon klöversort. Ett annat alternativ skulle då vara en trädgårdsodling, i form av ett trädgårdsjordbruk. Ytan kan då vara indelad i 10-20 mindre delar som ingår i ett växtföljdssystem, där varje del samodlas med minst två olika grödor, men där vissa delar kan ha fler grödor än så. Den del som t.ex. innehåller sedvanliga grönsaker kan ha många olika sorter. I systemet kan också ingå smådjur som flyttas omkring vid behov, planteringar av träd, buskar och perenna örter samt mindre vattenkulturer. Det blir ganska lätt att förstå att den senare odlingsmetoden innehåller mycket mera information än den förra.

Fokusering
Trädgårdsodling står i fokus inom permakultur av följande skäl:
Trädgårdsodling är de mest energi- och resursmässigt effektiva formerna för jordbruk, i synnerhet vid odling av ömtåliga födoämnen.

Storskalighet och långt gången mekanisering ställer krav på grödorna så att de inte förorsakar problem i den globala logistiken. En del produkter måste, på grund av långa transporter, skördas innan de är mogna, förvaras, behandlas och paketeras så att hållbarheten bevaras. Detta är dock ganska svårt och många ömtåliga produkter förfars ganska fort och kastas, vilket innebär ett stort resurs- och energislöseri. Ett trädgårdsjordbruk är inriktat på hushållets försörjning och en lokal marknad. Produkter kan därför skördas och användas vid optimalt tillfälle. De absurda kraven på att alla grönsaker ska se exakt likadana ut kan förbigås och spillet blir minimalt.

Trädgårdsodling erbjuder metoder som passar alla klimat och landskap och som kan praktiseras på ett bärkraftigt sätt.

Trädgårdsodling är en mycket demokratisk form av jordbruk i den betydelsen att den är tillgänglig för nästan alla människor, som ett sätt att täcka vissa behov utan att en blir särskilt beroende av avancerad teknologi och tillgång på kapital.

Trädgårdsodling är ett enkelt sätt att väcka folk till medvetenhet om de ekologiska sambanden och vårt beroende av dem. Det finns ett stort pedagogiskt värde i en människotillåtande odlingsverksamhet.

Ekologisk resiliens

Global förändring av markutnyttjande
I stora delar av världen fortsätter trädgårdsodling att producera merparten av födan, i synnerhet i tropiska länder där man kan producera såväl stapelvaror som grönsaker och frukt. Tyvärr har utvecklingen under de 20 år som gått sedan texten skrevs avsevärt förvärrat situationen då stora markarealer och småbrukande familjer lagts under multinationella företags eller staters förstörande och förtryckande domäner. Kemiska och fossildrivna monokulturer har ersatt ett småskaligt mångfaldsjordbruk. Dödsdansen har snurrat ännu ett varv.

Särskilt höns men också annan djurhållning i liten skala utgör ofta en integrerad del av trädgårdsjordbruket. De flesta köksträdgårdar sköts av kvinnor inom ramen för hushållsekonomin. Eftersom denna viktiga produktion utanför penningsystemet är så dåligt dokumenterad så är dess betydelse också svår att bevisa. Lokala varumarknader absorberar överskottet från hushållsproduktionen. Mera kommersiellt inriktade smågårdar på en hektar eller mindre ger uppehälle åt flera familjer i vissa regioner.

Jan Gustafson-Berge

Annonser