Odlingscirkel V bestående av sand och grus anläggs.

Odlingscirkel V bestående av sand och grus anläggs.

Permakultur: Observation som en del i designprocessen
Ett exempel på hur permakulturens designprocess kan beskrivas har gjorts i ”ordet” OBREDIMET vilket på engelska utläses som Observation, Boundaries, Resources, Evaluation, Design or Decisions, Implementation, Maintenance or Monitoring, Evaluation and Tweaking. På ren och skär svenska kan det bli OBRUDISUM vilket utläses som Observation, Begränsningar, Resurser, Utvärdering, Design eller Beslut, Implementering, Skötsel, Utvärdering och Modifiering.

Jag har funderat en hel del på skillnaden mellan begreppen observation och analys, som i exemplet ovan innefattar orden begränsningar, resurser och utvärdering. En av mina odlingscirklar har hjälpt mig att förstå, åtminstone något av detta. I den här texten kommer denna odlingscirkel V hittillsvarande livscykel att beskrivas, liksom de åtgärder som ingår i loopen Observation → Analys → Design (teori och praktik) →

Odlingscirkel V
Denna odlingscirkel startade som en ren experimentcirkel där marken täcktes med plast, presenning och flera lager kartong. Därefter fylldes det på med en blandning av grus och sand. Syftet var att utforska och pröva vad som kan växa i sand och grus. Cirkeln gödslas inte och ingen bevattning sker förutom regnet som faller, med undantag för stödvattning vid utplantering av växter. Inget förs dit, förutom sand, grus, sten, frö, växter och deras organiska substans samt vad djurlivet åstadkommer och inget tas därifrån (förutom eventuell skörd). All växtlighet som rensas bort klipps i mindre bitar och läggs på markytan.

Grön och röd trädgårdsmålla tillsammans med potatis.

Grön och röd trädgårdsmålla tillsammans med potatis.

Under det första året slängde jag ut mållafrön som växte ganska bra under säsongen, men året efter blev det tydligt att det här inte var en plats för trädgårdsmålla och svinmålla, då mållabarnen blev färre, små och fick lustiga färger. Ett år grävde jag ner ganska många väldigt små potatisar som kom upp med en liten blast och sedan tynade bort.

Jag har låtit växter etablera sig fritt de första åren. Några växter har tagit sig igenom plast, presenning och kartong och särskilt gråbo har varit duktig på detta, för att därefter sprida sig rejält genom frön. Även en mindre grupp tistlar har gjort så här. Ett år slog sig en kamomill ner vid kanten på cirkeln och den skyddades genom en ring av stenar som fanns i cirkelns grus. Denna kamomill har fröat av sig och nu finns en liten kämpande dunge med kamomillplantor. Andra växter tränger sig in genom etablering i gränszonen mellan sandcirkeln och den klippta markytan runt om. Denna metod har använts av brännässla, hundkex och några olika gräs.

Kamomillplantan med sin skyddande stenring och gropar för potatis.

Kamomillplantan med sin skyddande stenring och gropar för potatis.

Observation med reservation
De första åren i cirkelns historia kan sägas ingå i en fas av observation (med vissa undantag där jag påverkat). Observation är en vetenskaplig metod som förmodligen har brukats av människan i alla hennes tider. Problem förknippade med denna metod är att det kan vara svårt att observera utan att påverka processen och att de slutsatser som dras av observationen inte automatiskt blir vetenskapliga till sin karaktär. En observation är alltså en ”objektiv” betraktelse utifrån av ett skeende där händelser noteras, dokumenteras och memoreras.

Om en plats ska designas är det bra, om så är möjligt, att ägna det första året åt observation. Följa årstiderna och deras inverkan, se vad som dyker upp och notera vad som inte fungerar, studera rörelsemönster och flöden både hos levande varelser och resurser samt skriva ner vilka behov som finns.

Sandcirkelns ursprungliga växtmaterial
Vilka växter har då etablerat sig under de här åren? Jag kunde själv känna igen några stycken och de var:
Gråbo (Artemisia vulgaris), Brännässla (Urtica dioica), Hundkex (Anthriscus sylvestris), Kamomill (Matricaria recutita), Snärjmåra (Galium aparine), Mjölkört (Epilobium angustifolium) och Maskros (Taraxacum sp.).
Med hjälp av botaniskt kunniga vänner lokaliserades dessutom:
Bergsyra (Rumex acetosella), Klibbkorsört (Senecio viscosus), Nejlikrot (Geum urbanum), Ullört (Logfia arvensis), Pipdån (Galeopsis tetrahit) och Åkertistel (Cirsium arvense).
Det fanns även ett antal gräs men de beslöt vi att bortse från. Dessutom fanns små taniga Trädgårdsmållor (Atriplex hortensis) som ett resultat av min fröspridning för två år sedan.

Min analysmetod
Min metod har två delar.
Den ena delen bygger på en inventering av vilka växter som slagit sig ner och fått fäste i cirkeln. Genom att ta reda på vilket botaniskt släkte växten i fråga tillhör går det att se vilka andra växter som finns i släktet och som dessutom kan bidraga med mat eller annan nyttighet för människan. Här har jag tagit hjälp av Den virtuella floran och den underbara boken ”Kryddväxter” av Marie och Björn Hansson.
Den andra delen går direkt på de växter som har som egenskap att de kan växa i mager jord, i grus och sand och bland dessa hitta växter som ger mat och nyttigheter. I ovan nämnda bok finns ett kapitel med växter lämpliga för en s.k. grusträdgård och några användbara släkten kan vara Achillea, Crambe, Origanum och Sedum.

Odlingscirkel V i sitt första designläge med kraftsten och några utplanteringar.

Odlingscirkel V i sitt första designläge med kraftsten och några utplanteringar.

Design av odlingscirkel V
Designen hade tjuvstartat tidigare med mitt stöd, genom en liten stenring, av den kamomillplanta som sökt sig själv till cirkeln. I samband med att vi utvidgade fältet något kring en ny odlingscirkel för grönsaker togs nu en skapligt stor sten bort. Den fick hamna i sandcirkelns mittpunkt som en kraftsten. Stenen förändrar mikroklimatet i området i närheten av stenen och ger ackumulerad värme åt söder, skugga samt dirigerar vatten.

En alldeles särskilt vacker och harmonisk dag bestämde jag att den första fasen av observation nu var över och efter en stunds analys började den mera aktiva designen. Jag beslöt att bevara minst ett område med representanter från alla de växter som fanns närvarande i cirkeln. Överskottsväxterna klipptes bort, finfördelades och lades rakt ner på markytan. Nästa steg var att börja plantera in lämpliga och anpassade växter som dessutom kan ge någon slags nyttighet i form av mat, krydda, medicin, dryck, doft m.m.

Förekomsten av Gråbo som tillhör släktet Artemisia gav som tips åbrodd och malört. Ett mindre område vid stenens söderläge rensades på gråborötter och istället planterades en planta av åbrodd. Sticklingar av malört har tagits för senare plantering.

Bergsyran inspirerade till att en gårdsskräppa och ytterligare en bergsyra som bosatt sig i en plåthink på ett annat ställe planterades ut.

Möjliga kommande utplanteringar
Bergsyra som tillhör släktet Rumex medför: Ängssyra (R. acetosa) och Sköldsyra (R. scutatus), Trädgårdssyra (R. rugosus) och Rödådrad syra (R. sanguineus).
Kamomill inspirerar till Romersk kamomill ( Chamaemelum nobile).
Jag kommer också att studera vilka växter som allmänt trivs på sandiga, grusiga och allmänt magra jordar.

Det är väldigt roligt och lärorikt att arbeta med växter på detta långsamma och eftertänksamma sätt. Så loopen Observation → Analys → Design kommer att snurra runt i allt vidare cirklar kring denna lilla odlingscirkel V bestående av sand, grus och växter.

Jan Gustafson-Berge

Annonser