(UT)FLYKT(S)PACKNING

I ett tidigare inlägg har jag skrivit om min variant av nödasken (survival kit) som jag kallar NÖDBURKEN. Här kommer jag att redovisa mina tankar kring något som inom survivaliströrelsen kallas för en BOB (Bug Out Bag). Andra namn på denna företeelse skulle kunna vara beredskapspackning, krispackning eller flyktpackning. Det är en mera avancerad och väl utvald samling med saker. Tanken är att den alltid ska stå färdigpackad och i händelse av en krissituation är det bara att greppa ryggsäcken och ge sig iväg till ett säkrare ställe tills det är möjligt att återvända till sin bostad igen. Innehållet i en BOB ska, tillsammans med din kunskap, kunna hålla dig igång 2-7 dagar.

Ny nödask
Jag passade också på att göra en ny anpassad och enkel nödask för den här beredskapspackningen och den bärs så klart i kläderna. I den lilla plåtasken finns ett litet multiverktyg, en tändare, ett eldstål, ståltråd, snöre, druvsocker, buljong och värktabletter.

 

Lek eller allvar?
Det går att ta detta på hur stort eller litet allvar som helst. Antingen tror man att en verklig krissituation kan uppstå, eller så vill man bara utveckla en behändig utrustning för oberoende och skön vistelse ute i naturen. Det kan också uppfattas som en meningsfull lek, ett rollspel som skänker utvecklande upplevelser. Bara det att någon gång tänka igenom vad som behövs för överlevnad, när den omgivande tekniska, ekonomiska och sociala infrastrukturen inte fungerar längre, är en nyttig aktivitet.

Förberedande analys
Innehållet i en BOB varierar från person till person och påverkas av flera faktorer: personlig status, kunskap och erfarenhet, typ av krissituation, årstid och landskapets utseende, tillgängligt transportmedel och målet för färden. En sammanställning av beredskapspackningen börjar alltid med en djupgående analys av alla dessa faktorer. Min utrustning ska hjälpa mig att till fots eller med cykel ta mig till mitt fritidshus. Vandringssträckan är cirka 8 mil och jag beräknar att det ska ta 3 dagar att vandra.

Tankefigurer
En viss allmän vägledning kan man få genom att ta del av information om andra personers innehåll i deras packningar. Sök på internet så hittar du snart information om detta.
Det går också att tänka i kategorier och några lämpliga sådana kan vara: Övernattning, transport, värme och eld, matlagning, mat och vatten, hygien och sjukvård, reparation och orientering.
Sträva efter att få en packning med låg vikt och försök hitta utrustning som har många funktioner (multifunktionalitet). Kunskap och erfarenhet är en väg för att minimera utrustning, så utveckla din kunskap och träna dig själv tillsammans med dina saker i realistiska situationer. På så sätt utvecklas beredskapspackningen till att bli en del av dig själv istället för att vara en teoretisk konstruktion.

 

Min nuvarande beredskapspackning
Packningen som redovisas här är nyskapad för mig och även om jag inte prövat just denna med alla dess delar än så är den ett resultat av mina tidigare erfarenheter av friluftsliv under enkla former och därför inte tagen helt ur luften. Jag kommer att testa den under året med dagsvandringar och en längre vandring till mitt fritidshus. I kursiv stil finns utvecklande kommentarer.

1. Kläder och skor (Lundhags vandrarkängor) på kroppen.
Det kan vara kallt även på sommaren.
2. Nödask i ficka och kniv i bältet. Vikt 540 g.
Nykomponerad ask enligt ovan och en större vardagskniv.

3. Ryggsäck (HELAGS 40), tarp (Hilleberg Tarp XP 10), sovsäck med lakanspåse av siden, värmefolie/nödfilt och liggunderlag. Vikt 4800 g.

4. Vattenflaskor med vatten (2 liter) samt vattenrenare (Katadyn Combi). Vikt 3080 g.

5. Tändstickor, tändare, elddon och fnöske. Vikt 100 g.

6. Frystorkad friluftsmat (6 förp.), grötmüsli-blandning med salt (600 g.), torkad frukt (600 g.), buljong (8 tärningar), druvsocker (2 paket), chokladkakor (300 g.), snickers (3 bitar), bärsoppa ( 2 liter färdig soppa) och kaffepulver (50 g.). Vikt 2210 g.
Beroende på årstid ger vilda växter tillskott till föda och dryck. 

7. Gaskök och gasbehållare, kokkärl och litet eldgaller, plåtmugg, sked och gaffel. Vikt 1550 g.
Gallret gör det mycket enkelt att ställa gryta och mugg över elden. Det sotiga gallret förvaras inuti en av dagstidningarna.

8. Fällbar såg, multiverktyg, liten morakniv, litet bryne, ståltråd, snöre, silvertejp, plastpåsar, några dagstidningar, arbetshandskar och en pannlampa med extrabatterier. Vikt 1390 g.
För att kunna reparera och konstruera dygnet runt. 

9. Tandborste, tandkräm, tandtråd, tvål och toapapper.
Det är skönt och ger trygghet att hålla igång vissa vardagliga rutiner.
10. Plåster, sår-strip, första förband, elastisk binda, textiltejp och värktabletter. Vikt 480 g.
För de vanligast förekommande skadorna och åkommorna under naturvistelse. 

11. Extra kläder: 2 par strumpor, kalsonger, tröja, tunna vantar och mössa samt halsduk.
Underställ (Merino-ull) och bra regnkläder. Vikt 1600 g.
Varm och torr är två mycket viktiga komponenter för välbefinnande. 

12. Kontanter, viktiga kort och dokument. Kartor, kompass, pennor, anteckningspapper och litteratur (Arméns Handbok Överlevnad). Vikt 900 g.
I brist på kunskap och minnesförmåga kan böcker om sjukvård, ätliga vilda växter och allmän överlevnadskunskap få följa med. 

 

Matens energiinnehåll
Jag beräknar att energibehovet för vandringen och övriga arbetsinsatser är ungefär 10 000 kJ per dygn och totalt behöver då 30 000 kJ tillföras genom mat och dryck. Den ovan redovisade maten ger drygt 30 000 kJ. Beroende på årstid kan bär och andra ätliga växtdelar ge ett tillskott. Genom energisnål rörelse och verksamhet samt ytterligare tillskott från naturen kan maten räcka i 6 dagar.

Multifunktionalitet
En framgångsrik strategi för att minska antal föremål, volym och vikt är att ta med saker som har många funktioner eller som kan kombineras med varandra. En “palestinasjal” är bättre än en stickad halsduk då den förra kan bli huvudbonad, väska, fotlappar, förbandsmaterial, rep, vattenfilter osv. Arbetshandskar är bra vid elden, vid byggarbete och tillsammans med de tunna vantarna fås ett par riktigt varma vantar. Underställsbyxorna blir tillsammans med regnbyxorna ett par extrabyxor om de vanliga byxorna blivit våta.

Gramjakten
När hela utrustningen är framtagen är det dags för viktanalys. Allting läggs på vågen och summeras ihop. Provpacka sedan för att se om allt får plats i ryggsäcken och efter en dags testvandring förstår du tydligt om du klarar vikten utan besvär. Blir det för tungt finns några olika alternativ: träna kroppen starkare, välja bort “onödig” utrustning och/eller minska vikten på de olika ingående föremålen.
Min packning (exklusive kläder och skor som finns på kroppen) väger cirka 16 kg. Det tycker jag är några kilo för mycket, så under årets prövningar kommer jag att jaga gram på olika sätt. Packningsvolymen visade sig också vara perfekt utformad för ryggsäckens volym.

Jan Gustafson-Berge

PERMAKULTUR: Perenna grönsaker

Vad är perenna?
Vi börjar med att definiera och bestämma två begrepp i rubriken och vad de betyder i den här texten. Med perenna menas växter som lever mer än två år (helst mer än så) och som därmed har förmågan att övervintra och överleva i vårt klimat. Perenner är olika och vissa av dem kan leva längre än andra och vissa har stark förmåga till självförökning med lökar, rötter, rotknölar eller rotskott.
I listan nedan förekommer också några växter som är så bra på att sprida sig med frö eller utlöpare så att de i praktiken fungerar som en perenn.

Vad är grönsaker?
Med grönsaker menas växter som ger ätliga delar, vilka kan vara rötter, rotknölar, lökar, rotskott, stjälkar, blad, skott, blomknoppar och blommor. I den här texten behandlas alltså inte sådana växter som huvudsakligen ger frukt, bär, nötter eller frö, men givetvis ingen regel utan några undantag. Inte heller perenna växter som huvudsakligen är krydd- eller medicinalväxter finns med, förutom några som på grund av den mängd som kan användas, gör att de vandrar över till grönsakernas land.
När det gäller grönsaker är det vanligaste att odla ettåriga växter eller tvååriga som behandlas som ettåriga. Perenna grönsaker är ovanligare, men väl värda att utveckla som ett komplement.

Perenna vs vilda växter
Flera av växterna finns också som vilda och flera strategier är möjliga. Det går att hämta hem växter från naturen och kultivera dem i din trädgård, i en skogsträdgård eller din närhet, eller plantera ut införskaffade växter så att de kan naturalisera sig i din närhet. Finns växterna redan i naturen eller i din närhet kan du låta dem vara kvar där, ge dem en kärleksfull, extensiv skötsel och sedan skörda vid behov.

Fördelar med perenna växter
Inom permakultur används gärna perenna växter för olika syften eftersom de har flera fördelar gentemot ett- eller tvååriga växter.
De är generellt tåligare mot påfrestningar och härdiga i vårt klimat, behöver normalt ingen extra bevattning, kräver mindre skötsel, växer och utvecklas vid optimal tidpunkt, ofta lätta att föröka och föryngra, ger skörd under längre tid och har multifunktionalitet.

Frö, utsäde och plantor
Vissa av de här växterna kan vara lite svåra att få tag på. Börja med att fråga hos din närmaste plantskola eller gör ett besök på någon växtmarknad där privatpersoner säljer plantor. På internet finns både fröfirmor och plantskolor som säljer en del. Genom att bli medlem i någon odlarförening går det att få ta del av nätverk där frön och plantor förmedlas.

Växtlista: Perenna grönsaker lämpliga för odling
Var försiktig när du äter av nya och ovanliga växter. Även om de inte är giftiga kan de innehålla ämnen som är irriterande för en ovan person. Smakmässigt har dessa växter också ett annat register än den industriprocessade maten och även där behövs en tillvänjning så att de nya smaksensationerna ska bli just sensationer och gärna även kulinariska sådana. Börja med att smaka en liten bit och var uppmärksam på kroppens reaktioner. Går det bra kan mängden utökas efterhand.

Alexanderloka Smyrnium olusatrum (svart libbsticka)
Tidig, ätliga blad, blad kan blekas

Björnrot Meum athamanticum
Klosterväxt, som persilja

Bocktörne Lycium barbarum (gojibär)
Binder sand, supernyttiga bär, blad ätliga

Bredpilblad Sagittaria latifolia
Rotknölar, blad, vattenkultur, kantzon, odlas med fördel i behållare

Bärmålla Chenopodium foliosum (smultronspenat)
Ätliga bär och blad, självförökande, marktäckande

Cikoria Cichorium intybus (vägvårda)
Sallat som blekt, kaffesurrogat på roten, inulin, medicin, köldtålig

Daglilja Hemerocallis sp.
Ätliga blomknoppar och blommor, halvskugga

Gräslök Allium schoenoprasum
Blad, blomma, fuktkrävande, tål lätt skugga

Humle Humulus lupulus
Tidiga skott kan kokas eller stekas, fibrer, ölkrydda, medicin, sol eller halvskugga, klätterväxt, tvåbyggare (hon- och hanplantor)

Jordärtskocka Helianthus tuberosus
Vindskydd,innehåller inulin, självförökande, skördas tidig vår eller sen höst, sprider sig gärna

Kardon Cynara cardunculus
Stjälkar bleks på hösten, vintertäckning, perenn i gynnsamma lägen

Kirskål Aegopodium podagraria (kers)
Unga blad och stjälkar, marktäckare, kompostmaterial, invasiv

Korogi Stachys affinis
Rotfrukt, blad, marktäckare, liknande jordärtskocka, sprider sig gärna

Kärleksört Sedum (Hylotelephium) telephium (fetblad)
Birötter och blad, torktålig, tål djup skugga, marktäckare, vattenrika blad, bra protein

Luktviol Viola odorata
Blad och blomma, reder soppor, doft, halvskugga

Lungrot Chenopodium bonus-henricus (gode henrik, lungmålla)
Späda blad, skott, blomskott, halvskugga

Läkemalva Althaea officinalis
Marshmallows från växtslem, medicin, ätlig blomma och rot

Löktrav Alliaria petiolata
Lockar insekter, tål djup skugga, tvåårig, vitlökssmak på blad, rot som pepparrot, självsående

Majbräken Athyrium filix-femina
Tidiga vårskott, kokas 15 minuter och kokvattnet hälls bort

Maskros Taraxacum sp.
Sallat, kan blekas, vin på blomblad, ätlig rot, blomma, kaffesurrogat, inulin, sprider sig gärna

Pepparrot Armoracia rusticana
Rot, krydda, unga blad till sallad och wok, blomställning, antibakteriell

Piplök Allium fistulosum (vinterlök, kållök, salladslök)
Härdig, tidig, lök, blad, blomma

Potatisböna Apios americana (hopniss, potato bean, indian potato)
Rotknölar ätliga efter kokning, kvävefixerande, klätterväxt

Rabarber Rheum rhabarbarum
Stjälk och blomknoppar ätliga, oxalsyra, blad och rot giftiga

Ramslök Allium ursinum (björnlök)
Klosterväxt, skugga, fuktigt, lök, blad, blomma, omogna bär som kapris

Rankspenat Hablitzia thamnoides (kaukasisk spenat)
Som spenat, klättrande, halvskugga

Ryssgubbe Bunias orientalis
Sol eller halvskugga, unga stjälkar och blad, blomknoppar (som mini-brocolli)

Skogslind  Tilia cordata
Mjukt virke, bast, ritkol, blommor till te, unga blad till sallad, särskilt goda blad, sav, träd kan hamlas för lättare skörd

Skogslök Allium scorodoprasum (kajplök)
Mycket sol, lök, blad, blomma, som små purjolökar

Sköldsyra Rumex scutatus
Tålig, blad till sallad, oxalsyra

Spansk körvel Myrrhis odorata
Blad och frön smakar anis/lakrits, rot, sallat, soppa, tidig, sol eller halvskugga, marktäckare, sprider sig gärna

Sparris Asparagus officinalis
Gröna eller blekta skott under maj-juni

Stor brännässla Urtica dioica
Fibrer, späda blad och frö, ”fjärilskammare”, gödselvatten, sprider sig gärna

Strandbeta Beta vulgaris sp. maritima
Späda blad

Strandkål Crambe maritima ”Lily White”
Bleks på våren, blad ätbara, knoppar som brocolli, rot ätlig

Strutbräken Matteuchia strutheriopteris
Vinterfoder för boskap, invasiv, tidiga vårskott, kokas 15 minuter och kokvattnet hälls bort

Svartrot Scorzonera hispanica
Späda blad, rot, roten kan stå i jorden flera år och producera blad, blad kan blekas

Svinmålla Chenopodium album
Blad, blomma, frö, självsående

Trädgårdsmålla Atriplex hortensis
Grön och röd, självsående, sallat, spenat, frön

Vårsköna Claytonia (Montia) sibirica
Blad, blomma, stjälkar, marktäckare, självsående, tål djup skugga

Ängssyra Rumex acetosa
Som spenat, späda blad,  rot/frö som nödbröd, oxalsyra, rot färgar gult, frösår sig gärna

Jan Gustafson-Berge

PERMAKULTUR: Litteratur

Litteraturhistorisk kuriosa
Nedan syns tre exempel på tidiga svenska skrifter om permakultur. De publicerades i slutet av 1980-talet med hjälp av Peter Norrthon och Svenska Institutet för Sociala Uppfinningar (SISU).

 

Litterär fortbildning
Som en del i min egen fortbildning inom permakultur kommer jag att framöver läsa mig igenom ett antal böcker i den turordning som de står uppställda här nedan. Varje titel kommer efter genomläsning att få en kort beskrivning och recension. Tipsa mig gärna om andra bra böcker inom ämnet permakultur. Boken på svenska kan beställas från Föreningen Permakultur och de andra köpte jag från Bokus och de dök upp med sökordet “permaculture“.

Whitefield, Patrick, Permakultur i ett nötskal, 2010, Föreningen Permakultur i Sverige, 978-91-633-7660-3
Föreningen Permakultur har här gjort en förnämlig insats genom att göra denna bok tillgänglig på svenska, för övrigt den enda bok om permakultur på svenska som finns. Det går att uppfatta denna bok som en aptitretare. Den är mycket lätt- och snabbläst, men ger ändå en föraning om ämnets bredd och tillämpning inom många olika områden: i staden, trädgården, lokalsamhället och på bondgården. Det etiska förhållningssättet framhävs, vilket innebär omsorg om Jorden, omsorg om människor och en rättvis fördelning.

Mars, Ross & Jenny, Getting started in permaculture, 2008, Chelsea Green Publishing, 978-1-85623-035-3
Underrubriken för den här boken ger en god fingervisning om vad det handlar om: “Över 50 gör det själv-projekt för hem och trädgård med återbrukat material” (min översättning). Boken passar de personligheter som genast vill sätta igång med att arbeta praktiskt och sedan efterhand fördjupa sig i teorier och tankar om varför och hur de olika projekten finns som delar i en större helhet. Projekten rör sig mest kring odlingsverksamhet, men även några projekt för hushållet redovisas. Efter varje kapitel finns ett stycke som sätter in projekten i ett permakulturellt sammanhang.
Jag är kritisk till att författarna rekommenderar användandet av PVC-plast i flera projekt.

Toensmeier, Eric, Perennial vegetables, 2007, Chelsea Green Publishing, 978-1-931498-40-1
Inom permakultur arbetas det mycket med perenna (fleråriga) växter. Vanligtvis tänker vi kanske då mest på träd, buskar och kryddväxter, men inte på perenna grönsaker. Den här boken öppnar upp ögon och tanke för ett nytt galleri med växter att plantera i sin trädgård. Boken är skriven för förhållanden i USA och Canada och en del växter som beskrivs klarar inte av klimatet i Sverige, men en hel del både kända och okända perenna grönsaksväxter skulle kunna tillföra odlandet nya dimensioner.

Några av bokens växter jag tagit till mig som möjliga kandidater för odling är: Bredpilblad, vildkål, ryssgubbe, vattenkrasse, strandbeta, stjärnhyacint, daglilja, myskmalva, kinesisk toon (träd med ätliga löv), bambu och lind (ätliga löv).

Mars, Ross & Ducker, Martin, The basics of permaculture design, 2003, Permanent Publications, 1-85623-023-6

(Läsning pågår)

Hemenway, Toby, Gaia´s Garden – A guide to home-scale permaculture, 2009, Chelsea Green Publishing, 978-1-60358-029-8

Holmgren, David, Permaculture – Principles & pathways beyond sustainability, 2009, Holmgren Design Services, 978-0-646-41844-5

Whitefield, Patrick, The earth care manual, 2011, Permanent Publications, 978-1-85623-021-6

Jacke, Dave & Toensmeier, Eric, Edible forest gardens – Volume one: Vision & Theory, 2005, Chelsea Green Publishing, 978-1-931498-79-1

Jacke, Dave & Toensmeier, Eric, Edible forest gardens – Volume two: Design & Practice, 2005, Chelsea Green Publishing, 978-1-931498-80-7

Jan Gustafson-Berge

Beredskapsförråd av livsmedel

På bilderna ovan syns innehållet i matförrådet innan rotering och komplettering.

Beredskapsförråd av livsmedel
Jag har komponerat samman ett eget förråd utifrån olika rekommendationer, vad som är lagringståligt, har ett lämpligt näringsinnehåll samt passar min matlagning och smak. Beroende på årstid finns det dessutom mer eller mindre att tillgå i form av egenproducerade livsmedel, antingen under odling eller som konserverade. Likaså är de vilda växternas förekomst årstidsberoende. Den extra maten ska räcka för två personer under två veckor under sämsta tänkbara förhållanden. Matförrådets sammanlagda energivärde ligger på drygt 250 000 kJ, vilket gott och väl täcker energibehovet för två personer under två veckor med acceptabel aktivitet.

De flesta inköpen gör jag då och då när jag ändå är iväg och handlar. Vissa av matvarorna förvaras på särskilda hyllor eller i stora plåtburkar, men mycket finns integrerat bland den övriga maten. Exempelvis finns det i kryddskåpet extra havssalt och flera paket buljongtärningar. Buljongen används i den vanliga matlagningen och när det börjar närma sig slutet fyller jag på. En likadan hög finns i skafferiet med chokladkakor som fungerar på samma sätt. På så sätt blir inte matvarorna för gamla. Vissa varor som t.ex. matolja (rapsolja) köper jag en gång om året i form av två 5-liters dunkar. Den används vid den sedvanliga matlagningen men fungerar samtidigt som ett förråd.

Dags att rotera
Matförrådet behöver tillsyn då och då så att inte andra oönskade matgäster tar för sig. Vissa matvaror har dessutom inte så lång hållbarhet och behöver förnyas. Utökad kunskap och erfarenhet gör också att vissa matvaror tas bort och andra kommer till. Bland nyheterna denna gång fanns frystorkad friluftsmat och torkade sojaprodukter. För mig har vintertiden blivit en bra tid för att se över och komplettera matförrådet. I år valde jag också att flytta det huvudsakliga lagret från översta hyllan i det vanliga skafferiet till en särskild garderob för beredskapsutrustning. Mitt tips är att börja med en låg ambition (20 Snickers är ingen dålig början) för att sedan bygga på efterhand. Det är lättare att gå vidare från något än att börja helt från noll.

Mitt nuvarande matförråd

Efter genomgång och komplettering består nu förrådet av:

Konserveringsmedel: Socker, salt och ättika finns med för att matvaror i kyl och frys, vid strömavbrott, ska kunna konserveras. Även odlade grönsaker och vilda växter kan behöva konserveras. Torkning är en bra metod som bara behöver lite utrustning.
Smaksättare: Buljong ger bra smak till det mesta.
Drycker: Kaffe, chokladpulver, torrmjölk, koncentrerad juice och te. Nypon- och blåbärssoppa.
Sött: Chokladkakor och honung.
Fett: Matolja och smör.

Torkat: Torkade bönor, linser, ärtor m.m. Blötläggning över natten ger kortare koktid. Pumpa-, solros- och sesamfrö samt olika sorters nötter. En del sorter kan med fördel groddas.
Färdigrätter: Torrsoppor och frystorkade rätter för friluftsliv.
Konserver: Vilket kan vara krossade tomater, tomatsåser, olika slags bönor, ärtor, majs, oliver, sardiner, tonfisk, laxbullar, kött m.m.
Torkad frukt: Exempelvis russin, fikon, sviskon, aprikos samt egna torkade äpplen och päron.
Övrigt torkat: Soltorkade tomater och sojaprodukter.
Bröd: Kex och knäckebröd.
Spannmål: Vilket inbegriper hela korn, flingor, mjöl och pasta.
Bakmedel: Torrjäst och surdeg för att kunna baka om möjlighet finns.

Jan Gustafson-Berge

ELDÖGA: Kurser och arrangemang 2012

Permakultur
Varannan måndag med start 27/2, klockan 18.30-21 (8 gånger). Kostnad 800:- inklusive boken ”Permakultur i ett nötskal” av Patrick Whitefield.
Permakultur erbjuder metoder för analys och design av en plats med syftet att skapa en långsiktigt hållbar livsmiljö för människan. Ämnen som behandlas är bl.a. odling, boende och energi. Kursen ger dig kunskap om de grundläggande principerna för analys och design inom permakultur. Vi arbetar också med praktisk tillämpning och du får göra en förstudie till ett eget projekt.
Mer information om permakultur: på denna blogg under kategorin PERMAKULTUR samt http://permakultur.se/

Ekologisk odling, permakultur och skogsträdgård
Helgen 5-6/5, klockan 10-17. Utan kostnad.
Vårträff på Lövudden, en plats 7 mil sydöst om Linköping på gränsen mellan Östergötland och Småland vid sjön Vindommen. Föredrag, bildvisning och praktiskt arbete under två dagar.

Vision Vindommen
Välkommen till en inspirerande och kreativ sommarvecka vid sjön Vindommen i de sydöstra delarna av Östergötland. Två torp som samarbetar erbjuder ett unikt och varierande kursprogram: Ekologisk odling, måla i naturen, permakultur, raw food/levande föda, ekologiskt byggande, ätliga vilda växter, fönsterrenovering, beskärning av vildvuxna fruktträd, anläggning av en skulpturpark, bygga yurta/uterum/kojor, skogsträdgård/landskapsvård samt yoga och meditation i naturen.

Möjlighet finns att medverka enstaka dagar eller hela veckan.
Aktiviteterna pågår under vecka 26, dvs. 25/6 – 1/7.
Gör en intresseanmälan så får du information när program och praktiska saker är mer bestämda.

Äpplemustning och konservering av livsmedel
Helgen 29-30/9, klockan 10-17. Utan kostnad.
Höstträff på Lövudden, en plats 7 mil sydöst om Linköping på gränsen mellan Östergötland och Småland vid sjön Vindommen. Under helgen arbetar vi med torkning, inläggning, syltning, saftning och mjölksyrejäsning. Du får också lära dig om olika förvaringsmetoder, kallskafferi och jordkällare. Vi håller också på med mustning av äpple och päron och då ingår även information om tillverkning av vin, cider och vinäger.

Möjliga kurser och workshops
Vid behov kan jag med kort varsel anordna kurser med varierande utsträckning i tid och omfattning. Exempel på ämnen kan vara: Bygg en luftsolfångare, livsmedelskonservering, äpplemustning, skinn & läder, kompostering, enkelt friluftsliv och överlevnad i naturen, krisberedskap, snickeri & slöjd m.m.

Föredrag och bildvisning
Jag kan också komma för en eller flera timmar, visa bilder och prata kring olika ämnesområden som odling, köpstopp, ökad självförsörjning, vardagsekologi, permakultur, ekologiskt fritidshus, ekologiskt byggande m.m.

Aktiviteterna äger rum i Linköpingstrakten, om inget annat anges.
Mer information och anmälan:
Jan Gustafson-Berge
kosmotopia@gmail.com

PERMAKULTUR: Tillämpning 1

En rabatt på permakulturvis
Syftet är att i ett bostadsområde med hyreslägenheter i Linköping (Stolplyckan) visa på ett alternativt sätt att utforma rabatter genom att göra dem delvis ätbara och mera lokalt flödande med avseende på resurser. Rabatten ska vara pedagogisk och presentera ett representativt urval av växter som kan inspirera både hyresgäster och hyresvärd till kommande egna initiativ. Rabatten blir också en lättsam introduktion till ämnet permakultur.
Bostadsbolaget Stångåstaden har bekostat växtmaterialet med 1000 kronor och rabatten har anlagts som en praktisk del i en kurs i permakultur under hösten 2011.

Element och funktion
Hela rabatten kan ses som ett sammansatt designelement och ska enligt designprinciperna inom permakultur ha minst tre funktioner men gärna fler. Rabattens funktioner är enligt följande: Insynsskydd, vindskydd, släppa in solen, ge skugga, hinder för passage, skönhet, kursmoment, pedagogiskt visningsexempel, lekplats, födokälla och vistelserum för djur, plantskola för nya plantor, kvävefixering samt ätliga växtdelar till mat, dryck och krydda, medicin och kemikalie.

Växtmaterial
De flesta växterna inköptes från en närbelägen plantskola sent på hösten då de hade 50% rabatt (!) på sortimentet. Ytterligare växter har hämtats från egna och vänners odlingsplatser.

Aronia (Aronia melanocarpa) Sort: ”Glorie” Antioxidant, livsmedelsfärg, ätliga bär, vin
Björnbär (Rubus fruticosus) Sort: ”Anki” Ätliga bär, blad till te, biologisk taggtråd med supertaggar
Björnhallon (Rubus loganobaccus) Sort: ”Tayberry” Bär, blad till te
Blåbärstry (Lonicera caerulea var. Kamtschatica) Sort: ”Anja” Bär, skörd i juli
Bocktörne/Gojibär (Lycium barbarum) Binder sand, supernyttiga bär, ätliga blad
Krusbär (Ribes uva-crispa/grossularia) Sort: ”Invicta” Ätliga bär, biologisk taggtråd
Lingon (Vaccinium vitis-idaea) Sort: ”Red Pearl” Surjordsväxt, bensoesyra, ätliga bär, blad till te
Röd häckberberis (Berberis thunbergii) Sort: ”Atropurpurea” Gul färgväxt, bär ätliga, syrliga blad
Smultron (Fragaria vesca) Marktäckare, icke revande, ätliga bär, blad till te
Smultron (Fragaria vesca) Sort: ”Hans & Nils” Marktäckare, revande, ätliga bär, blad till te
Tranbär (Vaccinium macrocarpon) Sort: ”Red star” Surjordsväxt, ätliga bär
Trädgårdshallon (Rubus idaeus) Sort: ”Asker” Bär, blad till te
Vresros (Rosa rugosa) Nypon till te, mos och soppa, ätliga blomblad

Växter som redan fanns i anslutning till rabatten:
Gråal (Alnus incana) Kvävefixerande, virke
Måbär (Ribes alpinum) Sort: ”Schmidt” Ätliga bär
Slånbär (Prunus spinosa) Ätliga bär, saft, smak till alkohol, biologisk taggtråd
Vårtbjörk (Betula pendula) Ätliga blad, virke, sav, näver, ris, tvättmedel

Övrigt arbetsmaterial
Sand från sandlåda uppe i Magistratshagen, grus och småsten från Magistratshagen, grovsållad kompost från Stolplyckans trädgårdskomposter, torv köpt på plantskola, löv från omgivningen, stenar i olika storlekar från omgivningen, grästorv från grävda gropar och jord från grävda gropar.
Bevattning sker genom nederbörd och kommunalt vatten då möjlighet för lokal insamling av regnvatten för tillfället saknas. Möjligtvis kan en vattentunna placeras vid ett stuprör som samlar vatten från ett närbeläget källsorteringshus.

Designen
Platsen var given med ganska bestämda yttre gränser, dels utåt med en asfalterad gång- och cykelbana och dels inåt med en för huset gemensam gräsmatta. Vid båda kortsidorna fanns redan anslutande “traditionella” och uppväxta rabatter. Den sammanlagda längden är cirka 16 meter och bredden ligger på 1,5-2 meter. Rabatten vetter åt sydväst och platsen innanför används mycket av barn då en sandlåda finns i närheten. Gräsmattan brukas för övrigt i stor utsträckning av boende på Föreningsgatan 51 vid fester, grillningar, måltider, fikastunder osv.

Rabatten ska ge ett visst insyns- och vindskydd men utan att hindra solen tillträde på eftermiddag och kväll. Helst ska växtmaterialet arbeta i alla dimensioner dvs. under jorden, som marktäckare, i olika höjdskikt som ört, buske och träd samt som klättrare/klängare. Här behöver växtmaterialet kompletteras framöver med olika perenna örter, marktäckare, rotfrukter och lökväxter samt klätterväxter och kvävefixerande växter.

Lokalt material
I stor utsträckning har vi arbetat med lokala material. Grästorv och överskott på jord från planteringsgroparna har fått skapa en långsträckt ”kulle” med båtgravsform. Denna kulle begränsar rabatten inåt uteplatsen, fångar solen och erbjuder växtplats för smultron och andra marktäckare. Ytterligare jord har lagts som upphöjda kanter runt planteringsgropar för att öka volymen som buskarna har att växa i. Sand, grus och sten hämtas från närområdet. Kompost sållas fram från områdets trädgårdskomposter.

Övrigt
Ett litet surjordsområde har etablerats med hjälp av torv m.m. där lingon och tranbär växer. Några trädgårdshallon är början på en liten hallondunge. Under vintern ligger hela rabatten under ett täcke av löv som räfsats samman från gräsmattan. Under lövfattiga tider kan det klippta gräset brukas som täckmaterial.

Propaganda
Jag ser anläggandet av rabatten som en del i en strategi för att sprida kännedom om begreppet permakultur och väcka ett intresse för vad det kan vara. Ett konkret och levande exempel är en effektiv metod för detta. Rabatten kommer att omskrivas i närområdets tidning och i Stångåstadens hyresgästtidning. Till våren kommer jag att samla trapphusets invånare för att informera om rabatten, vad som kan ätas och hur den kan skötas om och utvecklas.

Jan Gustafson-Berge

PERMAKULTUR FYRA

Denna fjärde del av permakulturdesignen blir en utveckling och fördjupning av designelementet JORD. Närmare bestämt det som handlar om perenna växter, skogsträdgård och landskapsvård. Permakultur handlar inte bara om odling och växlighet men användningen av växter inom designen är betydelsefull, mångsidig och omfattande. Växter är bra kompisar att arbeta med och har en mängd nyttiga funktioner att vara tacksam för.

Växternas gåvor
Alla växter har automatiskt minst fyra givna funktioner vilka är: fotosyntes/energilagring, bidra med organiskt material, djur/insekt kopplat till sig och en positiv klimatpåverkan. Dessutom har växter särskilda och specifika funktioner vilka kan vara: kvävefixering, ätlig del, bioindikator, ved för slöjd/snickeri, fibrer, skönhet, djupt rotsystem, ämnesackumulerande förmåga, skugg-/vindskyddsgivare, marktäckare/klättrare, lockande för pollinatörer, medicin/kemikalie, krydda/dryck osv.

Kategorier och indelningar
För att kunna tänka, diskutera och designa med växtmaterial behöver det ordnas systematiskt och det kan göras på några olika sätt.

Det går att tänka kring växternas utsträckning i rummet och hur växterna utbreder sig i olika riktningar och deras placering i olika skikt/nivåer. Då får vi ett övre trädskikt och undre trädskikt, buskskikt, markväxter (örter), rötter med olika utseende och egenskaper, svampar, klätterväxter (vertikalt) och marktäckare (horisontellt).

Ett annat sätt är att tänka kring växtens livscykel. Då har vi ettåriga växter vars strategi är att snabbt som attan blomma och gå i frö för att sedan dö. En del av dessa växter är mycket duktiga på att sprida frö som gror och kallas då för självförökande. Några av dessa växter är då särdeles lämpliga i en permakultur. Nästa grupp är de tvååriga som under det första året arbetar med att samla näring i sin rot för att sedan under år två använda denna näring till att blomma och göra frö. Den sista gruppen är de fleråriga/perenna växterna som med olika uthållighet och tidsintervall växer år efter år. Dessa växter har ofta både förmågan att sprida sig med frö, men framförallt genom sina rötter. De kan föryngras genom beskärning och förökas genom bl.a. delning och sticklingar.

Ytterligare ett sätt att indela växter på är att tänka växtförhållanden. Här handlar det om vilka växter som trivs eller otrivs beroende på sådana faktorer som vind, ljusmängd, temperatur, fuktighet, markens beskaffenhet och relationer till andra växter (konkurrens och samarbete). Vanliga benämningar inom detta område är sol, halvskugga och skugga, vatten- och sumpväxter, surjordsväxter och växter för stenparti samt växter som tål torra, magra och vindutsatta placeringar.

Perenna växter
Denna kategori av växter har flera egenskaper som passar mycket bra i en design. De är generellt tåligare mot påfrestningar och behöver normalt ingen extra bevattning. De kräver mindre skötsel under förutsättning att växtvalet är anpassat till platsens förutsättningar. De växer och utvecklas vid optimal tidpunkt. De är ofta lätta att föröka och föryngra, ger skörd under lång tid samt har den viktiga egenskapen multifunktionalitet.

Skogsträdgård
I en skogsträdgård växer fruktträd, nöt- och bärbuskar, kryddväxter och perenna grönsaker tillsammans. Alla växter är ur olika aspekter nyttoväxter och de flesta har någon ätlig del. Där finns också ett rikt insekts- och fågelliv som bidrar till ett positivt hälsotillstånd. Avsikten är att efterlikna skogsbrynets mångsidiga produktivitet. Under träden finns därför buskar och örter och genom lämpligt utformade gläntor och upphöjningar inbjuds solen till att ge en maximal mängd ljus och värme till växterna. Växterna som odlas är perenner eller självförökande ettåriga växter. När våren kommer börjar de av egen kraft att växa och flera av dem växer även när det blir lite kallare. Under själva anläggningsfasen krävs god planering och större arbetsinsatser. När sedan trädgården börjar komma in i sin mognadsfas, så minskar skötselbehovet samtidigt som avkastningen av nyttigheter ökar.
Principerna för en skogsträdgård kan tillämpas i olika skalor och det går antingen att designa helt från början och skapa en skogsträdgård eller arbeta med existerande “skog” eller annat naturområde som omvandlas med olika metoder.

Kategorier och växter vid Holma skogsträdgård
Den mest omfattande skogsträdgården i Sverige finns utanför Höör i Skåne och det kan därför vara intressant att notera de växter som finns där. Klimatmässigt ligger området i zon 1-2.

Växter i pergolan vid huvudingången
Actinidia arguta krusbärsaktinidia, Actinidia kolomikta härdig minikiwi, Actinidia polygama klätteraktinidia, Akebia quinata fembladig akebia, Humulus lupulus humle, Vitis vindruvor och Schisandra chinensis fjärilsranka.

Trädskiktet
Olika arter av Elaeagnus silverbuskar, olika arter av Crataegus hagtorn, Cydonia oblonga äkta kvitten, Diospyros virginiana persimon, olika arter av Morus mullbär, Mespilus germanica mispel, Pyrus pyrifolia sandpäron, Ginko biloba ginko, Sambucus nigra fläder, Shepherdia argente “Buffalo berry”, Staphylea pinnat pimpernöt och flera sorter av äpple, päron, plommon och körsbär.

Buskskiktet
Amelanchier alnifolia bärhäggmispel, Aronia melanonocarpa svartaronia, Chaenomeles cathayensi en art av rosenkvitten, Chaenomeles japonica liten rosenkvitten, Cephalotaxus harringtoniana var. nana druvidegran, Corylus hassel, Eleutherococcus senticosus rysk rot, Lonicera caerulea var.edulis bärtry, Mahonia aquifolium mahonia o
ch Ribes odoratum en bärsort av doftribs.

Örtskiktet
Alliaria petiolata löktrav, Allium cepa (var. viviparum var. proliferum) luftlök, Allium scorodoprasum skogslök, Allium ursinum ramslök, Bunias orientalis ryssgubbe, Campanula persicifolia stor blåklocka, Carum carvi kummin, Chenopodium bonus-henricus lungrot, Claytonia perfoliata vinterportlak, Claytonia sibirica vårsköna, Crambe maritima strandkål, Cryptotaenia japonica mitsuba, Foeniculum vulgare fänkål, Hablitzia thamnoides rankspenat, Hemerocallis daglilja, Humulus lupulus humle, Hylotelephium telephium syn. Sedum telephium kärleksört, Levisticum officinale libbsticka, Lupinus pollyphyllus blomsterlupin, Malva alcea rosenmalva, Malva moschata myskmalva, Malva sylvestris rödmalva, Malva verticillata var. ’Crispa’ krusmalva, Myrrhis odorata spansk körvel, Primula veris gullviva, Rumex patientia spenatskräppa, Rumes rugosus trädgårdssyra, Sanguisorba minor pimpinell, Sonchus oleraceus kålmolke, Symphytum x uplandicum uppländsk vallört, Tropaeolum majus indiankrasse, Valerianella locusta vintersallad och Viola odorata luktviol.

Nötskogen
Carya ovata skidhickory, Castanea ätlig kastanj, Corylus colurna turkhassel, Juglans ailanthifolia var. cordiformis hjärtvalnöt, Juglans cinerea grå valnöt, Juglans cinerea x Juglans ailantifolia “buartnut”, Juglans nigra svart valnöt, Juglans regia valnöt och Pinus cembra cembratall.

Värmekrävande växter längs odlingskuren
Asimina triloba pawpaw, Diospyros virginiana persimon, Ficus carica fikon, Hovenia dulcis russinträd och Prunus armeniaca aprikos.

Surjordsväxter
Gaultheria shallon vaktelbär (salal), Rubus.x stellarcticus allåkerbär, Vaccinium macrocarpon amerikanskt tranbär, Vaccinium myrtillus blåbär, Vaccinium corymbosum amerikanskt blåbär, Vaccinum x angustifolium hybridblåbär, Vaccinium oxycoccos tranbär och Vaccinium vitis-idaea lingon.

Mer om landskapsvård och skogsträdgård finns här.

Litteratur och internet
Hansson, Marie & Björn, Perenner, Prisma, 2008, 978-91-518-5050-4
Ighe, Ivar & Åberg, Ewert, Ogräs på åkern, LTs förlag, 1970
Israelsson, Lena, Handbok för köksträdgården, W&W, 2007, 978-91-46-21595-0
Kvant, Christel & Palmstierna, Inger, Vår trädgårdsbok, Prisma, 2010, 978-91-518-5257-7
Källman, Stefan, Vilda växter som mat & medicin, ICA bokförlag, 1997, 91-534-1690-2
Ljungqvist, Kerstin, Nyttans växter, Calluna, 2006, 978-91-633-715-16
Truedsson, Åke, Frukt och bär, Natur och Kultur/Fakta, 2007, 978-91-27-35575-0
Tunón m.fl. (red.), Människan och floran (Etnobiologi i Sverige), W&W, 2005, 91-46-17789-2
Wahlin, Kristina & Bertil, Nordiska ogräs, Sundin & Johansson AB, 1957

http://linnaeus.nrm.se/flora/welcome.html (Den virtuella floran med svenska vilda växter)
http://www.odla.nu/ (Din trädgård på nätet)
http://sv.wikipedia.org/wiki/Portal:V%C3%A4xter (Växtportal)
http://www.pom.info/index.htm (Programmet för Odlad Mångfald)
http://www.skogsskafferiet.se/ (Ätliga växter i naturen)
http://www.aquainterior.se/ (Vattenväxter till dammen)
http://www.shenet.se/index.html (Växter, råvaror och recept)
http://www.giftinformationscentralen.se/AlphaList_vaxt.asp?CategoryID=6225 (Giftiga växter)
http://www.pfaf.org/user/ (Plants For A Future, 7000 ätbara och användbara växter)
http://www.eplanta.com/Startsida.asp (träd, buskar och klätterväxter för svenskt klimat)

Jan Gustafson-Berge

PERMAKULTUR TRE

Flöden av energi och resurser
I denna tredje del om permakulturens principer har vi kommit till den andra stora delen av designblocket. I förra texten tänkte vi med några principer och nu ska vi tänka och analysera med, samt designa för de flöden/kretslopp av energi och resurser som passerar en plats.

Allting passerar, dvs. är i ständig förändring och rörelse, fast tidsskalan för rörelsen kan vara olika lång och ibland så lång att vi inte uppfattar företeelsen som en rörelse eller förändring. Friskluften som kommer in i ett hus passerar ut igen efter en kort tidsperiod som handlar om minuter eller timmar. Medan ytterbrädan som spikats på väggen kan sitta där i hundra år. Gårdseken står och minns händelser många hundra år i tidens kretslopp. En människa kan finnas på en plats några månader eller under en hel livstid. Det finns flera strategier för att hantera energi och resurser som passerar. Deras kvalitéer och egenskaper, satt i relation till de behov och önskemål som finns, ska användas optimalt. Detta kan ske med flera metoder såsom koncentration, inriktning, sparsamhet, hushållning, recirkulation, små kretslopp, kopplingar samt insamling eller inbromsning.

Inom det här området i permakulturen finns mycket högt ställda målsättningar som är svåra att uppnå, men som samtidigt inspirerar och visar på de utmaningar hela det mänskliga samhällsbyggandet har att klara av. Ett av målen är att energin/resursen när den har brukats ska gå vidare i mindre eller större kretslopp med minst lika bra kvalité (helst bättre) som när den kom in i systemet. Det andra målet är att avskaffa begreppet avfall och istället se avfall som en resurs på fel plats. Vår stora läromästare här är naturen och våra mänskliga system ska kopiera naturens sätt att fungera och totalt integrera bosättningen och verksamhetsplatsen i naturens små och stora flöden av energi och resurser.

De fem elementen
En igenkännbar tankefigur är de fyra elementen jord, eld, luft och vatten och jag har valt att organisera designmallen på detta sätt. Dessutom har ytterligare ett element lagts till som får symbolisera de materiella resurserna. Flera av exemplen nedan är applikationer eller tillämpningar av designtänkandet som genomförts vid mitt lantställe Lövudden och ska därför ses just som vad de är i detta sammanhang, nämligen exempel. Här finns inte utrymmet att göra fördjupningar kring varje delrubrik inom de olika elementen. För vissa av dem finns redan andra texter på den här bloggen och då finns länkar och för ytterligare andra står texter i kö för att födas och publiceras på denna blogg fast i en annan tid. Tanken är ju dessutom att du ska tänka själv kring detta och därefter designa just din plats. Se uppräkningen som en checklista att arbeta efter.

ELDEN: solenergi
Fossilfri zon – installation och bruk av förnyelsebar energi.
Marklutning – naturligt förekommande eller skapade höjdskillnader kan användas som tefatsbacke, solfångare, för vattenrening och ger olika växtbetingelser.
Solenergi – passiv sådan insamlas genom byggnaders utforming och placering, växthus och murar/kullar i odlingslandskapet och aktiv sådan kommer till nytta genom solfångare för uppvärmning av vatten, solceller för ström och luftsolfångare.
Vind – en kraft att både skydda sig från samt koncentrera och genom vindkraftverk åstadkomma ström eller direkt rörelse.
Biomassa – skörd av trämassa som kan eldas för många ändamål i varierande eldstäder.
Vattenkraft – småskalig vattenkraft kan generera ström och ge rörelsekraft.
Mänsklig energi – genom motivation, medvetenhet och sin fysiska kraft kan människor tillsammans uträtta underverk, men också verk som går under.
Ekologiskt byggande – med olika tekniska metoder och utvalda byggmaterial kan energibehovet minska betydligt.
Informations-/kommunikationsflöden – även den här typen av rörelser inom platsen och mellan platsen och omgivningen behöver designas för bästa funktion och resultat.

VATTEN
Vattendisciplin – sparsamhet med vatten, samma vatten kan användas flera gånger till olika saker och väldigt lite av den dagliga konsumtionen måste vara högteknologiskt renat dricksvatten.
Dricksvatten, brunnsvatten och källa - lyckliga människa som har vatten i egen brunn eller möjlighet att hämta dricksvatten från en källa. En källa till rikedom att vara rädd om.
Regnvatten - allt regnvatten som faller på en plats samlas upp, antingen genom marken/växterna eller genom insamling i behållare från alla takytor.
Vattenrening - allt vatten som släpps ut efter användning renas med mekaniska och biologiska metoder.
Ringlande vattendrag och dammar – finns de redan ska de vårdas, annars kan vattenmiljöer också skapas.
Avloppsvatten – gråvatten (disk och tvätt) samt svartvatten (urin och fekalier) är färgade vatten att ta hand om på bästa sätt, som resurser och inte som ett avfall som ska bort någon annanstans.
Vattenkultur - odling av fisk, andra vattendjur och växter i vatten.
Kemikalier - vatten ska inte förorenas med farliga ämnen. Undersök, sortera bort och välj miljöskonsammare alternativ.
Färg- & målningssystem – se över vad du målar med, sortera bort det farliga och gå över till bättre alternativ.

 

JORD
Kompostering – köks- och trädgårdsavfall kan komposteras på flera sätt och bli en resurs i odlingarna.
Latrinkompost och urinseparering – genom att separera blir hanteringe
n enklare och näringsämnen kan recirkuleras.
Ekologisk grönsaksodling – mat och liv i trädgården är basen för levnaden.
Örtagård och entréträdgård – odlingsplatser kan ordnas på många varierande sätt.
Stenäng - bland inlandsisens strödda stenar kan perenna trädgårdsväxter för mat, dryck, krydda, medicin och skönhet planteras.
Skogsträdgård - träd, buskar och perenna örter kan planteras i ett nyanlagt område eller successivt integreras i en redan existerande “skog”.

LUFT
Växthuseffekt - välj bort fossil energi (olja, kol och naturgas).
Fossilfri zon – skapa en plats där ingen fossil energi behövs.
Trädplantering och kolning - genom att plantera träd, buskar och perenna örter inlagras kol. Att bygga med trävirke och att göra eget kol har samma funktion.
Ozonlagret - skyddas genom att inte använda ämnen som skadar detta viktiga skyddsskikt.
Kemikalier - samla in alla produkter som avger farliga ämnen till luften, sortera bort dem och välj bättre alternativ.

TRÄ: materiella resurser

Konsumtion och köpstopp - genom att analysera och förändra din konsumtion kan resurser sparas.
Konsumtions- och avfallstrappan – refuse, reduce, reuse och recycle. Köp inte avfall.
Återbruk, verkstäder och hantverk – skapa förutsättningar med kunskap, verktyg, utrustning och arbetsmaterial.

Jan Gustafson-Berge

PERMAKULTUR TVÅ

Den översiktliga genomgången av hur en permakulturdesign kan gestalta sig fortsätter nu med själva designarbetet. I den tidigare texten PERMAKULTUR ETT redogjordes för hur en plats undersöks och analyseras med åtgärderna behovsanalys, vild design, platsanalys samt analys av materiella och mänskliga resurser. I den här texten kommer jag att kortfattat beskriva några viktiga principer och designverktyg under rubrikerna: Zoner, sektorer, element & funktion, kopplingar, gränszoner, mönster och orörda ytor. Principerna element & funktion samt kopplingar finns på annan plats beskrivna mera i detalj här och där. Tanken är att de andra principerna också ska få sina egna, fördjupande texter. En kommande text PERMAKULTUR TRE fortsätter med designprinciper och då handlar det om att rikta och hushålla med tillgängliga energier, flöden och resurser.

Som alltid med teori är det uppenbart att teori endast är en förenklad beskrivning av verkligheten och att den inte alltid ska tolkas bokstavligt. Teorin som i det här fallet består av några redskap för analys, tänkande och design måste alltid anpassas till den rådande och aktuella situationen. Ta allt i kritiskt beaktande och tänk särskilt noga kring hur teorin kan gestalta sig och få ett praktiskt och fungerande uttryck på just din plats i livet.

Zoner
Tänk en piltavla eller ett tvärsnitt genom en stam och du har en bild av ett zonsystem. Tänk dessutom bort att zonlinjerna måste ha cirkelns form. Tänk höjdkurvor på en karta. Att zonindela har som syfte att placera föremål, designelement och verksamheter på ett eller flera lämpliga avstånd till ett centrum som t.ex. kan vara ett bostadshus. Som exempel använder jag den indelning som finns vid mitt fritidshus och du får tänka om de praktiska uttrycken till din plats. När zonindelningen “satt sig” någorlunda kan de förmodligen ganska flytande zongränserna ritas ut på en karta över platsen/området.

Den förenklade principen är att sådant som besöks eller används ofta ska ligga närmare centrum. Färska örter till matlagningen placeras med detta tänkande i zon 0 eller zon 1 och inte i zon 5. Andra örter för matlagning kan vara placerade i zon 4 då de kanske insamlas en gång om året för att sedan torkas och placeras i zon 0 (kryddskåpet i köket). En sådan ört kan vara bladen av pors som är ett alternativ till lagerblad.

Är din plats en lägenhet i staden blir själva lägenheten zon 0 och uteplats/gård blir zon 1. Därefter kan staden zonindelas efter hur du använder den. Utmaningen i en stad blir att finna de saker du behöver på “rätt” avstånd och/eller att omskapa din stadsmiljö efter din optimala zonindelning.

 

Zon 0 består av bostadshuset, både det inre i huset och den utåtriktade gränsytan (ytterväggarna) med dess omedelbara närhet.
Zon 1 innefattar platser och verksamhet kring huset såsom uteplatser och sittplatser, köksträdgård och växthus, kompostbehållare och utedass, jordkällare, verkstad, vedbod och förråd.
Zon 2 består av en skogsträdgård längs med sydvästra, västra och nordvästra kanten på tomten. På andra platser kan detta vara delar av trädgården/området som inte besöks varje dag.
Zon 3 skulle kunna bestå av närliggande markområden som jag lånar eller arrenderar av bonden på Hägerstad gård. Där kan större mängder av grönsaker, rotfrukter och spannmål odlas. Här finns också plats för vissa djur.
Zon 4 innefattar ett stort område som är tillgängligt på grund av den unika svenska allemansrätten. Dels är det skogen, betesmarker och andra mer eller mindre kultiverade områden samt den flikiga sjön Vindommen som erbjuder upplevelser och mängder av resurser.
Zon 5 består av ”orörda” och naturligt fungerande system för studier och lärdom av naturens och kulturens processer.

Sektorer
Sektorer skär radiellt eller tangentiellt genom zonsystemet och stör den sköna harmonin du tänkt ut i den mysiga stugvärmen alternativt skapar mer komplexa möjligheter. Det kan vara sådant som vindförhållanden, sol och skugga, varma och kalla områden, siktlinjer, transport- och kommunikationsleder, byggnader och konstruktioner, naturformationer och vattenförekomster.

Önskan om fri sikt mot en sjö påverkar t.ex. vilken höjd det kan vara på växtligheten i zon 2. Olika områden med varierande ljus- och temperaturförhållanden kan hindra eller tillåta designelement i de olika zonerna.

 

Element & funktion
Varje designelement ska ha många funktioner
och varje funktion ska säkerställas av flera element. En tumregel brukar vara att varje element ska ha tre funktioner och att varje funktion ska säkerställas av tre element. Ett element kan vara ett fruktträd med huvudfunktion att ge ätbar frukt. Andra funktioner för trädet kan vara skugga, plats för fågelholk, klätterträd, torkställning och ved. En funktion kan vara dricksvatten och olika element som ger detta kan vara egen brunn, källa i skogen, bra relation med grannar och insamling av regnvatten.

Kopplingar
Varje fysiskt föremål, företeelse eller egenskap i ett permakultursystem finns alltid i ett sammanhang, de har sam- och tillhörighet. Det gäller att använda sig av platsens resurser och energiströmmar på ett multieffektivt sätt. Mångfald och myller av gynnsamma samband dvs. kopplingar eftersträvas. Livsväven ska vara mångtrådig. Genom att använda sig av begreppen kopplingsschema, centralelement och kopplingselement kan kopplingsgraden på en plats analyseras och därmed också förtätas. Genom att välja en ”sak” t.ex. en odlingslåda (centralelement) och på ett papper rita in alla saker som går till odlingslådan i ovandelen på papperet och allt som kommer från odlingslådan i nederkant (kopplingselement), kan lådans många kopplingar synliggöras (kopplingsschema). Alla kopplingsscheman visar tillsammans en mycket komplex och nästan komplett bild av platsens liv. Finns det för få kopplingar ska designarbetet leda till fler och ofta är det bra om kopplingarna finns i närmiljön.

Gränszoner
Detta är ett begrepp hämtat från ekologin. I naturen är de platser där olika biotoper möter varandra fyllda av mångfald och en stor produktivitet. Några sådana exempel är skogsbrynet, diket och vägrenen, stranden och dammens kanter. Målet med en design är att skapa många och rumsligt omfattande gränszoner. I många fall tänker vi tvärtom exempelvis när det gäller energi där det optimala är en volym med minsta möjliga yta (klotet). Här ska vi tänka mycket yta och då särskilt kontaktyta mellan olika företeelser. Dammen du gräver ska inte vara cirkelrund utan ha kanter som vindlar hit och dit med maximal strandlinje som mål. Stigen genom skogsträdgården ska inte vara rak utan slingrande hit och dit. Ett enkelt (tanke)experiment kan vara att släppa ner en stor sten på en för övrigt väldomesticerad gräsmatta (varför inte vid hål 7 på närmaste golfbana). Studera vad som händer under ett års tid helt enkelt och dra dina egna slutsatser.

Mönster
Mönster kan beskrivas som beprövade lösningar på gemensamma problem. Det kan hjälpa att tänka på “mönster” som ett annat ord för “ett problem vi har sett förut “. Ju fler människor som löser samma problem desto mer sannolikt är det att de kommer fram till ungefär samma bra principiella lösningar. Det blir inte identiska lösningar på något sätt, men lösningar som har tillräckligt mycket gemensamt för att man börjar ana mönster. Det ska gå att anpassa lösningen till människors speciella situation, med de resurser som finns tillgängliga för dem. Genom att studera hur människor genom historiens gång har ordnat grundläggande behovstillfredsställelse för sådant som vatten, föda, boende, social gemenskap m.m. kan vissa principer urskiljas. Dessa principer kan därefter stödja och utveckla din design.

Orörda ytor
Här handlar det om att bevara och utveckla mångfald samt att lära av naturen. Storleken på den orörda ytan står givetvis i samklang med den disponibla ytan. Lämna alltså ett mindre eller större område i fred och se vad som händer där utan att du griper in i handlingen. En annan strategi är att arbeta för att fler naturområden i närmiljön avsätts som i olika grad skyddade områden.

Jan Gustafson-Berge

PERMAKULTUR – Element & funktion

(Matlagning, kolning, varmvatten, samlingsplats, matplats, ute-klassrum, växtfärgning, äpplemustning, vila och meditation.)

En av de roligaste designprinciperna att tänka och arbeta med enligt min mening är “Element & funktion”. Här är det dock lätt att tänka i traditionella banor och associera till funktionalism och att definiera funktion som enbart praktisk nytta, teknisk effektivitet, rationalitet, ändamålsenlighet och fysisk behovsuppfyllelse. Jag vill även definiera funktion som förmåga att väcka känslor och tankar, överraska, stimulera kreativitet, att vara minnes- och traditionsbärare, öka mångfalden och ge skönhetsupplevelse samt upplevelse av lugn, harmoni och trygghet.

Som en allmän regel sägs målsättningen vara att varje element ska ha tre funktioner och att varje funktion ska tillhandahållas/uppfyllas av tre element. Men ingen regel utan undantag. Det går ofta att få med flera funktioner än tre för ett element, men det får inte bli för krystat och opraktiskt med överlastade element. Ibland kan det också för vissa element vara svårt att få till tre vettiga funktioner och det kan också vara så att funktioner upptäcks senare när nya omständigheter och personer träder in på scenen. Givetvis är det även så att funktioner hos olika element skiftar med omständigheter, platsen och de människor som är verksamma där.

Ett (design)element är oftast ett fysiskt föremål som kan variera i storlek och utsträckning. Några exempel på element i en design kan vara en buske, ett träd, en stig, ett plank, en vattentunna, en damm eller en stor sten.

(Överst: Gränsmarkering, hindra djur, klätterstöd för växter, stöd för odlingslådor, “piedestal” för konstföremål och plats för grind.)
(Underst: Förutom alla växters allmänna funktioner ger Lungroten ätliga blad och frön.)

Växter som element
Alla växter (element) har automatiskt minst fyra givna funktioner vilka är: fotosyntes/energilagring, bidra med organiskt material, djur/insekt kopplat till sig och en positiv klimatpåverkan. Så för växter gäller det att hitta de särskilda/specifika funktionerna vilka kan vara: kvävefixering, ätlig del, bioindikator, ved för slöjd/snickeri, skönhet, djupt rotsystem, ämnesackumulerande förmåga, skugg-/vindskyddsgivare, marktäckare/klättrare, lockande för pollinatörer, medicin/kemikalie, krydda/dryck osv.

Ett komplext och utvecklat system på en plats gör det möjligt att, med utgångspunkt från vilket element som helst, dess olika funktioner och därefter funktionernas respektive element osv, täcka och upptäcka hela systemets inneboende delar och deras samband med varandra i en dynamisk växelverkan. På så sätt skapas ett mycket omfattande och starkt nätverk som är extremt motståndskraftigt mot förändringar, kriser och yttre hot. Genom att göra en analys av en plats utifrån verktyget “Element & funktion” kan brister i systemet upptäckas och åtgärdas. En sådan analys kanske visar att funktionen bevattning av grönsaker bara uppfylls av ett element, ex. pumpat brunnsvatten från en kran. Eller så inser du att staketet runt tomten kan ha flera funktioner än att bara markera gräns till grannen.

 

(Vänster: Förvaringsplats (tillfällig?), torkning av föremål och växter, vindskydd, värmebuffert, sittplats och regnskydd.)
(Höger: Förvaring av mat och dryck, skydd mot förfrysning, sittplats på taket, utsiktsplats och odlingsyta.) 

Långa kedjor av element & funktion
Låt oss börja de vindlande tankebanorna… och vi väljer som exempel hängmattan som element (alla exempel är från mitt fritidshus).
Hängmattan har som funktion: vila/avslappning, lek, terapeutisk gymnastik, förvaring och symbol för lat/skön sommar.

De fem olika funktionerna som hängmattan har kan också tillhandahållas/erbjudas av följande element:
Vila/avslappning: Solstol, filt på gräsmatta, stol på jordkällare, säng, soffa, trädkoja och brygga.
Lek: Gräsmatta, sjön Vindommen, dator, spelbord, klätterträd och gunga.
Terapeutisk gymnastik: Springväg, själva naturen, sjön Vindommen, roddbåt och trädgården.
Förvaring: Hylla, garderob, byrå, skafferi, jordkällare, uthus och köksskåp.
Symbol för lat/skön sommar: Solstol, badhandduk på tork, pocketbok, filt, radio med P1 och ölburk.

För varje av dessa fem ovanstående funktioner finns alltså ett antal element, som i sin tur har ett flertal funktioner, vilka uppfylls av olika element, som i sin tur har ett antal funktioner osv. som i en intrikat långdans med många ringar, vindlingar och knutpunkter.

Som ytterligare åskådning väljer jag funktionen Lek som hade sex element angivna. Gräsmatta: Tältplats, sittplats och leverantör av gröngödsling.
Sjön Vindommen: Fiske, bad/simning, rengöring, båttransport, vattenkälla och vattenväxter.
Dator: Kommunikation, information, ekonomisk försörjning, musik, film, kunskap samt arbete med text och bilder.
Spelbord: Mat, samvaro, förvaring, skriv- och arbetsyta.
Klätterträd (en stor ek): vårdträd, djurliv, ekollon, utsikt och tidsminne.
Gunga: Terapeutisk gymnastik och symbol för sommar.

Vi kan ta ett annat exempel och börjar med elementet kyl/frys.
Kylen/frysen har (på Lövudden) som sina funktioner: förvara mat, konservera mat, anslagstavla, avställningsyta ovanpå samt uppvärmning inomhus.

Nu ska vi se vilka andra element som erbjuder dessa funktioner.
Förvara mat: Skåpskafferi, kallskafferi, plåtburkar och jordkällare.
Konservera mat: torkningsanordningar, vedspis, utrustning för äpplemustning, konserveringsgryta, utomhuseldstad, utrus
tning för jäsning av alkohol, utrustning för mjölksyrejäsning och jordkällare.
Anslagstavla: Väggar och dörrsida.
Avställningsyta: Bord, köksbänk, sommarskiva på vedspis, hyllor och veranda.
Uppvärmning: Solinsläpp genom fönster, vedspis, kökspanna, braskamin, belysning, människor och luftsolfångare.

Jag har valt att åskådliggöra designprincipen ”Element och funktion” med några exempel som pendlat mellan högt och lågt, smått och stort, viktigt och oviktigt. Det går också att göra analysen genom att direkt gå in på de tunga behovsfunktionerna på en plats. Dessa kan vara dricksvatten, uppvärmning, livsmedelsförsörjning m.m. Genom att se till att dessa funktioner kan säkerställas med flera element ökar det som kallas resiliens. Åtgärderna ökar också systemets allmänna krisberedskap och dina möjligheter att överleva och leva i skönhet och harmoni.

(Överst: Matlagning i stor skala, förvaring, materiallager, solenergiyta, regnvatteninsamling, skugga och bar vid fest.)
(Underst: Mys, värme, grilla kött, kolning och kaffevatten.)

Förmåga till motståndskraft och anpassning
Resiliens är förmågan hos ett (eko)system att klara av störningar utan att övergå till ett annat och mindre önskvärt tillstånd. Ett resilient ekosystem kan stå emot störningar och förändringar samt återuppbygga eller vidareutveckla sig själv om det skadas. Ett sätt att se på sambandet mellan samhälle och ekosystem innebär att förändringar utgör det normala och att anpassning är vägen för en hållbar utveckling. Utgångspunkten är att bevara och utveckla systemets resiliens. dvs. samhällets och ekosystemens förmåga att tåla och anpassa sig till förändringar. Det handlar om buffring och anpassning i förhållande till små och stora förändringar som skogsbrand, skadedjur, börsras, peak oil eller nya uppfinningar. Om resiliensen är förminskad eller svag kan förändringar innebära att ekosystem och samhälle kollapsar. Sådana system kan inte längre tillhandahålla ekosystemtjänster eller samhällstjänster på samma sätt som tidigare.

En försäkring och en strategi för att upprätthålla resiliens är att bevara och utveckla mångfald både i naturen och i samhället. Mångfald av ekosystem, arter och gener ökar chansen att vi klarar förändringar, t.ex. en temperaturökning. Om en komponent (ett element) försvinner kan en annan, som inte drabbats lika hårt, rycka in och på så sätt kan funktioner upprätthållas. En stor utmaning är att ställa om förvaltningen av naturresurserna till en större mångfald och flexibilitet. Eftersom ekosystemen hela tiden förändras måste samhället läsa av, agera och utvärdera vad som händer i en ständig lärandeprocess.

Jan Gustafson-Berge