Ett årsvarv på Lövudden

Jag har tidigare skrivit här på bloggen kring vad som sker årsvis när det gäller odlingen på Lövudden, inklusive beskrivningar över hur olika saker inom området odling utförs. Den utförliga texten hittar du på en av de fasta ”sidorna”, vilka finns som flikar överst på bloggsidan. Just den här heter ODLING.

Nu har jag under de två senaste åren (2019-2020) fört nya anteckningar kring vad som sker under ett år och fäst det på ett ungefärligt vis i tiden. Odling har en stor plats men även mycket annat som sker är noterat. Observera att vi inte har självvalda husdjur eller tamdjur för produktion, utan med tacksamhet ägnar oss åt att samverka med de vilda djuren, i alla dess uppenbarelser.

Givetvis finns det en mångformig verksamhet som inte syns i den här texten. Vi lever ju också, tar emot besökare, arrangerar kurser, skördar råvaror och lagar god mat, ger oss ut på vandringar och promenader, bygger på alla våra hus, eldar, gör utflykter, arbetar med konst och hantverk, badar i sjön m.m.

Det är inte den faktiska tidsangivelsen med ett specifikt datum som är det viktiga utan de olika aktiviteternas kronologiska ordning. Alla tidpunkter kan ses som plus/minus två veckor beroende på det aktuella årets årstidsbaserade uttryck i form av t.ex. frost, nederbörd och jordtemperatur.
Denna förteckning hjälper mig varje år då jag förtvivlat försöker komma ihåg när jag egentligen sådde det ena eller planterade det andra. Ett annat bra hjälpmedel för minnet är de noteringar med datum för sådd, sättning och plantering som görs på de årliga odlingskartorna.

Januari
Utvärdering av föregående år.
Planering av växthus, odlingsbäddar och odlingscirklar, med växtföljd, sorter och mängder.
Kopiering av nya odlingskartor och inskrivning av den preliminära odlingen med blyerts.
Inventering av frökistan och fröpärmarna samt beställning av nytt frö som saknas.
Start på beskärning, gallring och röjning av buskar och träd i trädgård och skogsområden.

Februari
Förgroning av chili och paprika.
Inköp av såjord (90 liter).
Sådd av tidigt bladgrönt i en växthusbädd med 6 grader i jorden.
Förberedelser av växthus och drivbänkar, med lagning och utläggning av ”fönsterramar”.
Som alltid ”vårkänslor” onödigt tidigt!
Utplacering av vattentunnor och påbörjad förbättring av vattenavrinning från takytor. Sammanlagt har vi kapacitet att samla 3000 liter regnvatten, vilket innebär ganska många tunnor på 100-200 liter vardera.
Nedklippning av vinterståndare rakt ner på marken.

Mars
Grus och sand från grustaget till odlingsbäddar och olika arbeten (kontinuerligt).
Jordhantering med sållning och beredning av jordblandningar (kontinuerligt).
Beskära och binda upp växter som fallit.
Klippa ner och ta bort vinterståndare som t.ex. humle och svarthallon.
Förgro några tidiga tomater och gyllenbär.
Inköp av tidig potatis och sättlök (lätt hänt att äta upp all tidig potatis och inte tänka på att ta undan utsäde).
Drivning av en tidig sort av potatis och drivning av några potatisplantor till drivbänk.
Drivning av resterande potatis (oftast 6-8 sorter).
Förgroning av alla tomater.
Hoppas på våren (det är lätt att vara för tidig med olika saker).

April
Försådd av olika sorters kål, purjolök och diverse blommor.
Omkrukning av chili och paprika.
Upptagning av jordärtskocka, sortering, sättning av nya skockor och förvaring av de som ska ätas framöver.
Insamling av ätliga vilda växter och skörd av perenna grönsaksväxter (kontinuerligt).
Ta undan marktäckning på tidiga såbäddar för att värma upp och skapa falska såbäddar (få vissa oönskade växter att gro och sedan få bort dem vid jordbearbetningar). De växter som ska växa på dessa bäddar är morot, lök, ärtor, bondböna och tidigt bladgrönt.
Rena i rabatter och jordförbättra vid behov.
Bygga och laga drivbänkar, växthus och odlingslådor.
Förgroning av några tidiga squashplantor.
Sådd i drivbänk med persilja, dill, koriander, rucola och asiatiska kålblad.
Det blev kallt igen under vecka 15, så allt stod stilla i väntan.
Förgrodda frön och plantor vattnas och flyttas omkring i bostadshusets olika fönster.
Sparrisknopp 19/4 2020 som frös.
Omkrukning av tomatplantor.
Sådd utomhus i bäddar av morot, lök, ärtor och bondböna.
Utplantering av potatisplantor i drivbänk.
Sättning av tidig potatis.
Tillvaratagande, omplantering och krukning av diverse plantor som dykt upp på områden som ska bearbetas (kontinuerligt).
Tappning av björksav och sättning av 10 liter vårvin 20/4 2020.
Förgroning av kål och majs.
Första gräsklippningen som fungerar som en dammsugare av gräsytor. Den klippta blandningen av gräs, löv och kvistar används till marktäckning av ”nakna” jordytor.
Inköp av plantor från plantskolor som kommer i vår väg (kontinuerligt).
Lättare beskärning av buskar med borttagande av döda grenar och viss gallring.

Maj
Sådd av bondböna, solros och gröngödsling.
Förgroning av squash, gurka och indiankrasse.
Tillverkning av gödselvatten i ett gammalt badkar med vallört och brännässla (kontinuerligt).
Jordblandningar med sand, ”sållad skräpjord”, kompost och gödsel (kontinuerligt).
Frost 4/5 2019, då hälften av alla tomatplantor (40 av 80) dog trots att de stod i sina krukor ute i det bästa kallväxthuset.
Skörd av den sista purjolöken 10/5 2020, som övervintrat på sin lövtäckta odlingscirkel.
Rekordtidig skörd av sparris 11/5 2020.
Röjningsarbeten av högt gräs och diverse gröna växter med trimmer och handklippare modell större.
Omplantering av vissa växter som t.ex. majs, kål, chili, paprika, gurka och squash.
Tillverkning av löksalt 20/5 2020, bestående av havssalt samt alla gröna blad och stjälkar från olika lökar (vitlöksblast, piplök, ramslök, gräslök och prärielök).
Utsättning av chili i kallväxthus i stora krukor.
Gräsklippning av gångar och större gräsytor samt påföljande marktäckning av odlingsland (kontinuerligt).
Sådd av rödbeta, gulbeta och polkabeta.
Rensning av morotsland och hackning mellan raderna i betland.

Juni
Stor skörd av rabarber till 20 liter rabarbervin.
Utplantering av tomater och purjo.
Beredning av kålland och utplantering av kålväxter.
Utplantering av majs i omgångar.
Första vattenbristen för året 16/6 2019.
Under 2020 var alla dammar tomma 12/6, vattentunnorna tomma 15/6 och ett efterlängtat regn kom 16/6.
Påbörjade åtgärder för att kunna hämta vatten från sjön med elscooter, pump och slangar samt IBC-tankar.
Beredning av bönland och sådd av störbönor.
Rensningsarbeten vid behov (kontinuerligt).
Träställning och nät över kål och jordgubbar.
Utplantering av squash.
Plockning av fläderblommor (70 klasar) och tillverkning av flädersaft.
Utplantering av gurka, både i växthus och på friland.
Skörd av örtkryddor och teväxter för torkning.
Sand till potatislanden.
Fortsatt torka och specifik bevattning på kvällarna till de växter som har mest behov.
Utplantering av paprika i växthus.
Skörd av de första ärtskidorna.
Fortsatt TORKA och jag lider med växterna.
29-30/6 2020 kom äntligen REGN!
Purjolöken planterad.

Juli
Utplantering av kålrabbi.
Utplantering av växthusgurka och frilandsgurka.
Tjuvning och uppbindning av tomater (kontinuerligt).
Den 7/7 2019 kom 30 mm. Regn på 12 timmar, vilket motsvarar 30 liter fin bevattning per kvadratmeter, vilket även motsvarar 6 stycken vattenhämtningar från sjön på vardera 400 liter. Regnet resulterade även i 2400 liter i vattentunnorna, varav 700 liter pumpades över till en IBC-tank.
Utplantering av perenn kål.
Utplantering av frilandsgurka den 11/7 2019.
Skyfall på 11 mm. Samt åska och hagel.
Nu inträder ett lugn då ”allt” är sått och utplanterat och odlingen går in i en ny fas.
Skörd av röda vinbär och körsbär.
Förflyttning av 400 liter vatten till en av fältdammarna, som är grävd i lera och starkt vattenhållande.
Korna ute på närbelägna betesmarker.
Första kantarellerna!
Utvidgning av kåltält bestående av kålnät. Bästa kålodlingen någonsin.
Skörd av italiensk vitlök och gröna ärtor.
Första skörden av tomater och slanggurka.
Andra generationens marktäckning som inträder efter en grödas slutskörd, dvs. i bästa fall en bestående vintertäckning av jorden.
Bevattning från IBC-tank och fältdamm med 1500 liter.
Mycket gräsklippning och rensning.

Augusti
Bröllop för 100 gäster den 3/8 2019.
Perioden innan och efter bröllopet avstannade delvis odlingsaktiviteterna.
Skörd av gul och röd lök.
Fortsatt skörd av ärtor
TORKA under 2020 med 25-30 grader. Vattenhämtning från sjön.
Skörd av schalottenlök, potatislök och vitlök.
Den 13/8 2020 kom 7 mm. regn.
Fröskörd av målla och koriander samt påbörjad skörd av frö till utsäde från diverse sorter.
Slutskörd av vitlök (sorten Gusum) den 17/8.
Fortsatt torka under 2020 med vatten från sjön och snålvattning på de mest akut hotade odlingsbäddarna. Regn kom den 20/8 med 8 mm.
20-30/8 2019: skörd av frilandsgurka i omgångar med samtidig ättiksinläggning och mjölksyrejäsning av skörden.
Skörd av tomater och tillverkning av tomatsås på glasburk.
Ett fint regn med hela 45 mm.
Rejäl bevattning av växthus och förflyttning av regnvatten till strategiskt utplacerade tunnor.
Marktäckning med skörderester och gräsklipp på slutskördade odlingsbäddar.
Upptagning av kvarvarande sommarpotatis.

September
Bortrest 1-16/9.
Det fanns 40 mm. regn i vattenmätaren.
Hjälp av grannar under bortavaro med att vattna i växthus.
Något (några) djur hade ätit upp all majs!
Skörd, förvaring och konservering av störbönor, tomat och gurka.
Skörd och förvaring i jordkällare av potatis, morot och rödbeta.
Första lilla frostkänningen ute på fältet under vecka 38.
Skörd av chili och tillverkning av Sambal Oelek.
Tomatskörd och tillverkning av tomatsås på glasburk.
Tillverkning av örtsalt.
Mjölksyrning av frilandsgurka.

Oktober
Skörd av nypon och rosenkvitten.
Svampplockning för direkt konsumtion och torkning.
Plantering och omplantering av buskar och träd.
Dags att räfsa löv från gräsmattor och gångar till täckning av rabatter och odlingsbäddar.
Slutskörd av morot och potatis.
Mjölksyrejäsning av små och krokiga morötter.
Konservering av allehanda slag.
Sättning av cirka 350 vitlöksklyftor 28/10 2019 samt 23/10 2020.
I samband med att vitlökens sätts, så skapas preliminära odlingskartor över kommande säsong. De gamla kartoriginalen uppdateras och ritas om vid behov.
Tömning, rengöring och undanställning av vattentunnor, vattenkannor och hinkar.
Utkörning av gödsel (om sådan finns tillgänglig).
Allmän städning och förberedelse inför vintern (definieras som snö och minusgrader).

November
Gråväder.
Sen konservering: chilipasta, lingonsylt och tomatsås.
Köra ut gödsel på odlingsbäddar, vid bärbuskar och unga träd.
Plantera om växter.
Vinterstäda växthusen.
Plocka svamp: trattkantareller och lite svart trumpetsvamp.
Kålväxter och purjolök får stanna kvar ute på sina odlingsbäddar.
Vissa perenna bladväxter och lökväxter producerar fortfarande mat.
Grävning av den s.k. ringdammen ute på fältet.
Den första totala markfrosten, där också själva markytan frusit till och tunna ishinnor finns på dammarna ägde rum 27/11.
Skogsvandringar och expeditioner ut i den omgivande naturen för att undersöka nya områden. Vilka också ledde till upptäckten av nya svampområden och goda svamprätter.

December
Fortsatt gråväder med endast några timmars sol ibland.
Nu startar en period med intensifierade studier, läsning av böcker, forskning och textskrivande som sker gärna sker i brasans varma sken.
Varm och grön vinter. De senaste åren kommer vintern endast några veckor i januari.
Rekordsen svampplockning (trattkantareller) 16/12 2020.
Det är blött i markerna.
Slutskörd av brysselkål, både knutorna och stocken.
Skörd av grönkål och palmkål inför julfirande.
Skörd av jordärtskocka den 31/12 2020.
Grönt nyår!

Jan Berge
kosmotopia@gmail.com

Platsäkta näring i ekologisk odling

Jordfabriken kallas denna plats bakom växthusen och här ansamlas och bearbetas olika näringsresurser till våra jordblandningar m.m. Längst till vänster ses den återuppståndna vandringskomposten, följt av badkaret för näringslösningar och den blå bokashitunnan. Till höger om redskapen finns en öppen plats för blandning och förvaring av jordblandningar. Allra längst till höger vid fönsterramarna står vår kökskompost.

Min målsättning här på Lövudden när det gäller att tillföra eller skapa näring till den ekologiska odlingen, har alltid varit att den ska vara så lokal som möjligt, helst direkt från den aktuella platsen, dvs. de 10 000 m2 mark vi disponerar. I den här texten beskriver jag de metoder och källor vi använt hittills, något har vi lämnat bakom oss och annat har tillkommit. Jag räknar inte matematiskt på näringen utan måttstocken får vara hur stor skörden blir (näring är ju inte den enda faktorn).

Jordblandningar, som det talas om på flera ställen i texten, innebär blandningar som består av en del ”skräpjord” som vid behov sållats, en del sand från grustaget och en del näring i form av djurgödsel eller kompostjord. Denna jordblandning kan även tillföras kalk vid behov, aska från våra eldstäder samt eget tillverkat biokol. Jordblandningarna görs under våren och framåt när olika odlingsland ska jordförbättras eller vid nyplanteringar av växter som behöver extra stöd.

Djurgödsel från den gamla ladugården
Utgrävning av mycket välbrunnen gödsel från en numera raserad ladugård som tillhört Lövudden. Gödseln får anses vara lokal då de djur som bajsat och kissat på ströbädden har betat på närliggande marker. Den var på vissa områden delvis torr och full med rötter från gråbo och nässla. På andra platser i ladugården var den riktigt svart och lagom fuktig. En fröjd att lasta upp i rullebören och sprida ut över odlingslanden. Men även det roliga har ett slut och nu är denna näringskälla i princip slut.

Köpt djurgödsel från trakten
Vid tre omgångar har jag genom tillfälligheter fått tag i gödsel från gårdar i trakten. Detta kan inte definieras som lokal gödsel, men är under rådande omständigheter okej. En annan negativ aspekt med dessa tre gödselkällor är att de transporteras till Lövudden med hjälp av fossil energi.

Fick en gammal gödselstack med hästgödsel och mycket sten.
Köpte ett lass mycket halmig kogödsel, som mest dög till marktäckning.
Köpte ett lass mycket fin gödsel från den närbelägna bondgården Högtomta.

Rest av den stora gödselhögen från granngården Högtomta. Några odlingscirklar och cirka 50 stycken träd och buskar återstår att gödsla.

Trädgårdskompost och Kompostsäckar
De första tio åren fanns en vandrande trädgårdskompost med grovt organiskt material. Varje år bytte komposten plats och där den legat grävdes en grop och planterades en bärbuske. Komposten sållades varje vår till jordblandningar. Temperaturen var dock för låg så vissa växters frö överlevde och spred sig därmed ut över alla odlingsbäddarna.

Trädgårdskomposten ersattes under 2019 av ett försök med kompostering i återbrukade plastsäckar. I dessa blandas grönt växtmaterial med sand. Säckarna skulle egentligen ligga i två år, men akut jordbrist fick mig att tömma alla säckarna året efter. Många säckar var bra, men det fanns också många säckar där materialet inte alls var nedbrutet.

Kökskompost
En hink i köket samlar organiskt material som sedan töms i en isolerad kompostbehållare, där också lite kolrikt och torrare organiskt material såsom löv och sågspån tillförs ibland. Töms vid behov varje eller vartannat år och ingår i jordblandningar.

Bokashi
På initiativ av min hustru införskaffade vi år 2020 fyra hinkar med kran för att testa denna metod. Det organiska materialet vi samlar från vår lägenhet i Linköping transporteras också till Lövudden och en tom hink tas med tillbaka. På så sätt snuvar vi kommunen på den ”Gröna påsen”. Att gräva ner det färdiga materialet från hinken titt som tätt var inget praktiskt alternativ för mig. Vi tömmer i stället färdiga hinkar i en 125 liters plasttunna med påsatt kran. Materialet blandas där med lite jord och löv. Tanken är att innehållet, när tunnan är full, ska ingå i vårens jordblandningar, alternativt grävas ner vid planteringar. Den avrunna vätskan häller vi lite här och var med syftet att bakteriekulturerna ska etablera sig i vår lokala miljö.

Latrinkompost
Latrin, toapapper och strö samlas i mindre tunnor som lagras minst ett år innan de töms i en isolerad och tät kompostbehållare. Ströet kan vara grovt sågspån eller torra löv som ”körts över” av en elgräsklippare med uppsamlare. När denna är full vänds innehållet över till en träbehållare för efterkompostering tillsammans med löv och annat krafs från marken i närheten. Cykeln är på tre år sammanlagt och det färdiga materialet används i jordblandningar.

Urin
På toaletten separeras urin från fekalier och samlas i plastdunkar. Vid behov och lämpligt tillfälle gödselvattnas urinen ut i varierande spädningsgrader. Vid lämpliga perioder under året kissas det även flitigt enligt devisen ”kissa där du står eller arbetar” och då helst vid en buske eller ett träd.

Näringsmässigt ligger urin nära innehållet i flytande krukväxtgödsel och innehåller 5 % kväve, 2 % kalium och 1 % fosfor. Urin från en person kan gödsla 200 m2 per säsong.

Gödselvatten av nässla, vallört, fräken, älggräs och lupin
Växterna samlas in, ensamma eller i blandningar och placeras i ett badkar, vilket fylls med vatten. Efter en vecka tas växtmaterialet bort och placeras på någon lämplig odlingsbädd eller ute i de extensiva skogsträdgårdarna. Näringsvattnet används för stödgödsling antingen utspätt eller outspätt.

Nässla är rik på kväve och kisel. Vallört tillför kväve, fosfor och mycket kalium och fräkenväxter är rika på fosfor.

Marktäckning med gräs, löv och kvistar
Allt gräs som klipps med vår elgräsklippare med uppsamlare och alla löv som räfsas på vårt område hamnar som marktäckning på odlingsbäddar samt vid träd och buskar. Grönt gräsklipp är rikt på kväve, men innehåller lite av fosfor och kalium. Marktäckningen minskar även behovet av vatten. När materialet äts upp av maskar och mikroorganismer görs näringen tillgänglig för växterna.

I de perenna matrabatterna och ute i skogsträdgården placeras en hel del mera vedartat material såsom nedklippta kvistar, grenar och murkna bitar av trädstammar. Detta för att få igång ett utvecklat samarbete med svampnationen. Svamparna idkar byteshandel med träd och buskar till nytta för båda parter.

En odlingscirkel med honungsört som nyligen betats av ett rådjur, som då som tack hjälpt till med egen gödsel under ätandet.

Gröngödslingsväxter
Särskilda växter för gröngödsling ingår sedan 2019 i växtföljden. Vissa grödor kan också samodlas med gröngödslingsväxter. En odlingsbädd besås varje år med honungsört och till samodling passar olika lågväxande klöverarter som subklöver och perserklöver.

Kvävefixerande växter
Några grödor som kvävefixerar med hjälp av bakterier ingår i växtföljden (ärtor och bönor). Det finns också några träd och buskar som kan kvävefixera (al, häckkaragan, koreansk silverbuske och havtorn).

Aska
I våra eldstäder eldas bara med ren ved i en blandning av björk, ek, gran, tall, asp, hassel, fruktträd m.m.
Aska innehåller många nyttiga näringsämnen till trädgården. Den är rik på kalium, kalcium, fosfor samt mikronäringsämnen och flera mineraler. På vissa områden i Sverige kan marken innehålla en högre nivå av olika tungmetaller som genom trädens ved kan ackumuleras i askan.

Det utsprutade stenmjölet från brunnsborrningen hamnade kanske inte exakt där jag önskade. I bakgrunden syns odlingscirklar med kombinationer av gödsel och lövtäckning.

Stenmjöl
I samband med att vi hösten 2020 tvingades borra en vattenbrunn fick vi en rejäl hög med fint stenmjöl. I torrt skick kan det spridas ut i en mängd av 1-2 kg. per 10 m2 och verkar som mineraltillskott på längre sikt.

Källor:
Natur & Trädgård, nr. 2/2011, sid. 64-75.
Langenskiöld, Trädgårdsboken om JORD, Bokförlaget Langenskiöld, 2016.

Har du synpunkter på texten eller ytterligare information att bidraga med så skicka gärna ett mejl.

Jan Berge
kosmotopia@gmail.com

MER och MINDRE

Domen på Lövudden, med tomater i gamla zinkhinkar och en bågformad perennrabatt med körsbärsplommon, bärbuskar och perenna grönsaksväxter.

Under 12 års tid har jag nu expanderat och utvecklat odlandet på vårt ställe Lövudden. Ett av målen med detta har varit att producera grönsaker, frukt och bär för en årstidsbaserad självförsörjning till två personer.

Nu har jag nått gränsen för vad just jag i min nuvarande situation klarar av att hantera och har därför lämnat den expansiva fasen vad gäller odlingsyta. Mina tankar fokuserar istället på en målsättning som lyder: Få ut lika mycket eller mer skörd på lika stor eller mindre yta.

Denna målsättning kan delas upp i fyra olika nivåer:
Odla lika mycket på lika stor yta.
Odla lika mycket på mindre yta.
Odla mer på lika stor yta.
Odla mer på mindre yta.

Jag har då valt att satsa direkt på den tuffaste nivån att odla mer (få ut mer skörd) på en mindre yta.

Här nedan listar jag de olika strategier och metoder som kan komma till användning för att nå denna målsättning.

Bördigare jord
Uppnås genom tillförsel av djurgödsel, latrinkompost, kökskompost och bokashi, bevattning med urin och näringsvatten, marktäckning med organiskt material och odling av gröngödslingsväxter som en del av växtföljden.

Djupbäddar
Genom att bearbeta jorden på djupet från början, eller genom tillförsel av jordblandningar och långsiktigt tillskott av organiskt material, kan plantor odlas tätare.

Mer vatten
Torka minskar skörden på två sätt, dels genom bristen på vatten i sig och dels genom att brist på vatten gör det svårare för växten att tillgodogöra sig de näringsämnen som finns i jorden. För min del innebär mer vatten en generell ökning av organiskt material i jorden och marktäckning året runt (med några undantag) samt en ökad vattenkapacitet i form av regntunnor, IBC-tankar och grävda dammar.

Ökad täthet
Med mindre avstånd mellan både rader och plantor i raden kan skörden öka med 20-100 %. Ett exempel från mig är gul och röd lök där 5 rader gick lika bra att odla som 4 rader på samma yta. Kommande år ska jag prova med 6 rader. Ett annat exempel är majs där samma mängd majs går att odla på hälften av ytan. Vad gäller majsen behåller jag ett tillräckligt stort avstånd mellan raderna som tillåter olika bearbetningar under odlingssäsongen, men minskar avståndet mellan plantorna i raden.
Denna metod kan gärna kombineras med bördigare jord, djupbädd och mer vatten.

Följdodling
Det är möjligt att få ut 2-3 skördar varje år på samma yta. Tidiga och snabba växter kan få starta i en bädd och efter skörd sätts huvudväxtens plantor ut på bädden. Efterhand som skörd sker eller mellan/under huvudväxten kan plantor av senväxande och köldtåliga grödor sättas ut. Några bra växter för utplantering lite senare i skördade/delskördade bäddar är Nyzeeländsk spenat och mangold. Dessa växter självsår sig gärna och det är bara att flytta plantor efterhand som de dyker upp på för året mindre lämpliga platser. De kan flyttas direkt eller krukas för senare utplantering.

Samodling
Det finns några klassiska exempel här, men jag tycker inte de funkar för mig. Var och en får prova sig fram till vad som är lämpligt beroende på odlingssätt och andra förhållanden. De grödor jag ofta samodlar är självsådd bladsallat i sparrislandet. Slingrande squash och pumpa bland störbönor och majs. Självsådd mangold där det passar. Under eller i närheten av bärbuskar i mina perennbäddar odlar jag en stor mängd olika perenna matväxter.

Odla på höjden
Om det finns höga sorter av ett växtslag väljer jag gärna det. Skörden per yta blir större och det ger en enklare skötsel och skörd. Jag odlar olika sorters ärtor som får klättra på nät och störbönor som klättrar på tunna trädstammar ihopsatta som en tipi med fyra störar i varje tipi.

Växtval
Syftet med odling kan vara mångskiftande, men om syftet är att få en stor och ätbar skörd, faller en hel del växter bort. Visst kan det vara kul att kämpa med någon udda sort som innehåller mycket arbete, kräver vatten och ger liten skörd. I sökandet efter nya matgrödor behöver det också experimenteras och utvärderas.
Så valet står både mellan olika arter som anses värda att odla och mellan olika sorter inom arten med varierande egenskaper. Under innevarande år har jag arbetat med förenkling och minskat ner på antalet sorter inom vissa arter. Bondbönor har jag helt gett upp och satsar helt på mer störbönor.

Äta mer
Att minska matsvinnet genom att verkligen äta upp det som odlats, skördats, förvarats och tillagats minskar behovet av odling. En annan strategi som jag provat under året är att äta upp delar av en växt som vi inte använt tidigare. Som inspiration har jag haft boken ”Grönsaker A-Ö” av Paul Svensson, Bonnier Fakta 2020. Jag har skördat in mera fin blast från t.ex. morötter och betor och använt i matlagningen.

På besök i brysselkålsskogen. Notera den lilla hjälpsamma gråtomten som skymtar bakom en av stockarna.

En riktig höjdare var när vi kunde äta upp fler delar från brysselkålen än själva de små kålhuvuden som sitter i rader på stammen/stocken. Brysselkål är annars en av de växter som är lite krävande med inte alltid så stort utbyte. Den har lång utvecklingstid, kräver skyddsåtgärder och behöver mycket vatten och näring. Nu klippte jag av de små och löst hopvecklade topparna som behandlades på samma vis som spetskål. Några varv av de översta bladen kan användas på samma sätt som grönkål och palmkål.

Till sist det godaste av allt, själva stocken och då märgen inuti det vedartade höljet. Den vedartade stocken kapas med stor och vass kniv alternativt sågas itu. Decimeterlånga delar av stocken lades i en ugnsform, penslades med olivolja och salt. Därefter grillning i ugnen med 200 grader i en timme. Väl grillade kunde stockarna enkelt delas mitt itu på längden och märgen skrapas ur med en tesked. Underbart matigt och gott med en smak av bakpotatis och mild kål.

Byta människa
Precis som människor har varje växt sin personlighet. Människa och växt är inbegripna i ett dynamiskt samspel och ibland fungerar det inte så bra. En utväg här är att låta olika personer ansvara för de växter som de klarar av att sköta på bästa sätt. För oss blev det uppenbart att jag inte var så bra på att ta hand om morötter och vissa kålsorter. Dessa växter var min hustru mycket skickligare på och uthålligare i att sköta och när hon tog över odlandet av dessa grödor ökade skörden mångfalt.

Kunskap
Nära förknippat med skötsel är nivån av kunskap, erfarenhet och engagemang. Alla dessa faktorer är möjliga att utveckla och förbättra med resultat att skörden kan öka. Den dagliga rundan i odlingslanden samt reflektion över både lyckanden och misslyckanden är två källor till kunskap.

Minskad yta
Ett enkelt, dramatiskt och matematiskt sätt att nå målsättningen med mer skörd på mindre yta, är att ta bort ineffektiv odlingsyta. Jag hade en sådan odlingsyta i form av en oval på cirka 10 m2. Den skapade bädden var torr och näringsfattig och låg så långt borta från vatten att den sällan fick något sådant. År efter år sköttes den och vattnades nödtorftigt med dåligt skörderesultat. Under hösten 2020 hade jag en medhjälpare på plats några dagar som helt sonika flyttade ovalens material till närmsta fungerande odlingsbädd istället, som därmed växte betydligt på höjden och blev till en djupbädd.

Extensiv skogsträdgård
Varje plats har oftast ytor som bara finns och som kanske inte används till något speciellt. Där finns kanske redan födogivande växtlighet som kan gynnas såsom t.ex. nyponros, kirskål eller vildaplar vilka kan ympas med kulturapel. Med ganska enkla medel kan också vissa perenna grönsaksväxter, bärbuskar och fruktträd placeras ut i dessa områden utan att egentligen ta i anspråk någon yta. När växterna väl är etablerade behöver de endast minimal skötsel.

Det vilda
Ett härligt sätt att minska på behovet av traditionell odlingsyta är att samla föda från det som växer vilt i naturen. Här finns mycket att upptäcka och utveckla. Det finns många böcker och platser på Internet där det går att lära sig mer. Jag har under en längre tid haft som mål att varje år lära mig 1-2 nya vilda växter som jag letar upp, samlar in, bearbetar, förvarar och integrerar i mathållningen.
En annan källa till mat är de växter som odlare och andra trädgårdsaktörer kallar för ogräs. Flera av dem dyker upp i dina odlingsbäddar när du börjar odla och många av dem går att ”domesticera”, dvs. sköta på ett sådant sätt att du både kan fortsätta att odla grönsaker och samtidigt skörda dessa fantastiska växter. Några exempel från mina odlingar är svinmålla, kirskål, nässla, maskros, tusensköna, rödplister och groblad.

Summan av allt
Genom att arbeta i smått och stort med de ovan beskrivna åtgärderna, parallellt eller i en strategisk ordningsföljd, kommer skörden att öka samtidigt som behovet av odlingsyta kommer att minska.
Mejla mig gärna om du har fler tips i samma anda.

Jan Berge
kosmotopia@gmail.com

Stadens artefakter

STADENS ARTEFAKTER
Utställning på Krogen Amerika i Linköping
(Läroverksgatan 5, mittemot Hemslöjden)
Öppettider: 11-12/1, 18-19/1 och 25-26/1 (12-15 alla dagar) 2020.
Utställningen visas alla dagar av konstnären. Några konstverk utvecklas kontinuerligt under utställningen.
Kom gärna på besök och diskutera livets gång, den ohållbara staden och konstens uppgifter.

Jan Berge
Utbildad möbelsnickare och slöjdlärare.
Överlevnadskonstnär.
Arbetar gärna gränsöverskridande med återbrukat material och olika tekniker i en undersökande, symbolisk och berättande stil.

I den här utställningen arbetar jag längs två spår.
Det ena är att undersöka och gestalta hur staden gör naturen till avfall.
Det andra är att genom återbruk transformera avfall till konst.

Metallurer
En sammansmältning av orden metall och figurer. Materialcollage med metallföremål upphittade på ”gator och torg” i olika städer, huvudsakligen Linköping.

Konstellationer
Vid byggnation och snickeri på mitt lantställe Lövudden uppstår ett antal mindre bitar av konstruktionsplywood. Med start 2015 påbörjades en undersökning kring hur dessa bitar kan omvandlas till konst, istället för att bli en avfallsprodukt.

Verklista
Golvstallation (Löv från Trädgårdsföreningen och cigarettaskar)
Metallurer I-XII (Metallföremål insamlade från gator och torg)
Konstellationer FAS A-D (Målade plywoodbitar, delvis med text)
Lövmobil (Poppellöv från Lövudden)
BOKSTÄVER (Sågad och vitmålad plywood)
Shamanpinnar (Träpinnar, fjädrar och snören)
Grankottar och kastanjer (Från Trädgårdsföreningen)
Stadens vatten (Regnvatten, förorenat dagvatten och smält snö i flaskor)
Civilisation I (Hjorthorn, elsnöre, träplatta och mässingsknopp)
Civilisation II (Träbit, rostig plåt, rostiga spikar och ett äpple)
Stickade filtar (Återbrukat garn)

Välkommen till utställningen!
Jan Berge

Människans summa

Det ena ger det andra.

Det ena ger det andra.

Här sitter jag
en människa på Jorden
en bland 7,3 miljarder människor
på en solig balkong i Linköping

Alla försöker så gott de kan
skapa sig ett värdigt liv
inuti en struktur
av möjligheter och begränsningar

Varje enskild människas val
ackumuleras omedvetet
till en global konsekvens
människans summa

Jan Berge

Metallurer

Metallur I

Metallur I

Under sommaren 2018 kommer Hemslöjden i Östergötland att anordna  en utställning under namnet ”100 FOLK Hundra utställare tolkar begreppet folkkonst i dag””. Folkkonst är ett lurigt begrepp då både ”folk” och ”konst” är överbelastade med betydelser, så detta är en spännande utmaning.

Metallurgi
Jag kommer att deltaga och arbetar med flera olika spår.
Ett av dessa spår är ”Metallurer”, ett ord sammansatt av metall och filurer. Jag insamlar helt enkelt metallföremål som ropar efter mig på gator och torg. När mängden föremål ser ut till att vilja bli en metallur, skapar jag den och fäster den på en målad träplatta.

Begränsad slump
Jag har kommit till insikt om att jag har ett särskilt utvecklat sinne för att kommunicera med kasserade eller tappade metallföremål som ligger på marken. Jag upptäcker dem helt enkelt utan att aktivt leta efter dem. När det sker aktivt finner jag ännu fler metallföremål. Slumpen består i att jag inte i förväg vet vilka föremål som kommer att dyka upp och att metalluren skapas efter hand som det finns 10-20 saker att arbeta med.

Jan Berge

ÅRSDIKT: Oktober

Domen täcks med skivor, markisväv och växthusplast.

Domen täcks med skivor, markisväv och växthusplast.

Ett projekt för mig under året är att varje dag skriva något på en kronologiskt skridande diktcykel som vid årets slut ska bindas till en bok. Denna långa dikt växer dagligen fram på sidan ÅRSDIKT 2017 här på bloggen. Nu blev det ganska mycket text, så därför bryter jag ut varje månads textmassa och placerar i en särskild text (post) och här finns nu till beskådande oktobers månads produktion av smått och stort, högt och lågt.

(1/10 2017)
De oskrivna böckerna
Det finns många böcker
som borde skrivas
eller som finns utanför
den egna vetskapen

En bok jag önskar skulle finnas
handlar om hur djur
löser sitt bostadsbehov
med val av plats, byggnadsmaterial, teknik och metoder
kopplat till människans ekologiska byggande
inspirerande
vägledande

(2/10 2017)
Min kropp uttrycker sig symmetriskt
kramp i vänster vad
kramp i höger vad
utslag som kliar på vänster ben
utslag som kliar på höger ben
ont i vänster axel
ont i höger axel
skada och bristande blodkärl i höger öga
skada och bristande blodkärl i vänster öga

Kommer det ena, så kommer det andra
hand i hand
parallellt
men också något förskjutet i tid

(3/10 2017)
Med ålderns rätt
ackumulerar sig
de kroppsliga besvären
Från topp till tå
krackelerar, spricker, skaver
och gnisslar
kroppens beståndsdelar
och funktioner

(4/10 2017)
Arbetar med nordens citron
rosenkvitten
skördar från egen odling
och grannarnas buskar
Sköljer rent i vatten
och skär i mindre bitar
värmer långsamt
med lite vatten i en gryta
rör med träslev
Passerar genom köksmaskinens
passertillsats
kokar upp försiktigt
och tillsätter lite socker
så att perfekt balans
mellan syra, smak och sötma uppnås
Moset hälls i små burkar
som kokats i vatten
Fyra liter exklusiv delikatess

(5/10 2017)
Sjunka in i böckernas världar
sitta i läsfåtöljen och resa inåt
följa andra människors öden
vandra i okända landskap och miljöer
Till synes annorlunda
men under
vibrerar en ton
av samstämmighet

(6/10 2017)
Luften är mättad
med skogens doft
omslutna av varierad växtlighet
temperaturen perfekt anpassad
Vi rör oss vindlande
genom skogen
i parallella stråk
blicken ner mot markens skikt
var sin korg i ena handen
svampögonen blir alltmer påslagna
Trattkantarellerna
står i grupper
längs med skogsvägarna
Vi sitter ner
och plockar
korgarna fulla
detta är rikedom

(7/10 2017)
Det luktar svamp
i hela huset
jag andas svamp
äter svamp med lungorna
På torkollor och kartongbitar
ligger utbredda skikt
med svampar på tork
Husets eldstäder
matar värme
driver fukten
ut ur svampkropparna

(8/10 2017)
Jag älskar årstiderna
årshjulet som snurrar
rör sig runt sin axel
men ändå lite annorlunda
för varje år

Växtligheten skiftar färg
när fotosyntesen avtar
försjunker i viloläge

(9/10 2017)
Asfaltarmarna
sträcker sig ut med glupskhet
från asfalterade centra
når nästan ända ut
till maskinens yttersta
hudlager

Stenlagda ytor
och cementplattor
täcker jorden likt pansarfjäll
expanderande urbana döda ytor
med mellanliggande impediment
fulla av skräp
andas rosslande
som en människa med KOL

(10/10 2017)
Maskinernas
brutala musik
hugger aggressivt
mot trumhinnornas
mjuka hinna

En ung man
jagar ett litet löv
på trottoaren
med sin fossildrivna
blåsmaskin

(11/10 2017)
Dunka dunka dunka dunka
dunka dunka dunka dunka
Landskapet
ser ut att röra sig baklänges
det skapas oavbrutet
framför mig
längs rälsens horisont
matas ut
med alla sina
fantastiska beståndsdelar

(12/10 2017)
Kokt och avsvalnat vatten
1,5 viktprocent havssalt
friska, färska och fina
råa grönsaker
fylls på rena glaskärl
några veckor i rumstemperatur
sedan svalt i jordkällaren
Mjölksyrejäsning

På väg till bilkyrkogården.

På väg till bilkyrkogården.

(13/10 2017)
Vi hade bokat
de finaste platserna
på övre däck
i bussen mellan Linköping och Göteborg
Någonstans i trakterna
kring Ulricehamn
stannande bussen på 1-2-vägen
och bilköerna växte på båda sidor
En långtradare hade plöjt genom vajerstängslet
i vägens mitt
och stod på tvären
intrasslad i en spänd vajer

Från första parkett
kunde vi följa
det långsamma och mödosamma
räddningsarbetet
som om vi var med i en film

Fredagen den trettonde
vi kom fram tre timmar försenade
levande

(14-15/10 2017)
Göteborg
Firande av dotters födelsedag
konsertbesök
frukostbrunch
Science-fiction-bokhandeln
jakt på en vinterkeps
fika och matlagning
Gudrun Sjödén

(16/10 2017)
Hemma igen
återhämtning
upphämtning
inhämtning
hämta andan
börja andas

(17/10 2017)
Den biologiska kroppen
den sexuella kroppen
den medicinska kroppen
den hälsosamma kroppen
den sjukliga kroppen
den själsliga kroppen
den intellektuella kroppen
den känslosamma kroppen
den döda kroppen

Den kulturella kroppen
den ekonomiska kroppen
den filosofiska kroppen
den antropologiska kroppen
den historiska kroppen
den ideologiska kroppen
den religiösa kroppen

Den skulpterade kroppen
den tränade kroppen
den domesticerade kroppen
den vilda kroppen
den designade kroppen
den stylade kroppen

Hur ska alla dessa kroppar
hållas samman
hålla sams

(18/10 2017)
Det goda rabarbervinet
har omvandlats
och förfinats till
ännu godare rabarbercider
eller varför inte
rabarberchampagne
med en djup smak av rabarber
och en härlig bubblighet

Badstugans väggreglar reser sig upp från golvbjälklaget.

Badstugans väggreglar reser sig upp från golvbjälklaget.

(19/10 2017)
Ännu en byggnadsdröm
stiger fram ur mina händer
badstugans väggreglar
reser sig stolt
de vackert formade takreglarna
får taket att sväva
minnen och drömmer
tar materiell form

(20/10 2017)
Kustpilen
rälsdunkar i behaglig takt
rullar genom gulnande lövtunnlar
och ett småskaligt landskap
genom små orter
som nästan bortglömda, övergivna,
utdöende, kämpande
väntar på en andra andning

(21/10 2017)
En annan stad
är som
ett annat land
Av någon märklig anledning
känns gator, hus, affärer och caféer
annorlunda
Jag får ofta lust
att flytta till sådana platser
och mina sinnen
spanar in
möjliga bostäder
Västervik

(22/10 2017)
STATUS
Den biologiska kroppen

Fotsvamp och torrsprickor på höger fot
Symmetriskt placerade prickar och små områden på benen som kliar
Mindre smärtkänningar (fantomsmärtor?) i ljumskarna
Lårbensmuskler ”hänger inte med” vid snabb start från sittande läge
Fästingbett och borrelia på baksidan av vänster knä

Början på artros i högra ringfingrets ena led
Kronisk smärta i axlar och nyckelbensfäste med åtföljande muskelspänningar
Sönderfallande tänder
Soleksem på öronens ovandel
Ögonproblem med irritation, rödhet och ljuskänslighet
Försämrad syn
Lock i öronen, susningar och periodvis nedsatt hörsel

Annars är det bra

(23/10 2017)
1400-talet lockar mig
munkklostret där munkar
handskriver och illuminerar
på pergament
häftar och binder skinnband
med träpärmar
tryckverkstaden
där böcker trycks ark för ark
med gjutna typer

(24/10 2017)
Hjärnan och kroppen får anstränga sig
inte klia
inte gnugga
inte trycka
inte riva
inte dra eller tänja
inte blinka
inte spänna små muskler

Så mycket energi går åt till detta
att aktivitetsnivån sjunker
att humöret sänks

(25/10 2017)
Tåg och elcykel
har fört mig fram till grinden
parkerar cykeln, öppnar dörrar och lastar in packningen
noterar doft och status på huset

Tänder en eld i braskaminen
går en runda på tomten
noterar och undersöker vad som hänt sedan förra gången
öppnar upp uthus

Byter om till arbetskläder
gör en kopp kaffe
sitter vid braskaminens värme
planerar dagarnas arbete

(26/10 2017)
Vid besök
resor
och ögonproblem
är det svårt
att skriva dikter
dagligdags

(27/10 2017)
Röra sig mot strömmen
Resenärerna
väller likt lämmlar
vid övergångsstället
En och en
sitter pendlarna
i långa bilköer
redan irriterade
frustrerade

Själv rör jag mig
åt andra hållet
bort från den
Babyloniska fångenskapen
(ett tack till Jens för uttrycket)
lättad

(28/10 2017)
Tåget lämnar stationen
bort från
stadens starka ljus och ljud
Där ute är det
grått och blött
regndroppar rinner längs rutorna
löven kletar mot marken
Här inne är det mysigt
med papper, penna, tankar, bok
och kaffe

(29/10 2017)
Lanthuset är fullt av folk
Det är vi två, de gamla
samt våra barn med respektive
och deras vänner

Goda måltider lagas och avnjuts
braskaminen ger hög värme i storstugan
mysljusen brinner
samtalen pågår
Dominion spelas

Odlingsland utökas
grästorvor hivas upp på bastutaket
löv räfsas
Kollektivet Röda Ögat

(30/10 2017)
Språket är en
fantastisk företeelse
Dessa 28 tecken
som kan kombineras
på så många olika sätt
Ord och meningar formas
med oändligt många betydelser
Även ett näraliggande språk
kan vara svårt att förstå
med sina skiftande nyanser

Jag översätter
från danska till svenska
texter kring permakultur

(31/10 2017)
En ett i ett-dag
Översättningsarbete
Bokbinderi med egna böcker
Rensning i antikvariatet
Besök på biblioteket
Läkarbesök på vårdcentral
Inköpsrunda
Galleri Skådebanan
Kaffe och mat
Konsultarbete hos vänner
Kurs i bokbinderi
Middag med hustru
Fotboll på TV
Bokbinderiarbete

Jan Berge