Sammankopplat växande

Den översiktliga genomgången av hur en permakulturdesign kan gestalta sig fortsätter nu med själva designarbetet. I den tidigare texten PERMAKULTUR ETT redogjordes för hur en plats undersöks och analyseras med åtgärderna behovsanalys, vild design, platsanalys samt analys av materiella och mänskliga resurser. I den här texten kommer jag att kortfattat beskriva några viktiga principer och designverktyg under rubrikerna: Zoner, sektorer, stacka, element & funktion, kopplingar, gränszoner, mönster och orörda ytor. Principerna element & funktion samt kopplingar finns på annan plats beskrivna mera i detalj här och där. Tanken är att de andra principerna också ska få sina egna, fördjupande texter. En kommande text PERMAKULTUR TRE fortsätter med designprinciper och då handlar det om att rikta och hushålla med tillgängliga energier, flöden och resurser.

Som alltid med teori är det uppenbart att teori endast är en förenklad beskrivning av verkligheten och att den inte alltid ska tolkas bokstavligt. Teorin som i det här fallet består av några redskap för analys, tänkande och design måste alltid anpassas till den rådande och aktuella situationen. Ta allt i kritiskt beaktande och tänk särskilt noga kring hur teorin kan gestalta sig och få ett praktiskt och fungerande uttryck på just din plats i livet.

Designkarta över Lövudden

Zoner
Tänk en piltavla eller ett tvärsnitt genom en stam och du har en bild av ett zonsystem. Tänk dessutom bort att zonlinjerna måste ha cirkelns form. Tänk höjdkurvor på en karta. Att zonindela har som syfte att placera föremål, designelement och verksamheter på ett eller flera lämpliga avstånd till ett centrum som t.ex. kan vara ett bostadshus. Zonerna har olika grader av intensitet av närvaro, aktivitet och resursutnyttjande.

Den förenklade principen är att sådant som besöks eller används ofta ska ligga närmare centrum. Färska örter till matlagningen placeras med detta tänkande i zon 0 eller zon 1 och inte i zon 5. Andra örter för matlagning kan vara placerade i zon 4 då de kanske insamlas en gång om året för att sedan torkas och placeras i zon 0 (kryddskåpet i köket). En sådan ört kan vara bladen av pors som är ett alternativ till lagerblad.

Är din plats en lägenhet i staden blir själva lägenheten zon 0 och uteplats/gård blir zon 1. Därefter kan staden zonindelas efter hur du använder den. Utmaningen i en stad blir att finna de saker du behöver på ”rätt” avstånd och/eller att omskapa din stadsmiljö efter din optimala zonindelning.

Odlingslåda i zon 1 Kökskompost i zon 1Tappning av björksav i zon 3

Som exempel använder jag den generella zonindelningen för permakultur (en gård) och den som finns vid mitt fritidshus och du får tänka om de praktiska uttrycken till din plats. När zonindelningen ”satt sig” någorlunda kan de förmodligen ganska flytande zongränserna ritas ut på en karta över platsen/området.

Zon 0: Hus, bostad, kök och anslutna rum.
Zon 0 vid min plats består av bostadshus, både det inre i huset och den utåtriktade gränsytan (ytterväggarna och tak) inklusive dess omedelbara närhet.

Zon 1: Köksträdgård och trädgård. Mycket aktivitet, intensivt bruk och hög närvaro.
Zon 1 hos mig innefattar platser och verksamhet kring huset såsom uteplatser och sittplatser, bärgård, köksträdgård och växthus, kompostbehållare och utedass, jordkällare, verkstad, vedbod och förråd.

Zon 2: Fruktträdgård, mindre husdjur och stapelgrödor.
Zon 2 hos oss består av en skogsträdgård längs med sydvästra, västra och nordvästra kanten på tomten. På andra platser kan detta vara delar av trädgården eller området som inte besöks varje dag.

Zon 3: Kommersiella grödor, större odlingar, spannmål, vallväxter, extensiva planteringar, dammar och större mängder boskap på betesmark.
Zon 3 vid vårt hus består eller skulle kunna bestå av närliggande markområden som jag lånar eller arrenderar av bonden på Hägerstad gård. Där kan större mängder av grönsaker, rotfrukter och spannmål odlas. Här finns också plats för vissa djur.

Zon 4: Extensivt skötta naturomgivningar, skogar och våtmarker med skogsbruk, insamling av bär och svamp och skörd av träd till virke och ved.
Zon 4 vid Lövudden innefattar ett stort område som är tillgängligt på grund av den unika svenska allemansrätten. Dels är det skogen, betesmarker och andra mer eller mindre kultiverade områden samt den flikiga sjön Vindommen som erbjuder upplevelser och mängder av resurser.

Zon 5: Vild natur och orörda naturliga system som ekologisk referens.
Zon 5 i vår närhet består av ”orörda” och naturligt fungerande system för studier och lärdom av naturens och kulturens processer.

Sikt är en betydelsefull sektor

Sektorer

Sektorer
Sektorer skär radiellt eller tangentiellt genom zonsystemet och stör den sköna harmonin du tänkt ut i den mysiga stugvärmen alternativt skapar mer komplexa möjligheter. Det kan vara sådant som vindförhållanden, sol och skugga, varma och kalla områden, siktlinjer, transport- och kommunikationsleder, byggnader och konstruktioner, naturformationer och vattenförekomster.

Önskan om fri sikt mot en sjö påverkar t.ex. vilken höjd det kan vara på växtligheten i zon 2. Olika områden med varierande ljus- och temperaturförhållanden kan hindra eller tillåta designelement i de olika zonerna.

Spaljerat päronträd

Stacka
Att stacka innebär att designa i flera dimensioner och några andra ord som kan fånga in begreppet är trava, stapla och nivågruppera eller skikta. Ett modernt fenomen som belyser begreppet är sättet att ordna inkommande flygplan till en flygplats när det har blivit ont om plats på själva marken. Flygplanen sätts då i ett kösystem och ordnas i olika nivåer i höjdled där de får cirkla omkring i väntan på landningstillstånd. Detta kallas med en term för att stacka flygplanen. Man kanske också kan säga att man i en stor stad stackar människor och verksamheter genom att placera dem i höga hus.

Tänk alltså i flera dimensioner, både horisontellt och vertikalt. Vi odling handlar det då om att utveckla den vertikala aspekten med klätterväxter, spaljering och uppstamning av träd och buskar, att använda väggar, hyllor och ställningar. Saker kan stackas nerifrån och upp men också uppifrån och ned genom upphängningsanordningar och odling i hängande behållare.

Det går också att stacka genom att använda den fjärde dimensionen, dvs. tiden. Exempel på detta är att utsträcka bruket av lokaler och andra platser över tiden, så att samma plats används till olika saker och av olika människor, fast vid olika tidpunkter. Inom odling är samodling och följdgrödor exempel på att stacka över tiden.

Vattenkar för stor och liten

Element & funktion
Varje designelement ska ha många funktioner
och varje funktion ska säkerställas av flera element. En tumregel brukar vara att varje element ska ha tre funktioner och att varje funktion ska säkerställas av tre element. Ett element kan vara ett fruktträd med huvudfunktion att ge ätbar frukt. Andra funktioner för trädet kan vara skugga, plats för fågelholk, klätterträd, torkställning och ved. En funktion kan vara dricksvatten och olika element som ger detta kan vara egen brunn, källa i skogen, bra relation med grannar och insamling av regnvatten.

Ganska avkopplad odlingslådaKopplingsschema för odlingslåda

Kopplingar
Varje fysiskt föremål, företeelse eller egenskap i ett permakultursystem finns alltid i ett sammanhang, de har sam- och tillhörighet. Det gäller att använda sig av platsens resurser och energiströmmar på ett multieffektivt sätt. Mångfald och myller av gynnsamma samband dvs. kopplingar eftersträvas. Livsväven ska vara mångtrådig. Genom att använda sig av begreppen kopplingsschema, centralelement och kopplingselement kan kopplingsgraden på en plats analyseras och därmed också förtätas. Genom att välja en ”sak” t.ex. en odlingslåda (centralelement) och på ett papper rita in alla saker som går till odlingslådan i ovandelen på papperet och allt som kommer från odlingslådan i nederkant (kopplingselement), kan lådans många kopplingar synliggöras (kopplingsschema). Alla kopplingsscheman visar tillsammans en mycket komplex och nästan komplett bild av platsens liv. Finns det för få kopplingar ska designarbetet leda till fler och ofta är det bra om kopplingarna finns i närmiljön.

Gränszon mellan sjö och land

Gränszoner
Detta är ett begrepp hämtat från ekologin. I naturen är de platser där olika biotoper möter varandra fyllda av mångfald och en stor produktivitet. Några sådana exempel är skogsbrynet, diket och vägrenen, stranden och dammens kanter. Målet med en design är att skapa många och rumsligt omfattande gränszoner. I många fall tänker vi tvärtom exempelvis när det gäller energi där det optimala är en volym med minsta möjliga yta (klotet). Här ska vi tänka mycket yta och då särskilt kontaktyta mellan olika företeelser. Dammen du gräver ska inte vara cirkelrund utan ha kanter som vindlar hit och dit med maximal strandlinje som mål. Stigen genom skogsträdgården ska inte vara rak utan slingrande hit och dit. Ett enkelt (tanke)experiment kan vara att släppa ner en stor sten på en för övrigt väldomesticerad gräsmatta (varför inte vid hål 7 på närmaste golfbana). Studera vad som händer under ett års tid helt enkelt och dra dina egna slutsatser.

Hur travas ved?Vad betyder cirkelformen?

Mönster
Mönster kan beskrivas som beprövade lösningar på gemensamma problem. Det kan hjälpa att tänka på ”mönster” som ett annat ord för ”ett problem vi har sett förut ”. Ju fler människor som löser samma problem desto mer sannolikt är det att de kommer fram till ungefär samma bra principiella lösningar. Det blir inte identiska lösningar på något sätt, men lösningar som har tillräckligt mycket gemensamt för att man börjar ana mönster. Det ska gå att anpassa lösningen till människors speciella situation, med de resurser som finns tillgängliga för dem. Genom att studera hur människor genom historiens gång har ordnat grundläggande behovstillfredsställelse för sådant som vatten, föda, boende, social gemenskap m.m. kan vissa principer urskiljas. Dessa principer kan därefter stödja och utveckla din design.

Ord som kan ringa in betydelsen av begreppet mönster kan vara schablon, referens, princip, struktur, anvisning, grammatik och mönsterspråk. Som människor läser vi oftast in ett mönster omedvetet, känner mönstret med våra känslor, tolkar mönstrets budskap och handlar därefter relevant. I designen handlar det om att tydliggöra mönstret, förstå det och tillämpa det på ett konstruktivt sätt.

Mönster finns i naturen som naturens lösningar på uppgifter som utförs och dess organisering av naturlandskapet. Kunskap om detta finns inom ekologin och uttrycks också delvis genom de olika fysiska naturlagarna.
Mönster finns också i människans kultur och härleds från människan som en biologisk varelse och människans urbehov. Här finns mycket kunskap samlad inom discipliner som antropologi, arkeologi, evolutionslära, sociologi, kulturveteskap, psykologi osv.
Mönster kan och uppenbara sig som fysisk form, hur något faktiskt utformas och ser ut. All form är idéburen och med form kan önskvärda handlingar, beteenden, tankar och känslor uppmuntras och styras.

Tänk göra på vad det är som får en design att ha karaktär, själ, funktionell skönhet, att ge lust, hälsa, tillhörighet, trygghet, vara levande och läkande. Fundera över varför du trivs på vissa platser och inte andra.

Ganska orörd kulturell yta

Orörda ytor
Här handlar det om att bevara och utveckla mångfald samt att lära av naturen. Storleken på den orörda ytan står givetvis i samklang med den disponibla ytan. Lämna alltså ett mindre eller större område i fred och se vad som händer där utan att du griper in i handlingen. En annan strategi är att arbeta för att fler naturområden i närmiljön avsätts som i olika grad skyddade områden.

Jan Gustafson-Berge

Annonser