(Matlagning, kolning, varmvatten, samlingsplats, matplats, ute-klassrum, växtfärgning, äpplemustning, vila och meditation.)
En av de roligaste designprinciperna att tänka och arbeta med enligt min mening är ”Element & funktion”. Här är det dock lätt att tänka i traditionella banor och associera till funktionalism och att definiera funktion som enbart praktisk nytta, teknisk effektivitet, rationalitet, ändamålsenlighet och fysisk behovsuppfyllelse. Jag vill även definiera funktion som förmåga att väcka känslor och tankar, överraska, stimulera kreativitet, att vara minnes- och traditionsbärare, öka mångfalden och ge skönhetsupplevelse samt upplevelse av lugn, harmoni och trygghet.
Som en allmän regel sägs målsättningen vara att varje element ska ha tre funktioner och att varje funktion ska tillhandahållas/uppfyllas av tre element. Men ingen regel utan undantag. Det går ofta att få med flera funktioner än tre för ett element, men det får inte bli för krystat och opraktiskt med överlastade element. Ibland kan det också för vissa element vara svårt att få till tre vettiga funktioner och det kan också vara så att funktioner upptäcks senare när nya omständigheter och personer träder in på scenen. Givetvis är det även så att funktioner hos olika element skiftar med omständigheter, platsen och de människor som är verksamma där.
Ett (design)element är oftast ett fysiskt föremål som kan variera i storlek och utsträckning. Några exempel på element i en design kan vara en buske, ett träd, en stig, ett plank, en vattentunna, en damm eller en stor sten.
(Överst: Gränsmarkering, hindra djur, klätterstöd för växter, stöd för odlingslådor, ”piedestal” för konstföremål och plats för grind.)
(Underst: Förutom alla växters allmänna funktioner ger Lungroten ätliga blad och frön.)
Växter som element
Alla växter (element) har automatiskt minst fyra givna funktioner vilka är: fotosyntes/energilagring, bidra med organiskt material, djur/insekt kopplat till sig och en positiv klimatpåverkan. Så för växter gäller det att hitta de särskilda/specifika funktionerna vilka kan vara: kvävefixering, ätlig del, bioindikator, ved för slöjd/snickeri, skönhet, djupt rotsystem, ämnesackumulerande förmåga, skugg-/vindskyddsgivare, marktäckare/klättrare, lockande för pollinatörer, medicin/kemikalie, krydda/dryck osv.
Ett komplext och utvecklat system på en plats gör det möjligt att, med utgångspunkt från vilket element som helst, dess olika funktioner och därefter funktionernas respektive element osv, täcka och upptäcka hela systemets inneboende delar och deras samband med varandra i en dynamisk växelverkan. På så sätt skapas ett mycket omfattande och starkt nätverk som är extremt motståndskraftigt mot förändringar, kriser och yttre hot. Genom att göra en analys av en plats utifrån verktyget ”Element & funktion” kan brister i systemet upptäckas och åtgärdas. En sådan analys kanske visar att funktionen bevattning av grönsaker bara uppfylls av ett element, ex. pumpat brunnsvatten från en kran. Eller så inser du att staketet runt tomten kan ha flera funktioner än att bara markera gräns till grannen.
(Vänster: Förvaringsplats (tillfällig?), torkning av föremål och växter, vindskydd, värmebuffert, sittplats och regnskydd.)
(Höger: Förvaring av mat och dryck, skydd mot förfrysning, sittplats på taket, utsiktsplats och odlingsyta.)
Långa kedjor av element & funktion
Låt oss börja de vindlande tankebanorna… och vi väljer som exempel hängmattan som element (alla exempel är från mitt fritidshus).
Hängmattan har som funktion: vila/avslappning, lek, terapeutisk gymnastik, förvaring och symbol för lat/skön sommar.
De fem olika funktionerna som hängmattan har kan också tillhandahållas/erbjudas av följande element:
Vila/avslappning: Solstol, filt på gräsmatta, stol på jordkällare, säng, soffa, trädkoja och brygga.
Lek: Gräsmatta, sjön Vindommen, dator, spelbord, klätterträd och gunga.
Terapeutisk gymnastik: Springväg, själva naturen, sjön Vindommen, roddbåt och trädgården.
Förvaring: Hylla, garderob, byrå, skafferi, jordkällare, uthus och köksskåp.
Symbol för lat/skön sommar: Solstol, badhandduk på tork, pocketbok, filt, radio med P1 och ölburk.
För varje av dessa fem ovanstående funktioner finns alltså ett antal element, som i sin tur har ett flertal funktioner, vilka uppfylls av olika element, som i sin tur har ett antal funktioner osv. som i en intrikat långdans med många ringar, vindlingar och knutpunkter.
Som ytterligare åskådning väljer jag funktionen Lek som hade sex element angivna.
Gräsmatta: Tältplats, sittplats och leverantör av gröngödsling.
Sjön Vindommen: Fiske, bad/simning, rengöring, båttransport, vattenkälla och vattenväxter.
Dator: Kommunikation, information, ekonomisk försörjning, musik, film, kunskap samt arbete med text och bilder.
Spelbord: Mat, samvaro, förvaring, skriv- och arbetsyta.
Klätterträd (en stor ek): vårdträd, djurliv, ekollon, utsikt och tidsminne.
Gunga: Terapeutisk gymnastik och symbol för sommar.
Vi kan ta ett annat exempel och börjar med elementet kyl/frys.
Kylen/frysen har (på Lövudden) som sina funktioner: förvara mat, konservera mat, anslagstavla, avställningsyta ovanpå samt uppvärmning inomhus.
Nu ska vi se vilka andra element som erbjuder dessa funktioner.
Förvara mat: Skåpskafferi, kallskafferi, plåtburkar och jordkällare.
Konservera mat: torkningsanordningar, vedspis, utrustning för äpplemustning, konserveringsgryta, utomhuseldstad, utrus
tning för jäsning av alkohol, utrustning för mjölksyrejäsning och jordkällare.
Anslagstavla: Väggar och dörrsida.
Avställningsyta: Bord, köksbänk, sommarskiva på vedspis, hyllor och veranda.
Uppvärmning: Solinsläpp genom fönster, vedspis, kökspanna, braskamin, belysning, människor och luftsolfångare.
Jag har valt att åskådliggöra designprincipen ”Element och funktion” med några exempel som pendlat mellan högt och lågt, smått och stort, viktigt och oviktigt. Det går också att göra analysen genom att direkt gå in på de tunga behovsfunktionerna på en plats. Dessa kan vara dricksvatten, uppvärmning, livsmedelsförsörjning m.m. Genom att se till att dessa funktioner kan säkerställas med flera element ökar det som kallas resiliens. Åtgärderna ökar också systemets allmänna krisberedskap och dina möjligheter att överleva och leva i skönhet och harmoni.
(Överst: Matlagning i stor skala, förvaring, materiallager, solenergiyta, regnvatteninsamling, skugga och bar vid fest.)
(Underst: Mys, värme, grilla kött, kolning och kaffevatten.)
Förmåga till motståndskraft och anpassning
Resiliens är förmågan hos ett (eko)system att klara av störningar utan att övergå till ett annat och mindre önskvärt tillstånd. Ett resilient ekosystem kan stå emot störningar och förändringar samt återuppbygga eller vidareutveckla sig själv om det skadas. Ett sätt att se på sambandet mellan samhälle och ekosystem innebär att förändringar utgör det normala och att anpassning är vägen för en hållbar utveckling. Utgångspunkten är att bevara och utveckla systemets resiliens. dvs. samhällets och ekosystemens förmåga att tåla och anpassa sig till förändringar. Det handlar om buffring och anpassning i förhållande till små och stora förändringar som skogsbrand, skadedjur, börsras, peak oil eller nya uppfinningar. Om resiliensen är förminskad eller svag kan förändringar innebära att ekosystem och samhälle kollapsar. Sådana system kan inte längre tillhandahålla ekosystemtjänster eller samhällstjänster på samma sätt som tidigare.
En försäkring och en strategi för att upprätthålla resiliens är att bevara och utveckla mångfald både i naturen och i samhället. Mångfald av ekosystem, arter och gener ökar chansen att vi klarar förändringar, t.ex. en temperaturökning. Om en komponent (ett element) försvinner kan en annan, som inte drabbats lika hårt, rycka in och på så sätt kan funktioner upprätthållas. En stor utmaning är att ställa om förvaltningen av naturresurserna till en större mångfald och flexibilitet. Eftersom ekosystemen hela tiden förändras måste samhället läsa av, agera och utvärdera vad som händer i en ständig lärandeprocess.
Jan Gustafson-Berge
ELDÖGA 