Lördagen den 11/7 träffades årskursen på koloniområdet Emmalund i Linköping, vid en kolonistuga som en vän till mig nyligen köpt. Temat för dagen var ekologiskt byggande. Det var mycket varmt så vi sökte skuggan vid träd och hus. Vi rörde oss långsamt, talade och tänkte långsamt. Detta passade väl in då långsamhet och eftertänksamhet enligt mig är två viktiga komponenter i det ekologiska byggandet.

Vatten kring ett hus
Efter en inledande introduktion om principer i det ekologiska byggandet (och boendet) koncentrerade vi tänkandet och det praktiska arbetet kring vatten med kolonistugan som studie- och arbetsobjekt. Det finns fyra slags vatten att tänka kring när det gäller byggnader. Det första vattnet är nederbörden, i form av regn och snö, som faller på takytor och marken runtomkring huset. Det andra vattnet är markvattnet som finns under huset och som skiftar beroende på årstid och markens allmänna förhållanden. Det tredje vattnet är luftfuktigheten, alltså det osynliga vatten i ångform som finns i luften. Detta vatten upptas och avges av olika material i varierande grad. Varm luft kan innehålla mera vatten än kall luft och när varm luft avkyls (t.ex. i kontakt med kallare ytor/material) kondenserar vattnet och blir synligt som imma på ett innanfönster, som vattendroppar på ett innertak eller som fukt inne i en vägg mot ett tätskikt. Det fjärde vattnet är installationsvatten, vilket betyder sådant vatten som förs in och ut med tekniska system, t.ex. dricksvatten, tvättmaskin, dusch och avloppsrör.

Inte ett enda rätt!

12 000 liter vatten
Vi fokuserade på nederbörden och hur den togs om hand kring kolonistugan. På SMHI kan uppgifter om årlig nederbörd hämtas. I Linköping kommer det ungefär 600 mm nederbörd under ett år. Det betyder att om all snö och regn skulle stanna kvar på marken skulle Linköping (om Linköping skulle vara helt platt) på ett år täckas av 60 cm vatten. Kolonistugan vi arbetade med hade en yta på 20 m2 och taket samlar därför in 20×0,6=12 m3 (kubikmeter vatten) vilket motsvarar 12 000 liter på ett år. Från taket leds vattnet med vattenrännor till två stuprör som vardera transporterar bort 6 000 liter vatten. Det fanns inga tunnor under stuprören så allt detta vatten har år efter år hamnat på marken bredvid och under huset. Resultatet blir en ständigt fuktig mark under huset som kan leda till fuktskador i grundläggningen och golvet.

Jord och växter tas bort

Ett annat problem var att stugan från början var satt på för låga cementplintar. Jorden under var inte heller bortgrävd och mängder med stenar, cementblock, brädor och annat skräp var instoppat under huset. Rabatter var också anlagda direkt mot huset och den redan snålt tilltagna luftningen in under huset igensatt med brädor och kantplast. Detta minskar ventilationen och gör att fukten stannar kvar under huset.

Första åtgärden blev att tillfälligt leda regnvattnet längre bort från huset, att gräva bort jord och växter vid stuprören, ventilera ut under huset, dränera med sten och grus samt sätta ut rejäla regnvattentunnor. K-Rauta säljer bra tunnor som rymmer 210 liter. Tunnan kan även förses med en vattenslang genom ett hål vid ovankanten så att överskottsvatten transporteras bort från huset. Att ta tillvara regnvattnet för bevattning, disk och tvätt är effekten av ett sant kretsloppstänkande.

Allt skadat material borttagetNytt friskt trämaterial lappas i

Efter inspektion tog vi bort skadade delar vid nedre hörnet. Det var framförallt de nedre delarna av knutbrädorna som tagit skada. Knutarna var målade med plastfärg vilket gjort att fukt som sugits in underifrån inte kunnat komma ut igen och därmed orsakat röta och maskangrepp. Sågningen vid skarven mellan den gamla knutbrädan och den nya delen utfördes snett så att en droppnäsa bildades. En droppnäsa förhindrar att vatten sugs in i ändträet. Det är intressant att lager för lager klä av ett hus och se de olika kulturhistoriska skikten. Vid allt renoveringsarbete kan det vara bra att dokumentera genom bilder, anteckningar och materialprover, liksom att ta lärdom av de misstag som gjorts och de skador som uppstått.

Det borttagna materialet ersattes med friskt trämaterial. Vi hade ingen masonit så en slaktad kryddhylla fick bidra med några bitar plywood istället. Knutbrädorna penslades in med linolja innan de sattes på plats. För att så här små träbitar inte ska spricka vid spikningen är det bra att förborra spikhålen med en mindre borr först. När oljan torkat ska knutbrädorna målas med linoljefärg. Den grävda gropen grundas med dränerande stenar och ovanpå placeras ett lager grov grus på vilket regnvattentunnan placeras.

Träarbetet avslutat

Vi såg vad vi gjort och vi såg att det var ett gott arbete!

Jan Gustafson-Berge

Annonser