Den nygrävda hjärtdammen med flytande reningsverk och sittbänk.

Den nygrävda hjärtdammen med flytande reningsverk och sittbänk.

Livets vatten
Vatten är en av de viktigaste beståndsdelarna för liv och överlevnad. I mitt arbete med permakultur ingår vatten som ett av fem olika element vilka är delar i en omfattande analys- och designmall. Mer om vatten och permakultur här. Detta är första delen av några texter kring vatten och jag börjar med att beskriva de underliggande principerna samt att berätta lite om några pågående dammprojekt och tillhörande vattenrelaterade arbeten på Lövudden. Planering för dammar och andra vattensystem har pågått under en längre tid och det praktiska arbetet med att gräva och bygga var tänkt att starta under 2017. En arbetsbrigad med grävvilliga personer och den ovanligt torra våren, med åtföljande vattenbrist, fick istället dammprojekten att rivstarta detta året.

Resurshantering och kretslopp
Det finns flera strategier för att hantera energi och resurser som passerar eller existerar på en plats. Deras kvalitéer och egenskaper, satt i relation till de behov och önskemål som finns, ska användas optimalt. Detta kan ske med flera metoder såsom koncentration, inriktning, sparsamhet, hushållning, recirkulation, små kretslopp, kopplingar samt insamling eller inbromsning.

Inom det här området i permakulturen finns mycket högt ställda målsättningar som är svåra att uppnå fullt ut bara så där på en kafferast eller en testund, men som samtidigt inspirerar och visar på de utmaningar hela det mänskliga samhällsbyggandet har att klara av. Målen är att energin eller resursen när den har brukats ska gå vidare i mindre eller större kretslopp med minst lika bra kvalitet och helst bättre än när den kom in i systemet. Platsen ska lämnas vidare i bättre skick till kommande generationer. Energiflöden och resurser integreras i lokala kretslopp. I grunden handlar det om att fånga och lagra solenergin i växter och djur. En mera behovsfunktionell och skönare plats för människorna ska byggas upp. Vår stora läromästare här är naturen själv och våra mänskliga system ska kopiera naturens sätt att fungera och totalt integrera bosättningen och verksamhetsplatsen i naturens små och stora flöden av energi och resurser. Kultur och natur förenas i en kärleksfull omfamning och upphör att vara varandras stridande motsatser.

Målsättningar med vattenresursen
Vad gäller vattnet handlar det i stora drag om att skapa en bättre vattenbalans i området med långsammare flöden och utvecklade vattenbiotoper. Sparsamhet med naturligt eller renat dricksvatten och insamling av regnvatten från alla takytor är betydelsefulla aktiviteter. Viktigt är också att inte smutsa ner eller förgifta vattnet med kemikalier samt att rena vatten genom biologisk vatten- och avloppsrening. Säg adjö till industriella reningsverk, giftigt rötslam och övergödda sjöar.

Dammar och vattensystem i vardande på Lövudden
De dammar och övriga vattensystem som nu skapas på Lövudden kan sägas uppfylla flera av ovanstående målsättningar. Dammarna stannar för en stund upp en del av det vatten som annars ganska fort skulle rinna ut i sjön Vindommen. Dammarna tillför också en ny biotop till vår plats eftersom det i dagsläget inte finns någon damm här i närheten. Två av dammarna kommer delvis att fungera som vattenreservoarer under de tider då det råder torka och vattenbrist. Dammar, våtmarker och rotzonsanläggning fungerar även som biologiska reningsverk för det vatten som passerar eller stannas upp.

I den här texten skriver jag bara översiktligt om de olika påbörjade eller tänkta vattenprojekten och återkommer med mera fördjupande texter när det blir aktuellt.

Början på fältdammen där det uppgrävda materialet bildar en liten dämmande kant.

Början på fältdammen där det uppgrävda materialet bildar en liten dämmande kant.

Naturlig damm och våtmark på fältet
Från markerna söder om vår tomt, bestående dels av ett stigande och bergigt skogsområde, men också några mindre dränerade åkerbitar, matas det på med vatten. Detta vatten söker sig ner mot sjön Vindommen som ligger på vår norra sida. Vattenflödet är dränerat i cementrör under den närmaste åkern och rinner ut strax utanför vår tomtgräns. Delar av det fält vi lånar ligger lågt och här är det nästan alltid fuktigt och ofta står det vatten, särskilt i det område där dräneringsrören passerar. Det finns också en mindre vattenåder som tillför vatten från en rullstensås väster om oss och som också finner sin väg ut på fältets fuktiga delar.

Det trevliga och kloka mottot ”Gräv där du står” omformulerades och blev till ”Gräv en damm där det är fuktigt”. Så under några år har jag grävt lite då och då som ett avslappnande kvällsarbete i aftonsolens magiska sken och fått till den damm som syns ovan. I samband med vår senaste arbetsbrigad fanns det grävtokiga personer och leran var precis lagom fuktig för att det skulle gå att gräva. Under några dagar skapades en färdig djuphåla med minst 1 meters djup och en andra djuphåla påbörjades. Dessa hålor ska sedan förenas med en kanal cirka en halv meter djup.

Fältdammen med delar av växtdiket.

Fältdammen med delar av växtdiket.

Den uppgrävda leran placerades som en kant runt om dammen, fast en bit utanför och då bildades ett växtdike som så småningom ska fyllas med växtlighet som kan trivas vid en damms kanter och mera torra delar. Eftersom marken består av vattenhållande lera behövs inget ytterligare för att vatten ska stanna kvar när det tryckt in underifrån eller kommit ner som regn. Den här dammen ska i huvudsak fungera som naturlig vattenbiotop för en mångfald växter och djur, men även som vattenbromsare, vattenrenare samt till viss del som en liten vattenreservoar för bevattning av närliggande grönsaksodlingar.

Vårflod i den lilla bäcken när snön smälter under tidig vår.

Vårflod i den lilla bäcken när snön smälter under tidig vår.

Vattenmagasin och några mindre dammar i bäcken
Som tidigare skrivits rinner vattnet från omgivningen ut i dagen strax norr om vår egen tomt, fast i ett skogsområde där jag har brukanderätt och håller på med att utveckla en extensiv skogsträdgård. Vattenflödet fluktuerar från att vara väldigt kraftfullt en kort period under vårflödet och till en lite rännil när det är som torrast, men det sipprar alltid lite vatten som går att samla in. Vid utflödet har jag tidigare gjort några misslyckade försök med att dämma upp bäcken för att skapa ett vattenmagasin för bevattning.

Ett misslyckat försök att skapa en fördämning i bäcken.

Ett misslyckat försök att skapa en fördämning i bäcken.

Planen nu är att när bäcken har ett litet vattenflöde bygga en gjutform och gjuta en ordentlig fördämning. Förutom formarbete och gjutning ingår en hel del arbete med stenar och formning av kanter på magasinet/dammen. Överskottsvattnet kommer att ledas över den gjutna kanten i ett rör som ett vattenfall och eftersom vattnet är drickbart fungerar anordningen också som en källa till dricksvatten.

Nu i vår var det särdeles torrt i markerna och vi fick tidigt brist på vatten för bevattning av odlingarna. Det var tomt i alla vattentunnorna och vår brunn har för liten volym för att tåla ett större uttag till bevattning. Jag låg en tidig morgon i sängen innan uppstigandet och funderade över problematiken, olika förslag till hantering av vattenbristen lades fram och förkastades i tankesmedjan. Lika bra att gräva en damm i bäckfåran tänkte jag till sist, steg upp, greppade en rejäl grävspade och gick ner till bäcken. Jag hade tidigare sett ut lämpliga platser för några mindre dammar längs med bäckens dansande fåra och nu fastnade jag för en ytterst lämplig plats en liten bit nedanför bäckens utflöde.

Hjärtdammen med sitt utlopp och sina stödstenar. Fördämningen är ännu inte helt klar i det här skedet.

Hjärtdammen med sitt utlopp och sina stödstenar. Fördämningen är ännu inte helt klar i det här skedet.

Det VAR verkligen en bra plats med en mjuk lite sandblandad lera och ytterst få trädrötter att klippa bort. Jag la större stenar i den smala bäckfåran nedanför, fyllde på med det som grävdes bort och trampade ner många kantiga stenar från en hög med gammal sprängsten. Fördämningen gjordes cirka en meter bred med några stora stenar som mothåll på motsatt sida om dammen. På lämplig nivå lades ett plaströr in i fördämningen så att vattnet kan ta sig vidare på ett kontrollerat sätt. Överst på fördämningen fylldes på med ett bärlager av grovt grus, så att fördämningen även fungerar som gångpassage. Efterhand som jag grävde fylldes dammen med vatten och till sist blev det för svårt att gräva mer i vattnet. Det blev en riktigt bra damm och jag kunde genast fylla vattenkannor och bära upp till de törstande växterna i köksträdgården.

Slut på vattenbristen. Att bära vattenkannor kanske kan bli de nya "kettlebells", ett vattengym helt enkelt!

Slut på vattenbristen. Att bära vattenkannor kanske kan bli de nya ”kettlebells”, ett vattengym helt enkelt!

Det återstår en del grävande, dels på djupet och dels längs med kanterna som ska formas för att passa olika typer av växter. Stenar ska också hamna på botten när djuphålan är klar och även placeras ut längs dammens grundare kanter. En enkel bänk, bestående av två stora träkubbar och en grov planka, har placerats ut och i dammen flyter två reningsöar med skott av poppel och sälg. Helt oplanerat fick dammen formen av ett hjärta (symbolen) och heter därför hjärtdammen. Det ska bli kul att placera ut lämpliga växter och se när djurlivet etablerar sig.

Längre ner längs bäckfåran kommer 2-3 mindre naturdammar att grävas ut. Dessa dammar blir långsmala och inte så djupa och kommer huvudsakligen att fungera som vattenbromsare och som biotoper för växter och djur.

Rotzonsbädd med damm
Det tredje vattenprojektet finns bara på planeringsstadiet och är en rotzonsbädd för vattenrening kombinerad med en skapad damm och en liten tillhörande våtmark. Det här systemet anläggs i en mark som består av morän med stor andel sand, alltså en mark som inte är vattenhållande som lera, men däremot bra för infiltration. Anläggningen ska ta hand om lätt nedsmutsat avloppsvatten från tvättfat, diskbänkar, dusch, badkar och utekök.

Först tar sig vattnet genom en rotzonsbädd som är tät i botten och på sidorna där särskilda växter som finns ovanpå bädden renar vattnet med hjälp av sina rötter och mikroorganismer. Därefter hamnar vattnet i en grävd damm som hålls tät med dammduk där ytterligare växter på olika nivåer fortsätter reningsverksamheten, till sist silar vattnet över till en liten våtmark med sina växter och infiltreras slutligen i befintlig mark.

Första försöket med en flytande reningsö med poppelkvistar kapsejsade likt regalskeppet Wasa.

Första försöket med en flytande reningsö med poppelkvistar kapsejsade likt regalskeppet Wasa.

Vatten och växter
Det här med vattenväxter är nytt för mig så jag har ägnat en del tid åt att att läsa böcker om dammar och undersöka information och utbud på internet. Jag kommer att i första hand hålla mig till inhemska och vinterhärdiga växter. En del kan hämtas från vattenområden i trakten, men en del behöver köpas. Under en närliggande resa kommer jag att inhandla några av de första växterna och i en kommande text skriver jag om mina växtval och vad de olika växterna har för funktioner i dammar och våtmarksområden. Det finns även några vattenväxter med ätliga delar, vilket särskilt lockar en person som håller på med permakultur.

Så länge får du hålla till godo med en sammanställning av vattenväxter som jag samlat från olika (vatten)källor. Den finns här.

Efter lite frisering flöt ön och jag ska göra likadant med kvistar av pil, sälg, asp, björk och al för att undersöka vad som fungerar.

Efter lite frisering flöt ön och jag ska göra likadant med kvistar av pil, sälg, asp, björk och al för att undersöka vad som fungerar.

Jan Gustafson-Berge

Annonser