80 perenna grönsaksväxter med ursprung från hela världen.

80 perenna grönsaksväxter med ursprung från hela världen.

Ibland dyker det upp böcker som precis passar in i den utveckling en befinner sig i. Det är böcker som både är igenkännbara och förståeliga utifrån rådande kunskapsnivå, men som också för kunskapen en nivå högre upp, ökar förståelsen samt leder till handling och utveckling.

En sådan bok kom inför min syn helt nyligen genom annonser och notiser i olika tidskrifter. Den verkade så intressant och perfekt för min aktuella position och mina behov att den beställdes direkt. Det var inget som gett ånger och nu när den är noga läst känner jag mig beredd att berätta mera om boken.

Boken heter ”Around the world in 80 plants”, är skriven av  Stephen Barstow och utgiven av det underbara bokförlaget Permanent Publications.
Boken är skriven på engelska, rejält limhäftad och tål att bläddras i, består av 284 sidor inklusive ganska många färgbilder på alla växterna i olika stadier.

UTE en bok som fortfarande är bra och min första bok om örtmedicin.

UTE en bok som fortfarande är bra och min första bok om örtmedicin.

Personliga ingångar till ätliga växter
Den första ingången var scouterna som tidigt fångade upp mitt intresse för eldning, knopar och rep, optimerad utrustning och ätliga vilda växter i naturen. En för mig tidig faktabok var ”UTE – Friluftsteknik för ungdom” av Torvald Wermelin. Där fanns det ett kapitel ”Konsten att överleva” som innehöll en beskrivning av giftiga och ätliga vilda växter och svampar som i sin anspråkslöshet ändå visade upp ett bra urval.
Den andra ingången har varit mitt idoga praktiserande av ekologisk trädgårdsodling i en mängd former och på senare tid inträdelsen i permakulturens sfär, som vad det gäller växter bl.a. starkt bejakar dess ätliga potential.

Självsådd kummin i odlingslåda

Självsådd kummin i odlingslåda.

Trädgård i Norge med 2000 olika växter
Författaren har under en tid av 30 år letat reda på, undersökt och odlat perenna och ätliga grönsaksväxter från hela världen. I sin trädgård som befinner sig i nordvästra Norge har Stephen cirka 2000 växter av detta slag! Alla växterna som presenteras i boken går att odla utomhus året runt i vårt tempererade klimat.

Boken är upplagd som en resa runt hela vår underbara värld, där varje världsdel har sin andel av perenna växter vilka har sitt ursprung där, men som också har funnit sin väg till vår del av världen. Varje växt behandlas ganska fylligt med beskrivningar av dess ursprung och spridning, biologi och systematik, odlingsförhållanden och kulturhistoria samt hur växten kan skördas och beredas till smaklig föda.

Kirskål: en av mina många

Kirskål: en av mina många ”kirskålsodlingar”. De unga och ljust gröna bladen är de bästa. Som kryddgrönt, till soppa och gratäng.

Permakultur och kretslopp
Enligt mig är det inte fullbordad permakultur förrän växten är uppäten (eller använd på annat sätt), komposterad och återförd till odlingarna igen som näring för nya växter.

En stor fördel med boken är att det för varje växt beskrivs detaljerat hur den skördas och beredes. Ofta ingår också specifika recept grundade på lokala maträtter från den geografiska region där växten har sitt vanliga spridningsområde. Många av de perenna växterna har inte en omedelbar lättillgänglig smakpalett. Därför är det bra att den ädla konsten att bleka plus andra metoder och strategier för att få bort eller mildra det bittra, beska, sträva, kärva m.m. hos de ätliga växtdelarna beskrivs utförligt.

Spansk körvel: blad och stjälk i sallad och soppa, gröna frön samt rot som rotfrukt.

Spansk körvel: blad och stjälk i sallad och soppa, gröna frön samt rot som rotfrukt.

Bokens tillkortakommanden
Det är gott om färgbilder i boken men de är lite för små. Jag hade önskat att varje växt kunde fått en större bild så att den kunde framträda och uppfattas på ett tydligare sätt.
Namngivningen i boken på övriga språk än engelska haltar, ibland finns det namn på flera språk, ibland inte. Konstigt nog finns det inte så många namn på norska trots att författaren både bor, odlar sina växter och är växtaktiv i Norge. På svenska är det ännu sämre. Sökning på latinska namn och lite trixande gjorde att jag under en kväll fick fram ungefär 75 av de 80 växternas namn på svenska.

Svenska växtnamn
Så varsågod Stephen, här är de:
Kirskål, Elefantlök, Prärielök, Piplök, Sibirisk kantlök, Slingerbladslök, Backlök, Doftlök, Vitlök, Jättegräslök, Gräslök, Kantlök, Sloklök, Vitblomslök, Kinesisk gräslök, Ramslök, Segerlök, Nepallök, Luftlök, Kvanne, Fränefloka, Sallatsaralia, Parkaralia, Pepparrot, Sparris, Strävaster, Strandaster, Sommargyllen, Strandbeta, Kål (Vildkål), Ryssgubbe, Hässleklocka, Nässelklocka, Kummin, Lungrot, Torta, Cikoria, Kåltistel, Stäppkål (Buskkål), Strandkål, Strandsilja, Mitsuba, Kronärtskocka, Sandsenap, Bindor (Slide), Röd jättegunnera, Rankspenat, Daglilja, Blekgul daglilja, Brunröd daglilja, Gul daglilja, Loka, Daggfunkia, Humle, Indiankål, Kanadanässla, Libbsticka, Vipprams, Rosenmalva, Myskmalva, Rödmalva, Strutbräken, Blålusern, Spansk körvel, Källfräne, Spansk stjärnlök, Fjällsyra, Stor ormrot, Strandkämpar, Ormrot, Svalört, Rabarber, Ängssyra, Sköldsyra, Svartrot, Smällglim, Sockerrot, Molke, Maskros, Bredkaveldun, Brännässla och Wasabi (Japansk pepparrot).

Jan Gustafson-Berge

Annonser