Vårens grind har öppnats till fältet.

Vårens grind har öppnats till fältet.

Oändlighetens fält
Vi fick låna och bruka ett igenväxt fält som gränsar till vår egen mark av vår närmaste bonde. Vi slog med lie och klippte och klippte med vår elgräsklippare. Fram växte vårt fält som nu har blivit mycket innehållsrikt och givande. Fast att det är fysiskt begränsat verkar det oändligt och varje år dyker det upp nya möjligheter. En erfarenhet jag tillägnat mig här i livet är att oändligheten inte bara sprider sig utåt utan även inåt.

Varierande odlingsvolymer
Ofta pratas det om odlingsyta, men egentligen handlar det alltid om en odlingsvolym, eftersom en odlingsplats har längd, bredd och djup, alltså en volym. Detta är av intresse eftersom en brist på odlingsyta delvis kan kompenseras av en ökande odlingsvolym. En s.k. djupbädd med levande och näringsrik jord gör det möjligt att odla växter med kortare avstånd och den kan också tillåta samodling och följdgrödor med flera skördar under säsongen. En annan möjlighet att kompensera för bristande odlingsyta är att arbeta med vertikalodling, alltså odling på höjden, med hjälp av klätterväxter, hängande odlingsbehållare, väggar eller hyllor.

Konsensus i vårsolens glans
Den värmande vårsolen lockade ut mig på vårt fält och nya möjligheter uppenbarade sig. Tillsammans med min hustru nåddes konsensus om att utvidga våra odlingar på fältet med en lång odlingsbädd, en odlingscirkel och en odlingsoval, en utökning med cirka 30 m². Det visade sig att dessa odlingsytor varierade både till form och uppbyggnad så att de på ett pedagogiskt vis passar sig utmärkt för att beskriva några olika metoder för att bygga upp odling ovanpå marken istället för i marken.

Paradisets jord är sällsynt
Absolut är det bäst att odla i marken om en sådan finns, men ibland är inte omständigheterna ”paradisiskt perfekta” och andra lösningar måste sökas. Kanske är liknelsen inte så väl vald, kanske var paradiset en magisk skogsträdgård, men ändå). Det kan vara så att tillgängliga ytor består av packad grus, stenig mark, busk- och trädrötter, asfalt, betongplattor eller hustak. Eller som i vårt fall att jorden är så full av andra växter i form av starka rotogräs och sten att enda lösningen för att odla i jorden är att gräva igenom den fullständigt med spade, djupplöja eller köra bort matjordslagret och fylla på med köpt odlingsjord. Det är här metoderna för att odla på jorden träder fram som en räddare i nöden.

Platsen för den fjärde långa odlingsbädden.

Platsen för den fjärde långa odlingsbädden.

Lång odlingsbädd
Vi har redan etablerat tre stycken långa odlingsbäddar på fältet. Kvar fanns ett område som tidvis är mycket fuktigt och gräset som växer där har antagit den typiska våtmarksformen med upphöjda tuvor och gropar mellan tuvorna. Här blev valet att täcka marken med en stor uttjänt plastpresenning. En lagom bredd på en odlingsbädd är omkring 90 cm., så jag klippte remsor med 180 cm. bredd och vek dubbelt, la ut presenningen där odlingsbädden skulle vara och naglade fast den med träspikar. För att göra dränering möjlig, men också för att släppa in en del vatten underifrån stack jag mängder med hål genom presenningen med en grävgrep.

Presenning utlagd och fastnaglad med träpinnar.

Presenning utlagd och fastnaglad med träpinnar.

Uppbyggnad och växtföljd
Kommande steg blir att fylla på med diverse grövre organiskt material som uppkommer när odlingssäsongen startar. Det kan vara sådant som samlar sig efter vårräfsningen på tomten, täckande löv som tas bort från odlingsbäddar eller grövre material efter klippning med elgräsklippare eller lieslåtter. En tager vad som finns helt enkelt, eller ser sig omkring i omgivningen efter lämpligt material. Ovanpå detta läggs ett tjockt lager med hästgödsel, därefter ett lager med finare sand från grustaget och allra sist framsållad jord eller kompost.
Det passar riktigt bra att odla potatis första året. Potatisen göms i det översta sand/jord/kompostlagret och en lättare kupning görs. Under växtsäsongen fortsätter kupningen med mera sand och gräsklipp. Andra året kan det passa med ärter eller bönor och därefter är odlingsbädden i full gång.

Odlingscirkel utmätt med pinnar och snöre.

Odlingscirkel utmätt med pinnar och snöre.

Odlingscirkel nummer 8
Under tre år har vi etablerat 7 olika odlingscirklar på fältet. De har på ett experimentellt vis byggts upp med olika metoder. Några har eldats fram, andra har täckts med kartong eller plast och ytterligare några har byggts upp med kvistar som grund eller med kombinationer av de olika metoderna. Den här odlingscirkeln placerades på en yta där vi under några år klippt med elgräsklippare och här hade en del rotogräs pressats tillbaka. Underlaget här blev därför en tjock matta av kartong. Kartongen fås genom konsumerande grannar och från källsorteringshus i Linköping. Kartongen håller tillbaka växter som pressar på underifrån några år, men bryts sedan ner och i denna odlingsbädd finns därför möjlighet att så småningom börja bearbeta jorden under den uppbyggda odlingsbädden med spade eller grävgrep.

Ovanpå kartongen fyller vi på med sand, därefter tillgängligt grövre organiskt material och hästgödsel, samt till sist fin sand, sållad jord och kompost. Under växtsäsongen täcks jorden mellan plantorna med klippt gräs. Här går det också att starta med potatis följt av ärter eller bönor, men likaväl fungerar det med bladgrönsaker, tomat, frilandsgurka, squash eller pumpa. Efter några års uppbyggnad kan rotfrukter och andra växter som kräver djupare jord börja odlas.

Odlingsoval utmätt med pinnar. I bakgrunden växthus III under konstruktion.

Odlingsoval utmätt med pinnar. I bakgrunden växthus III under konstruktion.

Odlingsoval
Vid bortre änden av fältet där mitt postapokalyptiska växthus III ansluter mot gården Lövuddens raserade ladugård, hade jag lämnat ett område med nässlor att växa fritt. Vid ena sidan fanns en uppklippt gång mot vår ”parkeringsplats” och på andra sidan hade en plats för bikupor slagits upp med lie. Kvar fanns en yta som nu antagit formen av en långsträckt oval och denna uppenbarelse födde idén till en odlingsoval.

Första skiktet med förra årets sparade plastmaterial.

Första skiktet med förra årets sparade plastmaterial.

Plast, presenningar och tegelpannor
Formen mättes upp och markerades med pinnar. Här var jorden fullständigt erövrad av nässlor så metoden här blev täckning med plast. Under föregående år hade jag samlat ofrånkomligt uppdykande påsar och säckar av plast och med detta material täcktes marken. En vindstilla dag för detta rekommenderas. Plasten förankrades med skärvor av tegelpannor från ladugården. Ovanpå detta skikt lades ett lager av utslitna presenningar som likaledes förankrades med trasiga tegelpannor.

Andra skiktet med utslitna presenningar. Nu är det dags att samla kvistar.

Andra skiktet med utslitna presenningar. Nu är det dags att samla kvistar.

En kvistbädd formas
Fortsättningen stavas kvistar och grenar och den här odlingsbädden blir en s.k. kvistbädd där kvistarna i botten hindrar växtlighet underifrån, fungerar både som dränerande och vattenhållande lager och efterhand som det bryts ner ger de näring till de odlade växterna. Från tidigare upplagda högar och som resultat av pågående röjningar i trädgård och skogsträdgård hämtas material in som läggs ut ovanpå plast och presenning. Materialet läggs i ett tjockt och jämt lager på 50-100 cm. vilket packas genom att det trampas samman. Ovanpå kvistarna läggs sedan ett lager med grovt organiskt material och hästgödsel, följt av fin sand, sållad jord och kompost. Växtval och växtföljd samma som för odlingscirkeln ovan.

Se här vad som kan göras med vad som finns till hands och en hel del trevligt och meningsfullt arbete. Jag har utifrån min erfarenhet gjort den bedömningen att detta är enklare än att gräva igenom hela jorden väldigt noga med spade. Arbetet med att tillföra sand, organiskt material, gödsel och kompost blir ju nästan detsamma i båda fallen. En upphöjd bädd blir också lite varmare och eftersom den skapas från noll kan dess innehåll anpassas för att få en bra odlingsjord direkt.
Mer om odlingsbäddar kan du läsa här och här.

Jan Gustafson-Berge