Sista omtappningen av årets cider.

Sista omtappningen av årets cider.

Vill du läsa en mera omfattande text om att göra cider från början till slutet finns en sådan här. Den här texten ska enbart beskriva hur årets cideromgång får sin sluttappning och blir buteljerad.

Årets cider pressades ur en salig blandning av nyplockade äpplen helgen den 27-28/9 under en kurs i livsmedelskonservering, pressning av äpplemust och cidertillverkning som arrangerades på Lövudden. I år blev det sammanlagt 40 liter äpplemust som skulle förädlas till cider. Mitt mål är 50 liter och det hoppas jag uppnå kommande år. Jag tar det lugnt med min cider och låter den jäsa ut ordentligt mellan de olika tappningarna. Genom att tappa om flera gånger blir det till sist nästan ingen bottensats kvar.

Jäsningsplats i lägenhet. Virket ska bli topplister till bikupor och i bakgrunden syns delar av min hustrus stora samling av DVD-film.

Jäsningsplats i lägenhet. Virket ska bli topplister till bikupor och i bakgrunden syns delar av min hustrus stora samling av DVD-film.

Årgångscider
Jag använder mindre damejeanner som rymmer 10 liter vardera eftersom jag tycket de är lättare att hantera under hela processen än 20-25 liters behållare. Vi arbetar i liten skala så varje omgång must som pressas fram har sina egna egenskaper. Detta betyder att cidern i varje damejeanne också får olika egenskaper och det tycker jag är lärorikt och spännande. Dessutom varieras jästtypen och vilken typ av socker som tillförs musten, så cidern blir aldrig likadan från år till år.

Provsmakning av cider med tre frysta krusbär som isbit.

Provsmakning av cider med tre frysta krusbär som isbit.

Jäsningsperiod
Sedan slutet av september då den utpressade musten hälldes på damejeanne har jag tappat om cidern fyra gånger och jäsningen har pågått med varierande intensitet i vårt vardagsrum. Vid varje omtappning provsmakas cidern och det är intressant att följa med hur de olika satserna utvecklas och förändras. Jag gör en del anteckningar för varje sats som externt minne och i tron att det är lärorikt att göra så.

Tappning till flaska med slanghävert och kapsylering.

Tappning till flaska med slanghävert och kapsylering.

Kolsyrejäsning
Efter sista tappningen är cidern färdig att dricka och kan buteljeras direkt och det är så en traditionell cider är konstituerad, men eftersom vi gillar kolsyrad cider tillförs en viss mängd socker i varje damejeanne precis innan den hälls på flaskor. Det är lagom att tillföra 6-7 gram socker per liter cider vilket för min del innebär 60-70 gram socker per damejeanne. Jag häller av cirka en liter cider i en gryta, värmer mycket försiktigt till högst 30 grader och löser sockret, varefter det hälls tillbaka i damejeannen. Sockret kommer att jäsas i flaskan, men eftersom koldioxiden som bildas inte kan komma ut ur flaskan löses den efterhand i cidern och bildar kolsyra. Efter fyra veckor kan en flaska provsmakas för att se ur mycket kolsyra som har utvecklats. Även här varierar slutresultatet på så sätt att vissa satser får mera kolsyra och andra mindre.

Sköljda flaskor får rinna av ett tag.

Sköljda flaskor får rinna av ett tag.

Buteljering och kodning
Efter att kolsyresockret tillsatts är det dags för buteljering. Hos oss fungerar köket bra som arbetsplats. Flaskorna har förvarats dammfritt, men får sig ändå en sköljning i varmt vatten och får rinna av några timmar. Diskställ och särskilt tillverkade flaskställ är bra att använda för detta. Damejeannen placeras på en liten stol som står på köksbordet och cidern tappas över med en slanghävert försedd med klämma. Flaskorna fylls en liten bit upp på den smala halsen, men ett mindre utrymme lämnas för att trycket i flaskan inte ska bli för stort. Flaskorna förseglas med kapsyl och kapsylapparat, vilka kan inhandlas i närmaste ”vinbutik” eller från någon butik på internet.

Förvaringsskåp för cider i hyreslägenhet.

Förvaringsskåp för cider i hyreslägenhet.

Jag har gett upp etikettering och kodar istället mina drycker med hjälp av flaskans form och färg, kapsylens färg samt eventuell märkning med tuschpenna på kapsylen. För cidern har vi i många år sparat gröna halvlitersflaskor som inköpts på Systembolaget där de innehåller en god svensk cider som heter Astrakan. Kapsylering sker med guldfärgade kapsyler och varje sats får en enkel märkning på kapsylen så att de går att skilja åt (ex. I, II, III osv.). Flaskorna förvaras först i 1-2 månader i rumstemperatur och därefter kan de förvaras mörkt, torrt och svalt.

Jan Gustafson-Berge

Annonser