Vitlök av sorten Gusum, klyftor och bulbiller

Vitlök av sorten Gusum, klyftor och bulbiller

I år tog vår vitlöksodling sig ett kvantitativt glädjeskutt, då jag valde vitlök som en av de grönsaker vi ska bli självförsörjande på under nästa år. Hittills har jag arbetat på detta sätt med potatis, ärtor, bönor, tomater, squash och övrig lök. Kvar att arbeta med är rotfrukter, gurka och kålväxter. Under åren har jag odlat vitlök på många olika, både bra och dåliga sätt och nu kommit fram till ett sätt som passar för våra förhållanden.

Det gäller att hitta en sort som passar klimatförhållandena på platsen. Under många år har jag mestadels köpt ekologisk vitlök i vår konsumaffär och då ofta fått en spansk vitlök som inte riktigt passar odlingszon 2-3 i Sverige. Denna vitlök vill gärna börja växa alldeles för tidigt på hösten vilket enligt min erfarenhet inverkar menligt på skörderesultatet. Nu har jag hittat en lokal sort som heter Gusum, det är en vitlök med lite lila färgsättning på skalen och vars blomstänglar vrider sig i en liten snitsig och vacker spiral.

Vitlök, trädgårdsmålla, svinmålla, penningört m.m.

Vitlök, trädgårdsmålla, svinmålla, penningört m.m.

Men det är mer än bara sorten som har betydelse för en bra skörd. Jorden ska vara välgödslad med kompost eller välbrunnen gödsel. Jorden ska också vara mjuk och lucker, så att vitlöksklyftan med lätthet kan tryckas ner 5 centimeter i jorden vid sådd. Markytan kan täckas med organiskt material såsom klippt gräs eller löv, men inte för mycket, andra icke önskade växter tas bort under växtperioden och blir det torrt behöver det vattnas.

Vitlök passar bra för höstsådd och kan tryckas ner i jorden från oktober fram tills jorden fryser. Under senhösten efter sättning anpassar och rotar sig klyftan, men ska helst inte börja komma upp över jorden och till våren kommer de första bladen upp väldigt tidigt genom det tunna marktäcket av organiskt material.

Jorden vänds med grävgrep

Jorden vänds med grävgrep

Kommande års vitlök fick ta över rotfrukternas odlingsbädd. Där var det slutskördat och jorden var täckt med gräsklipp och ett tunt lager hästgödsel. Detta vändes med en grävgrep och därefter stöttes jordklumpar sönder, ytan jämnades till med en järnkratta och odlingsrester, gödselklumpar m.m. krattades bort och lades på landet bredvid. Det hade regnat mycket under de senaste veckorna men jorden var ändå inte för blöt och kletig.

Såsnöre och små gropar efter nedstuckna vitlöksklyftor

Såsnöre och små gropar efter nedstuckna vitlöksklyftor

Mitt utsäde beräknades räcka till tre rader där avståndet mellan varje klyfta eller bulbill fick bli cirka 10 centimeter. Ett bra och enkelt hjälpmedel vid sådd eller sättning är ett snöre som spänns mellan två pinnar. Klyftorna, som till antalet var 184 stycken trycktes med lätthet ner i den mjuka jorden. De räckte till 2 och en halv rad och resten såddes med bulbiller, dvs. de smålökar som finns uppe på blomställningen. Varje bulbill ger upphov till en vitlök med flera klyftor, fast generellt sett inte lika många eller stora som vad en klyfta ger.

Odlingsbädden för vitlök täckt med närodlade och vackra höstlöv

Odlingsbädden för vitlök täckt med närodlade och vackra höstlöv

Jordytan krattades över försiktigt och med hjälp av krattans baksida packades jorden samman lite lagom. Slutligen räfsades nedfallna höstlöv samman och lades i ett tunt lager över hela odlingsbädden. Det var en perfekt dag för lövräfsning, med höstens färger på trädens löv, lagom fuktigt och en bra arbetstemperatur. En korp pratade i närheten. Doften av vedrök från skorstenen. Så var det klart. Nu dags för en god kopp kaffe.

Jan Gustafson-Berge

Annonser