Många nyanser av grönt

Många nyanser av grönt

Del 4. Ekonomiska, politiska och sociala aspekter
Del 1. med inledning och förklaring till de fem olika delarna i artikelserien finns här.

Framtidsscenarier
Idén om ett trädgårdsjordbruk är fullständigt värdelöst:
Om de som har makten i den globala ekonomin kan hålla priserna nere och då i synnerhet energipriserna.
Om finanskapitalet kan inriktas på bibehållen ekonomisk tillväxt och relativt ökande välfärd.
Om en ekologisk kris inklusive globala klimatförändringar kan undvikas, så kommer trädgårdsjordbruk att förbli en marginell företeelse i de rika västländerna.

Om å andra sidan priserna stiger avsevärt till följd av miljömässiga, politiska eller andra faktorer som påverkar resurstillgången.
Om ekonomisk nedgång, hög arbetslöshet och sjunkande levnadsstandard förstärks, vilket många människor tror och alltfler kommentatorer förutspår, då kan trädgårdsjordbruket förväntas växa snabbt.

Ett hårt regn kommer att falla
Bob Dylan: A Hard Rain´s a-Gonna Fall
Molnen hopar sig. Det drar ihop sig till storm. De senaste 20 åren som förflutit sedan David Holmgren skrev ovanstående scenario har inte gjort situationen ljusare och mer hoppfull. De sista dropparna olja ska tvingas ut ur jorden till ett allt högre pris. Odlingsjord rinner ut i vattendrag eller blåser bort från nakna odlingsytor. Kemikalier och nanopartiklar har trängt in i allas kroppar. Klimatförändringen accelererar. Våld och vapenskrammel är varje dags melodi. Inbördeskrigets tecken syns på väggarna i Euoropa. Allt färre äger allt mer. Underhållning och propaganda svämmar över i alla mediekanaler. Alla bär en övervakningskamera. Det är som om alla tänkbara dystopier och katastroffilmer samlats till en svart mässa på världens största marknadsarena. Mängder med svarta svanar simmar i de alggröna dammarna.

Garrotteringsskruven har dragits åt lite till.

Tre sorters vackra hackor

Tre sorters vackra hackor

Hinder mot förändring
De största hindren för utvecklingen av trädgårdsjordbruk förblir:
1. Billig mat: I förhållande till lönerna är priserna för färsk mat i Australien mycket låga samtidigt som mångfald och kvalité är genomgående hög.
2. Bristande kunskaper: Trots att trädgårdsodling är en utbredd och viktig hobby för många människor så är det kunnande som krävs för en effektiv trädgårdsodling av frukt och grönsaker på väg att dö ut som en följd av efterkrigstidens välfärdsutveckling.

Hinder i Sverige
Matkostnaderna är relativt låga i Sverige då marknaden översvämmas av billig skitmat. Jordbruket och dess tillhörande förädlingsindustrier är makalöst storskaliga och centraliserade. Andelen människor inbegripna i den direkta produktionen av mat är liten och kunskapen om hur mat kommer till är dålig. Kunskap om odling finns genom ett ganska stort fritidsodlande men befolkningen i stort skulle inte i nuläget kunna starta upp en mera avancerad odlingsverksamhet. De flesta är lyckligt omedvetna om vad som väntar bakom hörnet.

Men märkligt tyst pågår det en obönhörlig utveckling av det svenska jordbruket, eller snarare handlar det om en AVVECKLING.

I statistiken ser det ut som om vi har en areal med ekologisk odling i Sverige på 16%, men det mesta av detta är vallodling och av den mat som kommer ut i butiken är bara cirka 7% ekologiskt och ännu mindre är närodlat. Det sker en omställning inom det svenska jordbruket och den går verkligen inte åt det ekologiska hållet. För 20 år sedan var en normalstor gård på 50-75 hektar, idag är arealen ofta 500 hektar. Det blir färre och färre bönder med större och större gårdar. Sverige importerar också alltmer mat. Omkring 50% av alla mat som köps i butik kommer från andra länder. Det pågår en allvarlig strukturförändring och när det har rationaliserats så mycket det går väntar nästa steg. Då kan vi förvänta oss att företag köper upp gårdar och vi får en ny typ av jordbruk med gigantiska enheter som är starkt mekaniserade, maskinbaserade och robotiserade.
(Detta stycke är till stora delar baserat på information från ledaren i tidskriften Odlaren, nr. 2/2014).

Snart är underlaget i Sverige för de förädlande mellanleden för litet och vi kommer att se en massdöd för kvarnar, bagerier och slakterier. Frågan är då hur mycket mat det finns i 60 nya JAS-flygplan. Kanske en större matsäkerhet skulle vara en bättre satsning än högteknologiska vapensystem.

Ekonomisk utveckling på gräsrotsnivå
Engagemanget för hälsa och miljö har lett till ett förnyat intresse för köksträdgårdar. Ett ökat antal trädgårdsodlare har utökat sina odlingar och producerar ett visst överskott till försäljning på lokala marknader och längs vägkanterna. En effektiv användning av detta överskott genom byteshandel och försäljning kan fungera som test på hur man kan utveckla en genuin kommersiell produktion. Men sådana system medför oundvikligen förädling och förenklade metoder, samt ytterligare investeringar i redskap och utrustning samt utveckling av marknadsstrategier.

Den traditionella företagsekonomin hävdar att småskaligheten förhindrar dessa marginella företag från att någonsin kunna påverka huvudfåran inom jordbruket. Minimistorleken på vad som betraktas som ”livskraftiga ekonomiska enheter” fortsätter att växa i en skala som våra föregångare torde ha uppfattat som otrolig. Jordbruksekonomer är så inriktade på det nödvändiga i utökning av jordbruksstorleken som svar på de ekonomiska och teknologiska krafterna att de inte ser utvecklingspotentialen i den andra polen.

Observationer av marknader och industrier som genomgår en växande koncentration och expansion visar att denna utveckling skapar lediga nischer i systemet. Snarare än att leda till en återgång till medelstora produktionsenheter tenderar dessa nischer att fyllas av företag och teknologier som utvecklas ur nya värderingar och processer. Återutvecklingen av lokala bryggerier och bagerier som reaktion på den ständigt ökade koncentrationen inom bryggeri- och bageriindustrin är tydliga exempel.

Utan en relevant statistik är det omöjligt att utvärdera i vilken grad hemproduktionen och den subkommersiella produktionen förhindrar den kommersiella marknadens expansion och bidrar till överproduktion och sänkta priser. Bristen på statistik i kombination med de allvarliga och plötsliga förändringar som kan inträffa inom exportmarknaden tenderar att förhindra ett erkännande av dessa processer.

Man kan hävda att mycket av den småskaliga subkommersiella produktionen rån kolonilotter och fritidshus är subventionerade av odlarna själva och därför en ineffektiv form av resursanvändning. Men denna typ av produktion kan också ses som tillfälliga och experimenterande former som gagnar utvecklingen av kunskaper vilka i sin tur kan frambringa nya kommersiella grödor och nya system för bruk av jorden.

Man har länge vetat att småföretagsamheten är den verkliga källan till ekonomisk förnyelse, men idén om att hushållen kan utgöra en ännu större inspirationskälla till nya företag har i stort sett negligerats av ekonomer och planerare. Marilyn Warrings ekonomiska analyser av kvinnors obetalda bekräftar att hushållsekonomin också i västländer fortfarande utgör grundvalen för penningekonomin. Om det australiska jordbruket någonsin skall bli verkligt bärkraftigt kräver det en grundform som utgör den postindustriella motsvarigheten till bondekulturen.

Odlingsbrigad planterar majs

Odlingsbrigad planterar majs

Social förändring och social revolution
Omvandling av trädgårdsodling från att vara en omfattande form av resurskonsumtion och fritidsaktivitet i ett överflödssamhälle till en effektiv och produktiv form av jordbruk kommer helt klart att innebära en social och ekonomisk revolution, som de flesta skulle avfärda som högst osannolik i den närmaste framtiden.

Framtiden är här
Det är emellertid flera viktiga faktorer som negligeras då man avfärdar tanken på en radikal social förändring.
För det första minskar stadigt tidsmarginalen för vad som definieras som ”den närmaste framtiden”. Detta trots att exponentiellt ökande mänskliga resurser ägnas åt att förutsäga, planera för och anpassa oss till hypotetiska framtider.
För det andra när oönskade miljöeffekter som t.ex. klimatförändringar blir så allvarliga att misslyckandet med att skapa en ”hållbar ekonomisk tillväxt” blir allmänt accepterad då kommer en verkligt effektiv ekonomisk organisation och produktion att accepteras lättare och stödjas av politikerna.

Viktigast är att de förändringar som föreslås inte först och främst är beroende av institutioner, regeringar eller storföretag, utan i första hand handlar om livsstilsförändringar hos enskilda individer och familjer. Individens förmåga att klara av genomgripande förändringar innebär att människor kan förändras snabbt när så krävs. Hela spektrat av överflödiga och destruktiva institutionella system som är låsta i ömsesidigt bekräftande relationer kan brytas.

Revitalisering av jordbruket
Om förslaget att betrakta trädgårdsodling som en grundbult i hushållsekonomin börjar att tas på allvar i den pågående debatten om hållbart jordbruk så kan man kanske vänta sig att de som arbetar inom och med den rådande jordbruksindustrin ser detta som ett stort hot. Men det är också fullt möjligt att se trädgårdsjordbruket som en källa till förnyelse och inspiration inom det kommersiella jordbruket. En källa som tillför näringen nya bönder, lokalt anpassade metoder och system, men framförallt ett nytt kulturellt sammanhang där jordbruk återigen betraktas som en form av första rangens förtroendeuppdrag värt både respekt och belöning.

Jan Gustafson-Berge

 

Annonser