Lyckad maskrosodling

Lyckad maskrosodling

Det finns mycket sagt och skrivet om maskrosen. Den är hatad och den är älskad. Den är bekämpad och den är beundrad. För den som arbetar med begreppet resiliens finns mycket att lära av maskrosens metoder. Den sprider sig både med rötterna och flygande frö. Vem kan motstå att blåsa ut de små fallskärmarna och därmed bidraga till spridningen. Den är makalöst anpassningsbar och mångformig och inte ens den ivrigaste biolog kan hålla isär alla artgrupper och varianter inom släktet maskrosor Taraxacum.

Maskrosvin
När jag anlände till Lövudden i onsdags morgon lyste fältet gult av maskrosor. Det var mycket vackert och jag kunde inte motstå att plocka dem. För tredje gången ska jag försöka göra maskrosvin. Första gången var i samband med en flyttning och en stor flaska på jäsning blev stående i skafferiet i den gamla lägenheten. När vi kom för att städa hade flaskan exploderat och det var kletigt. Andra gången kröp jag på ett fält i Linköping för att samla in guldet. Det blev ingen explosion den gången, men hela omgången blev slemmig och fick hällas ut i vasken.

Sax och plockningskorg

Sax och plockningskorg

Det går ganska fort att få ihop några liter blommor med hjälp av en sax. Ena handens fingrar greppar om blomman och samlar ihop den. Andra handen klipper av blomman precis ovanför blomfästet. Lite grönt kommer med, men det gör inget. Recepten för maskrosvin är lika mångtaliga som blomman själv och inga är likadana. Som vanligt läser jag några stycken och totar sedan samman ett eget recept som passar mina förhållanden.

Det blev så här: 4 liter lätt packade blommor (1 liter vägde 140 gram så sammanlagda vikten blev drygt 500 gram) placerades i en rostfri hink, 5 liter kokande vatten hälldes över och detta fick stå över natten under en ren handduk. Blommorna silades ifrån ett dygn senare. 1 kg strösocker löstes i en del av maskrosvattnet som ljummades upp på spisen. Sockerlösningen hälldes tillbaka i hinken. I recepten finns citron med som ingrediens, men detta ersatte jag med en burk rosenkvittenmos som tillsammans med lite vatten också åkte i hinken. En flaska köpt jäst av sorten ”Sauternes” tillfördes också i hinken och allt blandades väl varefter det hälldes upp på en tioliters damejeanne. Vattenlås på och damejeannen ställdes på ett varmt ställe. Blandningen får stå och jäsa tills det börjar lugna ner sig. Då tillförs 1 kg socker till utblandat i lite vatten varpå jäsningen startar igen. När den andra jäsningen avstannat kan vinet tappas om till en ny damejeanne och fortsätta att småjäsa. Efter några liknande omtappningar kan damejeannen ställas på en svalare plats för att mogna några veckor varefter vinet efter en sista omtappning förs över på flaskor.

Tusensköna är ett passande namn

Tusensköna är ett passande namn

Blomsocker
Det var så roligt och mysigt att sitta i gräset och plocka maskrosor. En stor sol sken på mig och alla små söta maskrosor sken i kapp. Blommorna är förmodligen olika allesammans och jag kunde välja de allra mest fullmatade blommorna. Vissa blommor bestod av 2-3 maskrosor som växt samman till en blomma. Humlor och blomflugor flög från blomma till blomma. Myror badade i gul färg inuti blommorna.

En vän till mig hade tipsat om blomsocker och nu var läget perfekt att prova detta. Lekande lätt samlades ytterligare drygt 1 liter packade maskrosblommor. En runda runt huset gav 2 dl lätt packade tusenskönor, som även de visade sig vara mångformiga med olika storlek, antal blomblad och varierande i färg.

Blomsocker på torkbrickan

Blomsocker på torkbrickan

Blommorna kördes med kniven i matberedaren tillsammans med 1 kg strösocker i 4 omgångar. Jag passade på att uppgradera min torkbricka som i vanliga fall användas för att torka örtsalt. På undersidan skruvades 4 lister fast så att torkbrickan nu blev dubbelverkande med en salt och en söt sida. Det var lätt att få till en sammanblandning, färgen blev ljuvlig och smaken söt, med blomarom och en aning beska. När sockret torkat körs det en sista gång i matberedaren och förvaras i en ljus glasburk så att alla kan glädjas vid åsynen av detta vackra och något mera vitamin- och mineralrikare socker.

Jan Gustafson-Berge

 

 

Annonser