Ankomst till Lövudden

Strömavbrott dag 1 (14/1)
Klockan 10 anlände jag till Lövudden efter 4 kilometers vandring från busshållplatsen. Under natten hade vädret slagit om och 10 minusgrader hade blivit precis under nollan. Landskapet var äntligen vitt och vintrigt med 10 centimeter snö på allting. Det var andlöst vackert och ett välsynkroniserat par med korpar följde mig småkraxande längs vägen. Efter att ha borstat av kängorna klev jag in i huset. Det var kallare inne än ute och termometern visade på minus 3 grader. Det första jag sedan gjorde var att stänga av huvudströmbrytarna till all elektricitet. Jag ordnade ett medvetet strömavbrott som ska vara i fyra dagar. Syftet är att undersöka platsens nuvarande nivå av krisberedskap och träna mig själv i de handlingar som krävs för att vardagen ska fungera på ett bra och önskvärt sätt.

Varje dag under tiden 14-17/1 kommer jag att fylla på den här texten med nya rapporter och utveckla någon fördjupning i ett särskilt ämne som har med krisberedskap att göra. Krisberedskap har olika tidshorisonter som kan handla om timmar, dygn, veckor, månader eller för alltid. Varje tidsaspekt kräver sina särskilda system och kunskaper. Det handlar om att de nödvändiga behoven även ska kunna tillgodoses då den vanliga infrastrukturen inte fungerar längre. Mer om krisberedskap kan du läsa här.

Att elektriciteten försvann från Lövudden i januari 2014 spelade ingen roll för tidsstunden. Det var ljust ute så ingen belysning behövdes. Vattnet var redan avstängt och vattensystemet tömt så ingen vattenpump stannade. Kyl och frys var bortkopplade och tomma sedan i julas. Värmesystemet var lokalt styrt och behövde ingen pump för att fungera.

Värme och värmesystem
Vedspisen sattes igång och under tiden kaffevattnet kokade upp hämtades mat och dryck in från jordkällaren där det var plus 2 grader. Sedan var det dags att tända i braskaminen, som är en fantastisk eldmaskin. Vedspisen blir fort ganska het precis ovanför elden och får kaffevattnet att koka snabbt, men det tar ganska lång tid innan hela eldstadskomplexet i köket blir så varmt att själva rummet också får del av värmen. Braskaminen ger däremot väldigt snabbt värme till rummet där den står och efter 10 minuter går det att sitta behagligt framför mysiga elden bakom glasrutan och dricka en god kopp kaffe.

Vi har också en kökspanna med vattenburen värme och självcirkulation men den drar vi bara igång då vi använder ovanvåningen eller det är riktigt kallt ute. I skrivande stund har jag eldat i vedspisen sedan klockan 10 och det har klockan 18.30 blivit 13 grader vid köksfönstret. Braskaminen har eldats med 4 brasor och det är nu vid samma tid 20 grader vid rumsfönstret och då är det stora rummet dubbelt så stort som köket och har tre fönster medan köket bara har ett. Det är väldigt skönt att det finns tidningspapper, tändstickor och uppspäntad tändved redo samt uppfyllt i vedlår och vedkorgar när man kommer. Första dygnet slukar ved eftersom hela byggnadens massa är nedkyld, men sedan räcker det med 1-2 korgar ved om dagen för att hålla en skaplig värmenivå.

Anläggning för 12-Volt
Jag har under många år försökt lära mig hur ett 12-Voltssystem fungerar. Det har verkligen hackat sig fram med flera motgångar och pauser. Nu finns dock ett fungerande system i vårt stora rum som kan förse oss med belysning, laddning av mobiltelefon samt drift av dator och musikanläggning. Anläggningen förändras hela tiden efter behov och nytillkommen kunskap men består i dagsläget av en solcell på 60 watt, en regulator, fritidsbatterier på sammanlagt 240 Ah samt ett antal förbrukare i form av belysning, radio, CD-spelare och dator. Under vintern laddas inte batterierna tillräckligt så systemet behöver framöver kompletteras med en vindsnurra och/eller fler solceller.

Olika sorters lampor

När man är beroende av 12-Volten blir det viktigt att slimma förbrukarna. Under min tid som 12-Voltsaktör har t.ex. belysningen förändras drastiskt från glödlampor över halogen till LED. På bilden ovan ses några representanter för denna utveckling och från vänster till höger visas en inkapslad halogenlampa på 20 watt (W) vilken drar 1.6 ampere (A), en halogen ECO på 7 W som drar 0.6 A samt en LED-lampa på 1.5 W som drar 0.1 A. Ju mindre ampere en förbrukare drar ju längre räcker batteriet. Dessutom har det lägre watt-talet inte medfört att mängden ljus minskat. Musikanläggningen som både går på vanlig nätström (240 Volt) samt 12-Volt drar 0.4 A för radion och 0.6 för CD-spelare. Min Sangean ATS-404 världsradio drar 0.1 A för att ge örat radioljud. Datorn drar i energisparläge mellan 1-2 A beroende på vad den arbetar med. För att kunna koppla in förbrukare med andra spänningar än 12-Volt har jag köpt två olika ställbara transformatorer, en som kan ge 15-24 Volt och som driver olika datorer samt en som ger 1.5-9 Volt som kan driva en radio och andra apparater.

När det är nödvändigt att spara ljusenergi faller det sig omedelbart naturligt att följa dagsljusets anvisningar och därför också lägga sig tidigare än vanligt. Så därför säger jag god natt.

Snön skulpturerar landskapet

Strömavbrott dag 2 (15/1)
Välkommen till den vita världen, eller kanske mer passande för just denna dag, den gråvita världen. Under natten kom ytterligare 10 centimeter snö, temperaturen är behaglig med några minus. Det är stilla, det är tyst, det känns rent och det är en gåva för alla sinnen. Idag var det soluppgång 8.30 och jag var igång vid 9-tiden. Klockan 16 började det skymma och en fotogenlykta och två stearinljus tändes. LED-lampan lyser upp datorarbetet.

Alternativen till att få ljus med en 12-Voltsanläggning är ficklampa med batteri, fotogenlykta, stearinljus och gaslykta. Här på Lövudden finns alla sorterna representerade men det är de tre förstnämnda som är i funktion för tillfället. Dessa ljuskällor ger beredskap med en varierad tidshorisont helt beroende på hur mycket ”bränsle” som finns på lager.

Förutom arbetsbelysning vid datorn från en LED-lampa, använde jag en fotogenlykta inställd på en liten veke i köket för allmänbelysning och två stearinljus om dagen i två ljusstakar, en vid diskbänken och en i stora rummet, samt stumparna i en ljuslykta som hängde utanför ytterdörren. Fotogenlyktan använder på denna låga nivå cirka 1 dl. per vecka och med två ljus om dagen blir det 14 ljus på en vecka. Hur länge detta kan fortgå beror såklart hur många ljus respektive hur mycket lampolja som finns i lager. Lampolja baserat på fossil olja är svår att göra själv, däremot är det möjligt att tillverka egna ljus baserat på djurfett och/eller bivax. Veken kan bli svårt att göra själv och ett lager av några hundra meter köpta bomullsvekar är inget svårt att skaffa sig i förväg.

En het vän som kan bli farlig

Brandsäkerhet
All hantering med öppen eld kräver kunskap och respekt. Du måste veta när saker brinner och när saker inte brinner. Den bästa kunskapen är att metodiskt och försiktigt bygga upp en relation till elden genom praktisk tillämpning. Brandsäkerhet inbegriper sådana saker som säkra ljusstakar (de säkraste jag sett är låga, tunga och stadiga ljusstakar av gjutjärn), uppsikt över det brinnande, brandvarnare, brandsläckare, gnistskydd, eldsäkra golvbeläggningar vid eldstäder samt säker askhantering (förvara den kalla askan i metallbehållare och ta aldrig ut aska som innehåller glöd).

Snöskulptur på staketstolpe Arrangemang i gråskala

Jordkällare och kallskafferi
Att ordna värme när det är kallt är en sak. Att ordna kyla när det är varmt är inte lika lätt och ibland finns behov av ett utrymme där det ska vara kallt men inte för kallt. I vanliga fall när elektriciteten flödar fritt har vi vår kyl och frys, men den bekvämligheten slås fort ut i ett krisläge där nätströmmen sinar.

För att ordna kyla när det är varmt ute samt förhindra alltför kalla förhållanden, i det här fallet temperaturer under noll, är jordkällaren det bästa alternativet. Det är en konstruktion som inte behöver extra tillförd energi för att bli kall eller varm. Temperaturintervallet ska hålla sig mellan plus 1-10 grader, med det kallaste under vintern och det varmaste under sommaren. En sådan jordkällare ersätter helt och hållet kylskåpet. Vägen till båda förhållandena är dubbeldörrar där gärna den yttersta ska vara isolerad, ventilation som kan regleras samt ett rejält täcke med jord på källarens alla ovanjordiska delar.

I bostadshuset ska det också finnas ett kallskafferi vars lämpligaste placering är mot husets norrvägg. För att ett sådant skafferi ska behålla sin kyla även under sommaren, kan hela eller delar av kylskåpet isoleras mot husets och ytterväggens värme och den inkommande luften kan kylas av med en i jorden nedgrävd rörledning. Under vintertid är det inga problem att hålla kallt i kallskafferiet. Idag satte jag de isolerade dörrarna på plats till vårt skafferi i skafferiet och ska nu genomföra mätningar av temperaturen på olika ställen i skåpet och i kallskafferiet.

I skrivande stund stängde regulatorn av strömtillförseln från fritidsbatteriet. Arbetslampan slocknade och datorn går på sitt sedan tidigare uppladdade interna batteri (71 % kvar). Det finns två fritidsbatterier till i reserv som är uppladdade sedan i julas, så läget är lugnt på elfronten.

Skidspåret börjar utanför dörren

Strömavbrott dag 3 (16/1)
Idag fick jag en ordentlig och behövlig vinterdos. Ett par av mina skidor fick förra årets valla bortskrapad och en ny dagsanpassad vallning lades på. Vädret var perfekt för en skidtur med uppklarnande molnighet, svaga vindrörelser, en disig sol och några minusgrader. Jag spårade upp i mittremsan på grusvägen bort till en gård som heter Näset. Det är 1.5 kilometer dit, så dagens tur blev på 3 kilometer. Själva spårningen hade mera karaktär av skidvandring men på vägen tillbaka blev det en mera fartfylld åkning.

Jag fick andas frisk luft, ta del av solens energirika ljus och passade också på att titta till de tre fritidshus som finns längs med grusvägen. Ett av människan orört snötäcke ger också information om vilka slags djur som är aktiva i närområdet och under de senaste dagarna hade räv, rådjur, hjort och hare passerat eller följt vägen. I sanning en multifunktionell aktivitet.

Årstidsanpassade transportmedel
Ett vinterlandskap föder också funderingar kring lämpliga transportmedel att ha till hands. Många i vårt nuvarande samhälle beter sig som om det inte fanns årstider och sommaren verkar vara normen. Det ställs också många gånger orimliga krav på att allt ska fungera som vanligt fast det är kallt och snö. Själv ska en inte behöva anpassa sig utan någon annan aktör ska ordna så att det går bra med högklackat och gympadojor året om.

Det har funnits en tid då transportmedlen anpassades mera efter årstiden och hjul byttes ut mot medar istället. De frusna sjöarna blev en bra transportyta med lämpliga transportmedel som skridskor och sparkstötting. I terrängen var hästen en bra färdkamrat, liksom snöskor, skidor och kälkar av olika slag.

Vattenfrågan
Dricksvatten är en av de viktigaste grundbehoven för att en människa ska må bra, fungera och överleva. På ett ungefär behövs 2-3 liter vatten tillföras kroppen varje dag. I diskussionen nedan delar jag upp vatten i två huvudkategorier: en inre som är vatten till dricksvatten och till matlagning samt en yttre som är vatten till kroppshygien, disk och rengöring.

Himlen finns i skogskällan

Dricksvatten
I normala fall har vi drickbart vatten från egen brunn, vilket förs upp till kökets kallvattenkran med hjälp av en elektrisk pump. Som mellanstation finns en hydrofor som kan lagra trycket så att pumpen inte behöver starta varje gång vi öppnar kranen. Om elektriciteten försvinner fungerar inte pumpen, dock kommer det upparbetade trycket i hydroforen fortsätta att skicka upp vatten till huset tills trycket blir för lågt. Ett alternativ för oss är då att hinka upp vatten ur brunnen.

Under vintertid, dvs. ungefär månaderna november-mars beroende på när minusgraderna börjar och slutar, stänger vi av vattnet och tömmer ur systemet så att inget ska frysa sönder. Vi brukar under den perioden ha med oss dunkar med dricksvatten när vi åker hit med bil. En sådan dunk med 10 liter fanns kvar i jordkällaren sedan julfirandet 2013 och det räcker gott och väl under experimentets fyra dagar.

Skulle detta lagrade vatten inte räcka eller ta slut finns under vintern ett ganska enkelt sätt att få tag på mer dricksvatten. Det finns nämligen två närbelägna källor i skogen där vattnet inte verkar frysa fast det är riktigt kallt. Detta vatten är kristallklart, ofattbart kallt och smakar ljuvligt, fast det egentligen inte smakar något alls förutom kanske en homeopatisk dos av urberg och skogsmylla. En ytterligare metod är att insamlad nederbörd i form av regn eller snö renas med filtrering och kokning.

Övrigt vatten
Vatten till övriga behov än dryck och matlagning fås genom insamling av regnvatten eller smältning av snö. Vilken metod som blir gällande beror på årstidens karaktär. Under den här vintern gick det att samla in regnvatten hela december ut, men nu är det insamling och smältning av snö som gäller. Vintertid har vi alltid tre stora grytor stående på kökets eldstadskomplex och genom att de står på olika platser har vi alltid tillgång på vatten med olika temperaturer för handtvätt, disk eller rengöring. Dessa grytor fylls alltid på när huset lämnas så att den som kommer därnäst ska ha ett vattenlager att starta med.

Snön samlas in på begränsade platser i närheten av huset där inte djur har varit. Vi samlar i två 10-liters plasthinkar som töms i den största grytan. Efterhand som snön smälter fyller vi på med mer snö. En 10-litershink ger mellan 1-3 liter vatten beroende på hur kompakt och vattnig snön är.

Kökspanna och köksspis i full funktion

Vattendisciplin
I en bristsituation är det bra att kunna ha en strikt vattendisciplin så att varken dricksvatten eller övrigt vatten används i onödan. Användning av toa- eller hushållspapper kan ersätta en del vattenhantering, så ett rejält lager med dylik vara är bra att ha. Med olika tricks kan mängden disk minimeras genom att varje person t.ex. har en egen mugg och ett eget glas som egentligen aldrig behöver diskas eller genom val av maträtter. När jag är själv äter jag ofta maten direkt ur gryta eller stekpanna, precis som på en del exklusivare restauranger. Grytor och andra större saker diskar jag ur direkt istället för att låta dem stå och bli mer svårdiskade. En hel del av det använda vattnet t.ex. lätt smutsat diskvatten och sköljvatten eller kokvatten för potatis kan återbrukas genom att det hälls i en balja. Detta vatten kan sedan användas till handtvätt, grovdisk och viss rengöring.

En enkel 12-Voltsanläggning

Strömavbrott dag 4 (17/1)
Min fru anlände idag med bil från Linköping. Bilen ställdes på bondens gårdsplan och leverans av mat och vatten transporterades 1 kilometer med hjälp av två tefat. Det är tungt att gå i snö och det var skönt att komma fram till det varma huset. Ett vedträ lades in i vedspisen och snart kokade vattnet till kaffe och en tillhörande kardemummabulle.

För att få med min fru på strömavbrottet behövde det ordnas med belysning uppe i vårt sovrum. Tidigare under dagen kopplade jag därför samman en flyttbar och enkel 12-Voltsanläggning. Så nu kan min fru läsa bok och hålla på med sina ”Japanska bildpussel” innan hon inträder i sömnens rike.

Enkel 12-Voltsanläggning
Anläggningen syns på bilden ovan och består av ett mindre fritidsbatteri på 60 Ah som var något laddat sedan tidigare, två rejäla batteriklämmor som hämtats från en kasserad startkabel till bil, en säkringshållare med en 3 Ampere säkring på pluskabeln från batteriet, en enkel regulator som bl.a. skyddar batteriet från att laddas ur för mycket samt två förbrukare i form av 12-Volts IKEA-lampor jag hittat i soprum eller köpt på loppis försedda med varsin halogenlampa på 10 Watt. Lamporna kan ersättas med avsevärt energisnålare LED-lampor, men jag hade inga fler sådana. För att bli en komplett anläggning fattas bara en extern laddare i form av solcell på minst 20 Watt eller vindkraftverk. Svårare än så här behöver det inte vara att ordna med egen svagström.

Lyxig elektronik
Under de här dagarna har jag även kunnat lyxa med att lyssna på musik med CD-spelare och höra på radio 2-3 timmar varje dag. Datorn har jag kunnat arbeta med cirka 2 timmar varje dag. Jag upptäckte att datorn passade på att ”tjuvladda” sitt interna batteri när den var uppkopplad på 12-Voltsnätet. Därför har jag varierat med att enbart använda datorns egna batteri. I skrivande stund är det laddat till 47% och har cirka 2 timmars arbetskapacitet kvar.

Strömavbrottet blev alltså förlängt och jag återkommer därför under helgen med en ytterligare rapport, en slutsummering och en lista på vad jag tänker skaffa för saker eller åtgärda för att vår och husets krisberedskap ska bli ännu bättre.

Vedspisen är helt fantastiskt underbar, särskilt under eldningssäsongen. Samtidigt som huset får värme är det bara att ställa på grytor, vattenkittlar och stekpannor på spisen och maten blir kokt och stekt, diskvattnet blir varmt och i ugnen bakas och grillas det.
Ikväll blev det något av en festmåltid med strimlad och stekt kassler som blandades med stekt lök och en svampsås. I ugnen grillades potatisklyftor och till detta ett glas öl och ett rött vin. Måltiden intogs i fotogenlampans mjuka sken.

Det vackra vintertältet

Strömavbrott dag 5 och 6 (18-19/1)
Det är en sak att teoretiskt försöka föreställa sig en krissituation och en annan sak att på riktigt genomleva den. Nu var mitt strömavbrott inte ett äkta skarpt läge, men upplägget var faktiskt väldigt nära en äkta situation. I denna äkthet uppstår också nya handlingar och nya tankar föds. I stora drag visade försöket att huset och jag klarar av att hantera ett strömavbrott under flera dagar på vintern med ett mycket gott resultat.

Det låter kanske naturligt att förekomsten av mörker i ett hus ska ge känslan av att det behövs ljus överallt, men så var det inte. När det är mörkt lyser ett ensamt stearinljus upp mer än en kan tro. Det som blev uppenbart var istället på vilka platser i huset som det verkligen behövs en ljuskälla. Två sådana platser var vid datorn och arbetsbordet samt där läsning av text ägde rum. Två andra platser var vid vedspisen och diskbänken samt inne i skafferiet. Ytterligare en plats var vid sängarna uppe i sovrummet. För att åtgärda detta kommer jag att bygga ut 12-Voltsanläggningen med kablar till köket och upp i sovrummet.

Köksträdgård i vintervila

Det finns flera lite mera omfattande åtgärder som kan och ska åtgärdas för att kriser av olika slag under alla årstider ska kunna hanteras på ett bra sätt här på Lövudden. En sådan åtgärd är att isolera huset bättre så att behovet av uppvärmning minskar och därmed också minska mängden ved som behöver tas fram.

Under försöket har jag fokuserat på några mindre åtgärder som dykt upp under dagarna och de är som följer:
Allmänt fylla på lagret med förbrukningsmaterial såsom proppar, glödlampor, hygienprodukter, toapapper, rödsprit, lampolja, stearinljus osv.
Eftersöka ett ickefossilt bränsle till fotogenlyktan.
Skaffa flera uppladdningsbara batterier till radio, ficklampor och termometrar.
Göra i ordning alla skidorna så att bindningar, stavar och skor finns och passar ihop.
Köpa en solcell till på cirka 100 Watt till 12-Voltsanläggningen.
Montera mitt lilla vindkraftverk som är på 50 Watt.
Ersätta alla halogenlampor med LED-lampor.
Extra glasrör och veke till fotogenlampan samt kanske en hängande fotogenlampa.
Köpa ett till fritidsbatteri på 110 Ah.
Skaffa ett par hundra meter ljusvekar inför framtida egen ljustillverkning av bivax.

Jan Gustafson-Berge

Annonser