Sommar i Vinterpalatset

Ett grupp konstnärer verksamma i trakterna runt Valdemarsvik arrangerar tillsammans en sommarutställning med ett varierande innehåll, med representation av flera metoder och material.
Utställningen är belägen i Brårums gamla skola med högt i tak och ett underbart ljus, perfekt för en utställning.

Människan tillhör Jorden

Rättstavning på skolhuset

Jag medverkar med tre objekt.
1. Gamla och nya filtar jag stickat på i flera år. Om detta projekt kan du läsa mer här.
2. En kortare text bestående av stora, utsågade och målade bokstäver som formar meningen ”MÄNNISKAN TILLHÖR JORDEN”.
3. De två första skulpturerna födda ur ett nystartat projekt jag döpt till ”LADUGÅRDEN”. Här undersöker jag de krafter och energier som finns i en raserad ladugård vid mitt fritidshus. De visar sig i form av väsen vilka jag gestaltar som skulpturer. De två första är en cyklop och en ko.

Cyklopen vilar i gräset Stolt cyklop på podiet

Cyklopen ett varningstecken
Cykloper är i grekisk mytologi stora, starka och inte särskilt vackra jättar med bara ett enda öga och ett häftigt humör. De var mycket skickliga smeder och utnyttjades av andra gudavarelser till att smida användbara produkter mot löfte att de skulle släppas fria ur sin fångenskap, men de blev alltid lurade. Människor gillade de inte och åt gärna upp dem.

I alla berättelser om världen, dess skapelse, funktion och mening, finns det krafter som är förstörande, förgörande och nedbrytande. I den fornnordiska mytologin finns också sådana krafter representerade av jättar. I en för människan skrämmande värld med starka krafter i naturen som kan döda och förinta på ett ögonblick skapas dessa existenser som ett sätt att förklara och hantera skräcken.

Cyklopens uppdykande på Vinterpalatset sommaren 2013 är en högt ljudande alarmsignal, en intensivt blinkande röd krislampa och en öronbedövande varningsklocka. Det finns i dagsläget en starkt förgörande kraft verksam på Jorden och det är människan. Människan har tagit förstörelsen för långt, överskridit ekologiska gränser och blivit en global kraft mot undergång. När helheten hotas, då försvarar naturen sig, skapelseberättelsernas varelser vaknar till liv, använder sin nödvärnsrätt och resultatet blir en skoningslös vedergällning.

Här finns en ko

Audhumbla som grindvakt

Kon ett kraftdjur
Djuren har alltid varit betydelsefulla för människan. Först de vilda djuren och sedan också de domesticerade djuren. Kanske har alldeles särskilt kon varit viktig som omvandlare av gräs, löv och örter till livsmedel för människan. Kon har dessutom givit gödsel, skinn och några andra råvaror. Ett levande djur är också ett bra sätt att förvara livsmedel på. Kon kan mjölkas för att ge mejeriprodukter och slaktas vid behov för att ge kött och andra nyttigheter.

I den nordiska mytologin finns en skapelsemyt där en del i skapelsen är att kon Audhumbla uppstår ur rimfrostens droppar. Ur kons fyra spenar rann floder av mjölk som blev föda åt en preexistent jätte vid namn Ymer. Audhumbla slickade ur de salta rimfroststenarna fram en man som hette Bure. Kon är ett kraftdjur, en energiomvandlare av ett alldeles särskilt slag.

Audhumbla trivs i kulturmiljö

Först betade korna i skogarna året om. När klimatet blev kallare togs korna inomhus över vintern och ladugården utvecklades. Ladugården på Lövudden har huserat 4-5 kor som betat i närbelägna skogsmarker och på särskilda betesmarker. Åkrar har odlats med särskilda växter som slagits med lie eller slåtterbalk, torkats på hässjor och brukats som vinterfoder åt korna.

Jan Berge

Annonser