Jag tillbringade helgen 5-7/4 på ett möte arrangerat genom nätverket Dark Mountain och ett gårdskollektiv i Östergötland. Det var befriande att befinna sig i ett sammanhang där premissen inte var om samhällskollapsen kommer utan att den kommer eller att vi redan är inne i en pågående samhälls- och systemkollaps där olika delar av den har olika följdverkningar, hastigheter och utsträckning i det globala geografiska rummet.

Vackert döende träd i Rosenkällasjön

Det var många högkvalitativa sammansättningar av ord som kom ut. Hjärnan och kroppen fylldes av både samverkande och motverkande tankar och känslor och alla lämnade nog tillställningen ganska omtumlade, trötta och inspirerade.
Jag ägnade resten av söndagen till att ta det lugnt och bearbeta, titta på TV-fotboll, dricka en hemgjord cider och ligga en lång stund i det varmvattenfyllda badkaret med några engelskspråkiga tidningar om permakultur (ja alla har vi våra nöjen).

Badkarstankar
Där i badkaret började jag fundera kring begreppet tillväxt och hur ganska fina ord kan få innebörder som för vissa är per definition goda och önskvärda och för andra betyder något annat och därför blir svåra att använda och diskutera kring. Ett försök att komma runt ett ords stigmatisering är att etablera ett nytt ord och den processen pågår för fullt i nuläget. Ett försök är nerväxt (sök på ordet så kan du läsa länge). Nya ord kan dock vara svåra är etablera och framförallt olika riktningsord som i vår kultur är laddade med djupa betydelser. Ordet till är helt klart mera positivt laddat än från och ordet ner är absolut mera negativt laddat än upp.

Här pågår sund tillväxt

Full fart mot döden
Jag tror att de allra flesta människor inte förstår och/eller inte har reflekterat över vad tillväxt rent faktiskt betyder. Det är som ränta på ränta och betyder inte bara en linjär ökning utan en exponentiell ökning, där saker inte bara ska öka lika mycket varje år utan också att själva ökningen ska vara större för varje år. Tillväxtbegreppet är kopplat till BNP (bruttonationalprodukt) och den ska såklart också öka varje år annars blir det problem för våra fina system. Att det inte finns någon som helst långsiktighet i tron på evig tillväxt på detta sätt borde vara uppenbart i en begränsad materiell och snart dödsfragmentiserad biosfärisk verklighet. Till slut slår kurvan i taket och ramlar ner mot botten. Systemet kollapsar. Många dör. Det gör ont. Varför börja om med samma skit igen? Varför tro att mer av samma ska lösa problemen?

Det sanna växandet
Jag vill ändå slå ett slag för ordet tillväxt och då i betydelsen växande och växa till något. Ska växandet ha något värde måste det ha ett innehåll och ett syfte. Det enda sanna växandet och producerandet sker i naturen när solen i samarbete med markens gröna växter och havens alger genom fotosyntesen frigör syre, bygger sig själva, skapar och understödjer allt liv som finns på vår planet. Människan producerar egentligen ingenting, i våra system åstadkommer vi bara konsumtion, sönderdelning och förstörelse. Det är detta växandets överskott i naturen som vi människor ska leva av, då kan vi leva på ett hållbart sätt ända in i kommande istid.

Utsikt över blivande skogsträdgård

Att uppgå i den ekologiska helheten
På Lövudden arbetar jag för att integrera mig och min verksamhet i detta naturens växande. Genom permakultur kan jag öka förståelsen för hur det fungerar och designa en plats som utan att skada optimerar produktionen av de nyttigheter jag behöver för att leva ett rikt liv. Genom att plantera växter som ger föda kan jag både öka mängden bladmassa som fotosynterar och skörda livsmedel. Genom att vårda och skapa naturliga vattensystem ingår avloppsvatten i ett kretslopp av nyskapande och mängden arter i området mångfaldigas. I skogen skördas överskottet genom blädningsbruk och andra skonsamma brukningsmetoder och blir till ved och virke. På område efter område kan vi koppla in oss i de små och stora kretsloppen.

Jan Gustafson-Berge

Annonser