Ofta frågar personer mig hur mycket mark som egentligen behövs för att vara självförsörjande på mat. Kanske en självklar och enkel fråga men egentligen fullständigt meningslös eftersom svaret är beroende av en stor mängd okända faktorer. Jag har också sett siffror från olika undersökningar som vid närmare kritisk granskning också är ganska meningslösa. Frågorna och undersökningarna har en ingång till självförsörjningen från ett teoretiskt, opersonligt, uppifrån och utifrån perspektiv.

Nya fruktträd och bärbuskar

Ett mera verklighetsnära, individuellt eller gruppbaserat och fruktbart sätt är att bryta ner begreppet mat i specifika former av livsmedel, exempelvis potatis, morot, ägg, sötningsmedel eller äpple. Att ta varje sak för sig och fundera över hur mycket man egentligen konsumerar av det under ett år och sedan tänka kring hur livsmedlet ska produceras, hanteras, beredas, förvaras och konserveras för att vara tillgängligt under den period man önskar. På så sätt kan man steg för steg öka sin självförsörjning och storleken på marken blir som det blir, varken mer eller mindre.

Vildäpplen till cider

Äpplet som exempel
Jag ska mera i detalj beskriva den här analysmetoden med hjälp av det heliga äpplet. I vilka skepnader kan då äpplet uppträda under ett årsvarv? För varje skepnad uppskattar jag sedan hur stor mängd jag vill konsumera och utifrån detta kan det sedan beräknas hur mycket äpplen jag behöver plocka från mina egna eller andras äppleträd. Beräkningarna är utifrån mina förhållanden och för en person. För lagrade färska äpplen och äpplemos får man också räkna med lagringsförluster på 10-20 %.

Äppleringar på tork uppe vid taket i ett rum

Färska äpplen: Att ha färska svenskodlade äpplen under hela året är mycket svårt. Här handlar det om att odla olika sorters äppleträd där de tidigaste ger ätbara äpplen i slutet av juli (vi pratar här om odlingszon I-III) och de senaste ger skörd som plockas före frosten och sedan med lagring i en bra jordkällare kan ätas fram till april. Det mest extrema äpplet verkar vara rött järnäpple som anses moget (efter lagring) i april och därefter kan hålla sig ett helt år! Jag skulle gärna ha ett sådant äpple.
Två färska äpplen om dagen under månaderna augusti-april ger ett behov av 540 äpplen, vart och ett inslaget i tidningspapper.
Äpplemos: En burk äpplemos i veckan ger behov av 52 burkar (cirka 3 dl./burk), vilket ger 15 liter mos som i sin tur behöver två kassar med äpplen för att bli till.
Torkade äpplen: Torkning är en lättsam metod för konservering och ger en råvara med lång hållbarhet. Ett äpple ger 6 torkade skivor och för att kunna äta torkade äpplen motsvarande två äpplen i veckan behöver drygt 100 äpplen torkas. Torkade äpplen kan blötläggas över natten och vara komplement eller ersättning till färska äpplen eller äpplemos i gröt, soppa, yoghurt eller paj.
Äpplemust: Mina egentillverkade pressar åstadkommer cirka 4 liter must på en kasse äpplen. Frågan är om det går att ha för mycket av denna gudomliga dryck, men låt oss räkna med en liter i veckan, vilket ger 52 liter must och då behövs 13 kassar med äpplen. Jag fyller den nypressade och silade musten direkt på rena och återbrukade ölflaskor vilka kapsyleras och uppvärms till 70 grader i cirka en halvtimme. Efter avsvalning lagras de i jordkällaren.
Cider: Jag pressar också äpplen för att av musten göra cider, en lika gudomlig dryck, och en konsumtion av två flaskor i veckan ger ett behov av 104 flaskor (52 liter) och följdriktigt krävs det även här 13 kassar äpplen. Ciderns alkoholhalt på cirka 7 % verkar som konserveringsmedel och flaskorna förvaras i mörk rumstemperatur eller i jordkällare.
Äppelcidervinäger: Två liter av cidern får jäsa vidare för att bli årsbehovet av vinäger.

Alkoholjäsning: cider, körsbärsvin och mörkt öl

Vi befinner oss i ett läge mellan gammalt och nytt. Vid stadslägenheten finns ett Transparente Blanche och vid vårt fritidshus finns fyra gamla äppleträd och fem nyplanterade som börjat ge lite frukt. Resten av vårt äpplebehov får vi tillfredsställt av bekanta och från en granne på landet som har en gammal övergiven fruktodling på sin mark.

Jan Gustafson-Berge

Annonser