Grannens grymma renoveringsprojekt

Ordfinnande
Väldigt många ord är laddade med negativ betydelse i vår samhällskultur. Många ord som beskriver riktning är så laddade att det är svårt att använda dem. Smaka t.ex. på orden bakåt och framåt samt uppåt och neråt och sätt in dem i olika meningar. Bakåtsträvande byggande har därför ingen språkligt sätt hög status.

Byggnadsbegrepp
Jag arbetar också med begreppen ”småskaligt byggande”, ”det enkla byggandet” och ”ekologiskt byggande” som kanske alla har en positivare klang än bakåtsträvande, även om säkert smått och enkelt kan verka futtigt och aningen underutvecklat när minsta lilla ska skötas av en apparat eller ett teknologiskt systemkomplex och ekologiskt numera kan betyda vad som helst och därmed ingenting. Ett annat vägledande begrepp är ”långsamt byggande” som väl snarast får betraktas som samhällsfientligt och snudd på kriminellt i den snabba tillväxtens globala dödsdans.

Dasspalatset

Existerande och pågående byggen
Jag tycker om att bygga och vid mitt fritidshus och i dess omgivningar finns exempel på byggande från olika tider och i olika skalor, ifrån ett mindre slott till rester av kolarkojor. De byggnader jag hittills skapat själv är ett mycket lyxigt utedass med urinseparering och latrinkompostering, av pedagogiska skäl byggt på samma sätt som ett mindre hus, med isolerat golv, regelverk, släta innerväggar, med fönster och dörr drevade, vask med avlopp samt fast installerad 12-volts belysning. Några andra byggnationer är ett skärmtak av plåt med stolpar stående på gjutna plintar som just nu fungerar som materialförråd, samt två varianter av växthus, varav det ena med skräpvirke och metallstänger som stomme överdragen med byggplast och det andra något rejälare med regelverk av egensågat regelvirke av brädor från ett ladugolv med begagnade kanalplastskivor och plast som yttäckning.

Takläggning på växthus två

Pågående byggnadsarbeten innefattar ett skydd för två latrinkomposter som har ett regelverk av färska stammar och grenar från sälg, asp och björk som framkommit som ett resultat av röjningsarbeten på tomten. På taket spikas begagnad svart plåt som täcks med grästorv och väggarna består av fastspikade tunna stammar från olika slags träd. Detta bygge ska gömma komposterna undan seende från vägen och skydda dem från regnvatten.

Stolpar resta till komposthus

Ett annat pågående och långsamt projekt är byggandet av en dome. Denna halvklotsformade konstruktion sätts samman av två längder av aspstammar som röjs fram ur en större aspdunge vid platsen för domens uppståndelse. Utanpå domen träs en halv fallskärm och delar av sidorna kan täckas med plast, flätverk av grenar eller klättrande växlighet.

En av knutarna i domen

Det mest omfattande bygget hittills har manifesterat sig i en jordhydda. Detta lilla hus på cirka 7 kvadratmeter är nedgrävt i marken till 1,5 meters djup. I gropen har stolpar av ekstammar och takreglar av återbrukat virke format en oval form påminnande om en afrikansk hydda. Regelverket är på utsidan täckt med återbrukade ytterväggsbrädor från en lada. Ladan skulle rivas och bli flis och vi räddade så många vi kunde. De var 3 cm tjocka med bredder på upp till 40 cm samt 5 meter långa! Utanpå brädorna finns en platonmatta och hela härligheten täcks med jord och grästorv. Det är högt i tak med 3,5 meter till takspetsen och ljusinsläpp sker genom tre små fönster i vägg och dörr. Jordhyddan ska inredas med kök, förvaringsutrymmen, sov- och sittplats samt en vedkamin. Belysning och elektricitet ordnas med en mindre 12-voltsanläggning.

Jordhyddan med färdigt brädtak

Byggen på gång
Planerade byggen är ett tredje växthus, en trädkoja väldigt högt upp i en gigantisk ek för utsikt och kontemplation och en gäststuga som byggs inifrån och upp genom ett äldre uthus. Uthuset som genom tiderna varit vistelseort för grisar, höns, en tidig SAAB, en åkgräsklippare och diverse prylar ska nu genom en metamorfos födas fram som ett exempel på ett ekologiskt byggnadsverk med lokal självförsörjning på värme, kyla, elektricitet, avlopp och vattenrening (off grid).

Uthusets nuvarande utvecklingsstadium

Byggandets kunskapsväg
Under byggandets gång som förutom kunskapsutveckling inom just byggande, även har inneburit en filosofisk vandringsväg, har jag alltmera fått en strävan och en önskan att bygga bakåt mot det enkla. Jag har nu som nästa mål att bygga ett ”hus” som ska vara möjligt att bo i under alla årstider genom att använda principerna för det enkla byggandet. Min inspiration hämtar jag från stenålderns jägar- och samlarbefolkningar samt genom ett urval av byggnadsmetoder som olika ursprungsbefolkningar tillämpat.

Det enkla byggandets principer
Det enkla byggandet använder som byggnadsmaterial det som finns alldeles i närheten och som kan transporteras och hanteras med människokraft.
Det enkla byggandet använder minimalt med redskap, tillbehör och hjälpmedel.
Det enkla byggandet har inga kostnader som kräver pengar.
Den enkla byggnaden återgår i naturens kretslopp utan att lämna några större spår och utan att ha skadat omgivningen.
Den enkla byggnaden är bara en tillfällig ansamling av energi och resurser som utan människans omsorg bryts ner och strömmar vidare.

Redskap och verktyg
Vilka redskap, verktyg, hjälpmedel och tillbehör kan då vara tillåtna i ett sådant här bygge? Det fanns ganska många olika sorters redskap och verktyg under stenåldern och egentligen var det kanske bara sågen som fattades. Materialet var olika bergarter, ben, horn och trä. Det fanns skärande och huggande verktyg i form av yxa, kniv, stämjärn/mejslar och sticklar. Det fanns skrapande verktyg. Det fanns verktyg för håltagning. Det fanns grävande redskap i form av grävkäppar och hackor. Det fanns bankande och krossande verktyg i form av trä/hornklubbor och stenar. Det fanns bindande hjälpmedel i form av växtfibrer samt remmar av senor och skinn. Även kroppen kan ses som ett multiverktyg med en mängd olika verktygsfunktioner.

En minimal verktygsutrustning för detta bygge skulle kunna bestå av yxa, (kniv), (borr) och spade. Som hjälpmedel brukas eventuellt ett snöre av naturmaterial.

Byggnadsmaterial
Materialet ska bestå av lokalt förekommande och obearbetade naturmaterial vilket då utesluter återbruk av byggnadsmaterial från soptippar, raserade eller övergivna byggnader m.m.

Vid mitt fritidshus och dess omgivningar har jag hittills lokaliserat följande möjliga byggnadsmaterial:
Stammar, grenar, kvistar och löv från träd eller buskar.
Sten, grus, sand och lera.
Jord och grästorv.
Vass och säv.
Mossa och örtartad växtlighet.
Näver och bark.
Päls och skinn från djur.

Bygget startar till våren 2013 och fortsättning följer med mera utvecklade tankemönster och skisser. Jag tar tacksamt emot dina funderingar och synpunkter på detta projekt. Du har också möjlighet att komma på besök för att deltaga i konstruerandet av platsens olika byggnader och vandra byggandets kunskapsväg.

Jan Gustafson-Berge

Annonser