Bortom det vanliga finns överlevnaden

Varför?
Jag kan föreställa mig tre anledningar till varför kunskap om och färdighet för att överleva/leva ute i den ”vilda” naturen kan behövas:

Det kan ha uppstått ett oplanerat nödläge i samband med naturvistelsen. Du kan ha hamnat i vatten, blivit genomblöt eller nedkyld. Ett öväder med skyfall, storm eller kraftig snö tvingar dig att söka skydd. Du kan ha skadat dig så att din rörelseförmåga är begränsad. Viktig utrustning kan ha förlorats. Du kan ha gått vilse och vet bara på ett ungefär var du befinner dig, myggen besvärar dig, det är bara några plusgrader och snart mörkt.

Du väljer frivilligt att vara ute i naturen under kortare och längre perioder för att du tycker om utmaningen, att det är roligt och givande. Du vill också lära dig mer om hur det går att klara sig med minimalt medtagen utrustning, hur du ordnar dricksvatten och skaffar mat att äta.

Du kan befinna dig ute i vildmarken av tvång, på flykt undan något som hotar din frihet och/eller ditt liv.

Efter att floden kom

Överlevandets principer
Läs gärna min första artikel om överlevnad och använd analysmetoden på vistelse ute i naturen. Jag kombinerar i denna text de fem faktorerna plats, händelse, tid, utrustning och kunskap med de grundläggande behov hos människan som behövs för att överleva, vilka i detta sammanhang anses vara vatten, mat, temperatur och skydd. I övrigt kommer också psykiska reaktioner och förmågor, orientering och signalering samt sjukvård att behandlas i denna text. Artikeln kommer under hösten att utvecklas i samband med ett vandringsprojekt på temat enkelt friluftsliv och överlevnad i naturen. Olika delar av texten kommer att fyllas på efter hand och i övrigt finns antydningar och vad som kommer framöver. Diskussion om utrustning har inget eget kapitel utan förekommer lite här och där när det är relevant. Jag tar gärna emot synpunkter på denna text genom min mejl kosmotopia@gmail.com

De fem faktorerna
Platsen för överlevandet är normal skogsterräng med barr- eller blandskog, uppblandat med sjöar, vattendrag och kulturlandskap i olika grad av kultivering. Här behandlas inte överlevnad till havs eller i ett extremt vinterlandskap.
Tiden kan röra sig om ett dygn till ett år.
Händelsen har skisserats ovan som olika anledningar (oplanerat nödläge, frivillighet och tvång) till varför kunskap om överlevnad i naturen kan vara intressant och viktig.
Kunskap ingår i förberedelserna och kan sällan skapas i själva ögonblicket för överlevnaden, däremot kan lagrad kunskap frigöras och bli tillämpad i en sådan situation. Den här texten är en del i din kommande kunskap, angiven litteratur likaså och kunskapen prövar och övar du sedan genom att ge dig ut i ”vildmarken”.
Utrustningen kommer i de flesta fall att vara minimal och otillräcklig, särskilt om vi diskuterar ett oplanerat nödläge eller där medtagen utrustning har förlorats eller förstörts. Utrustningen kan också vara minimal och medvetet utvald för att kunna göra så mycket som möjligt med så lite som möjligt. Kunskap och förberedelser kan absolut minimera behövd utrustning och samtidigt som en bonus göra din naturvistelse till en rikare upplevelse. Vid varje underrubrik till ”Uppfyllandet av grundbehov” kommer lämplig utrustning att föreslås. En i detta sammanhang vanligt förekommande utrustningsdetalj är nödasken, som jag redan i en tidigare text har skrivit om.

Minnen från en tid som flytt

Samhällets räddningsorganisation
Genom att ringa nödnumret 112 kan du komma i kontakt med den räddningstjänst som samhället erbjuder. Detta förutsätter förstås att du har en fungerande telefon tillgänglig, att du vet var du är och att samhällets räddningsorganisation fungerar. Du har ju också ett eget ansvar att se till att nödsituationer inte uppstår och att du är väl förberedd på att själva kunna hantera dem för att inte belasta samhällets resurser i onödan.

Mobiltelefon
En mobiltelefon kan om den fungerar och det finns täckning vara till viss hjälp. Nödsamtal kan ringas (se ovan), det kan finns kompass, kartor och GPS. Den här texten har som sin utgångspunkt att det inte finns någon telefon att tillgå, så nog ordat om detta.

1. Grundläggande behov och dess uppfyllande: VATTEN

Kroppens behov av vatten.
Ungefär 70 % av kroppens vikt består av vatten och vi förlorar vatten genom urin, svett, andning och genom förbränning av energi i kroppen. Vatten är viktigt för fysiologiska förlopp och utan vattentillförsel försämras snart allmäntillståndet och förmågan att utföra arbete. Kroppen behöver dagligen en tillförsel av vätska på 2-3 liter, beroende på fysisk aktivitet och omgivningens temperatur. Normalt får man i sig cirka 1 liter genom maten, men i en nödsituation med ont om mat behöver man dricka hela dagsbehovet.

Vid kyla ökar vätskeförlusten genom andning då den kalla inandningsluften måste värmas och fuktas och då går det åt mera vatten. Kylan för också bort vatten från exponerad hud genom uttorkning. Vintertid ökar vätskebehovet till 3-3,5 liter/dygn. Särskilt vintertid är det bra om vätskan är varm.

Vad händer vid vätskebrist?
En vätskeförlust motsvarande 4 % av kroppsvikten, dvs. 3 liter hos en person som väger 75 kg försämrar arbetsförmågan med 50 %. När vätskebristen överstiger 3 % börjar kroppstemperaturen stiga vilket innebär ökad fara för värmeslag. Andra effekter av vätskebrist är orkeslöshet, pulsökning, yrsel, illamående, huvudvärk och mörk urin. Även tanke- och beslutsförmåga påverkas negativt vid vätskebrist.
Kroppens vätskeförluster kan dämpas genom att du undviker att svettas, arbetar lugnt med regelbundna pauser och äter vattenrika bladväxter, bär och svamp.

Hur ska man dricka?
Det är inte helt lätt att få i sig tre liter vatten och många människor dricker för lite även under normala omständigheter, så hur ska det g&a
ring; till. Det ges varierande beskrivningar i de olika böcker som finns i referenslistan, så själva drickandets metodik får kanske anpassas till varje individ, huvudsaken är att de dyra dropparna kommer på plats.

”När man anstränger sig bör man dricka lite och ofta. Kroppen kan bara tillgodogöra sig 3-4 dl vatten var tjugonde minut.”
”Kroppen kan nämligen inte lagra vatten på samma sätt som den kan lagra energi som du får från fett och kolhydrater. Den enda möjligheten att ha ett vattenförråd när kroppsvävnaderna har erhållit sitt behov är att fylla magen med vatten. Den volym som ryms är cirka 1 liter. Smådrick aldrig, utan drick ordentligt och ofta.”
”Då vinterförhållandena är särskilt krävande, är det av mycket stor betydelse att dricka mycket och ofta.”

Vatten för svanar

Var finns vatten i naturen?
De flesta vattendrag och sjöar ute i naturen har drickbart vatten, särskilt om de ligger högre upp än bebyggelse. Ytvatten i närheten av tätorter, fabriker eller större jordbruk är oftast förorenat och det måste då renas genom filtrering och kokning. Vatten från mindre stillastående vattensamlingar och vattenpölar samt från grunda och fågelrika sjöar ska undvikas. I skogstjärnar kan vattnet vara gulaktigt av humusämnen men detta har inte försämrat vattnet som går att dricka. Vatten ska helst vara i rörelse och inte ha någon speciell lukt eller smak. Vatten som kommer ur marken från källådrar är ett utmärkt vatten. Gamla brunnar kan också innehålla vatten, men undersök noga brunnens status och hur vattnet luktar och smakar. Brunnen kan vara förorenad av döda djur, spillning och smutsigt ytvatten.
Saltvatten ska inte drickas, då det gör mer skada än nytta. Saltvatten torkar ur kroppen, orsakar diarré och kräkning.

Färska blad, bär och svampar har stort vatteninnehåll om de äts färska. På våren, under veckorna före lövsprickningen, kan sav tappas från björkar och drickas utan ytterligare åtgärder. Regnvatten kan samlas in och drickas.

Vintertid kan både snö och is smältas. Förhållandet i liter mellan snö och det vatten som blir kvar av snön är 10:1 eftersom snö är poröst och har låg densitet, så is ger ett större utbyte. Skrapa bort det översta snölagret innan du tar snö, så undviker du olika föroreningar som flyger omkring och hamnar i det översta snölagret. Även under vintertid finns det vattendrag som helt eller delvis är öppna och strömmande. Håll utkik efter mörka fläckar på snötäcke och isar.

Några enkla, goda och nyttiga drycker kan göras på tallbarr och nypon, vilka är tillgängliga året om. Koka upp en halv liter vatten och tillsätt två nävar med friska och gröna tallbarr och låt koka i 20 minuter. Denna mängd dryck ger 30 mg vitamin C, salter och en sockermängd som motsvarar en sockerbit (13 kcal/55 kJ). Även de bruna och svarta nyponen går att använda. Koka en näve sönderdelade nypon i en halv liter i 20 minuter.

Från en upphöjd position kan landskapet studeras och där markanta förändringar i skogslandskapet och trädarternas sammansättning syns, är chansen att finna vatten som störst. Djurens viltstigar leder så småningom till vatten. Myrstackar finns ofta i närheten av vatten. En sjö är vanligtvis omgiven av lövskog. Fåglar flyger i gryning och skymning, snabbt och lågt mot vatten. Ovanligt mycket fågelkvitter kan tyda på vattenförekomst.

Vilka föroreningar/gifter/organismer kan finnas i vatten?
Vatten är ett effektivt lösnings- och transportmedel och därmed också bra på att sprida farliga ämnen och smittämnen. De föroreningar och smittämnen (patogener) som finns i vatten kan delas upp i fem grupper. Organismerna det handlar om är så små att en särskild måttenhet används och den heter mikron. En sådan mikron motsvarar 0,001 mm.

Fysiska föremål av olika storlek som lösta jordarter, grus, djur- och växtrester.
Protozoer/urdjur har en storlek på 1-15 mikron och kan vara amöbor, giardia, cryptosporidium och andra parasiter. Dessa sprids i vatten via avföring från djur eller människa, de är motståndskraftiga mot kemisk rening men kan enkelt filtreras bort med ett köpt vattenfilter tack vare sin, i detta sammanhang, relativa storlek.
Bakterier har en storlek mellan 0,2-5 mikron och kan vara E-coli, salmonella eller kolera. Detta är encelliga organismer som snabbt fortplantar sig i vatten. Ett bra vattenfilter filtrerar utan svårigheter bort bakterier.
Virus har en storlek på 0,02-0,2 mikron och kan vara Hepatit A, norovirus och poliovirus. Dessa små rackare kan bara föröka sig i levande celler eftersom de inte har någon egen metabolism. Virus är känsliga för värme och kemisk rening. Eftersom virus ofta lever i partiklar i vatten, filtreras de till stor del bort i filter med en porstorlek upp till 0,2 mikron.
Kemiska ämnen av olika slag.

Vatten att rena

Vattenrening med olika metoder.
Att bli sjuk av dåligt vatten är aldrig bra och särskilt inte i en redan påfrestande nödsituation, så grundregeln är att alltid rena vattnet med de metoder som finns tillgängliga.

Kokning
Kokning i 20 minuter dödar bakterier, amöbor och tarmparasiter. Finns det misstanke om större mängder sporer och andra motståndskraftiga former, eller om du inte vill eller kan koka, måste vattnet renas med vattenfilter eller kemisk rening.

Kemikalier
Vattenreningstabletter finns att köpa på apotek eller i friluftsbutiker och är ett enkelt och snabbt sätt att rena vatten på. Klortabletter säljs under namnet Puritabs och tar bort bakterier och virus samt har god effekt på amöbor. En tablett i en liter vatten ger en klordos som är 25 gånger större än vad som normalt används i ett svenskt vattenledningssystem. Denna koncentration dödar bakterier och virus på 10 minuter. För amöbor krävs 30 minuter. Märket Aqua-Care är jämförbar med Puritabs, men med den fördelen att detta preparat inte ger någon bismak. Micropurtabletter innehåller silverjoner som gör att bakterier och amöbor inte kan fortplanta sig. Enligt smittskyddsinstitutet har silverjoner endast begränsad effekt vid rening.

Filtrering
Filtrering av vatten för att få bort fasta partiklar sker genom något tillgängligt tyg, mossa, ris eller andra lämpliga växtdelar. En mer avancerad renig kan ske genom ett egentillverkat reningsfilter bestående av en aluminium-/konservburk/plastflaska som nerifrån och upp laddas med: vitmossa/lingonblad, en blandning av torv och krossat kol, vitmossa igen samt tvättad småsten. Överdelen på burken/flaskan är borttagen och i botten har 10-20 små hål tagits upp.

Torv är förmultnad vitmossa (Sphagnum sp.) som återfinns några decimeter till en halv meter under den rena vitmossan. Den torv som används ska vara brun och låghumifierad, dvs. förmultningen får inte ha gått för långt. När man kramar ur torven skall det rinna ett klart och svagt gulfärgat vatten ur den. För att öka torvens förmåga att binda olika slags gifter och dämpa humussmaken blandas ett kolpulver i filtret. Kolet kan tas från en eldstad och krossas till ett pulver. Till varje liter våt torv behövs det en halv liter fint kolpulver. Ett sådant här filter kan rena 50-100 gånger filtrets volym. En 33 cl aluminiumburk rymmer cirka 20 cl filter och kan rena 10-20 liter vatten. Flödeshastigheten vid rening ska ligga på cirka 1 dl/minut.

Torv kan fånga upp och vid sin yta binda olika föroreningar. Den har också jonbytaregenskaper och kan även binda joner från bl.a. upplöst radioaktivt avfall och joner av tungmetaller. Kolet ökar förmågan hos torven att binda alla olika slags gifter och dämpar dessutom humussmaken.

En större variant av detta vattenfilter kan göras av en hink/tunna som ställs direkt i det vatten som ska renas. Vattnet rör sig då nerifrån och upp genom lagren av torv/krossat kol, vitmossa och grus/sten.

Katadyn är ett världsledande märke som har renare med keramiska filter, plast- och kolfilter för många behov och tillfällen.

2. Grundläggande behov och dess uppfyllande: MAT
Matbehov, prioritering, de viktigaste vilda och ätliga växterna, var finns mat under olika årstider och matberedning.

3. Grundläggande behov och dess uppfyllande: TEMPERATUR

Kroppsbehov och kroppsfunktioner, nedkylning och lämpliga kläder.

Samtal med eldens väsen

Elden
Elden fascinerar och finns som ett positivt urminne i oss alla. Den fria och levande elden är dock idag inte särskilt närvarande. Den upplevs och behandlas av många som farlig och skrämmande. Särskilt barn hindras från eldaktiviteter under kontrollerade former. Bristen på elderfarenheter hos befolkningen får som resultat två motsatta effekter. Å ena sidan finns ingen kunskap om vad som behövs för att eld ska uppstå och många kan inte tända en eld utan utökade kemiska/tekniska hjälpmedel. Å andra sidan finns inte heller en förståelse för hur lätt det kan vara att sätta igång en eld/rökutveckling och vad det kan få för konsekvenser.

Förmågan att tända en eld under svåra förhållanden är en av de viktigaste delarna i en överlevnadssituation. Elden är en mångsidig hjälpare och den kan göra många saker. Elden ger ljus, trygghet och värme, dels direkt genom strålningsvärme och dels indirekt genom att värme kan lagras i sten och vatten. Elden kan också forma material, koka vätskor, steka, grilla, rosta, torka, signalera och skydda mot djur.

Principiellt behöver tre saker finnas för att eld ska uppstå och det är brännbart material, syre och tillräcklig temperatur. Det som brukar fattas mest är tillräckligt hög temperatur för att det brännbara ämnet verkligen ska brinna uthålligt. Bränslet kan vara för fuktigt och då sänks temperaturen när vatten först måste avdunsta. Bränslet kan finnas i för stora bitar och då sänks temperaturen när biten först måste värmas till sin antändningstemperatur. Nästa sak brukar vara brist på syre. Bränslet kan vara arrangerat på så sätt att luften inte får tillträde och eldstaden byggd så att för lite luft kommer in till elden. Motsatsen är inte heller bra då för mycket vind har tillträde eller man blåser för hårt på en eld som inte tagit sig tillräckligt. Under vissa omständigheter kan det slutligen vara svårt att hitta brännbara ämnen. Det kan vara för blött, för kallt eller helt enkelt finns man i en miljö där bränsle inte finns eller är i en sådan form att det inte omedelbart duger som bränsle.

Eldstartare
De mest lättillgängliga medlen för att få igång en eld med är tändstickor, tändare och eldstål av modern typ. Ha för vana att alltid ha med alla tre sakerna, placerade på olika platser i kläder och packning. Tändstickor och tändare ska skyddas mot väta. Ett modernt eldstål/elddon är pålitligt och fungerar under de flesta omständigheter. Genom att skrapa med ett metallföremål med en kant (kniv eller medföljande metallbricka) uppstår gnistor som kan fångas upp i ett tändmaterial.

Tändmaterial och ved
Skogen är full av brännbart material, men om det har regnat eller är vinterkallt kan det vara mycket svårt att hitta tändmaterial och ved som duger till att få fart på en eld. Det svåraste är att få igång elden och få upp en rejäl temperatur. Ha för vana att ha med en dagstidning i packningen, den är bra till många saker. Inne i tidningen kan också ligga några tidningsblad som doppats i flytande stearin. Förse dig under din naturvistelse med björknäver, kåda från granar och kådluktande delar från fallna tallar och tallstubbar, så har du bra eldstartare till hands. Nederst på granar och enar finns ofta en mängd torra småkvistar som är utmärkta att starta en eld med, de brinner fort och intensivt. Likaså kan det finnas skapligt torra kvistar på marken under björkar. Innan elden tänds ska det finnas ett vedförråd som räcker för den tid som elden är tänkt att brinna. Relativt torr ved kan också sitta som döda grenar på trädstammarna eller hänga i luften i träd och buskar.
För att starta en eld med eldstål/elddon behövs ett tändmaterial som kan fånga upp gnistorna och sedan börja glöda. Lämpligt sådant material kan vara torra löv, torrt gräs, fnasig bark från
en eller tunna flagor av björknäver. Tändmaterialet formas till en boll med ett hål för gnistorna att samlas i. Blås sakta och lägg den alltmera glödande bollen i eldstaden under en luftig hög med torra kvistar, blås mera och se med förundran och glädje elden ta fart, fyll på med tjockare kvistar och därefter allt grövre ved.

Olika sorters eldstäder.

Spara och transportera eld.

4. Grundläggande behov och dess uppfyllande: SKYDD
Enkla skydd, mer avancerade skydd, byggnadsmaterial och isolering.

5. Grundläggande behov och dess uppfyllande: PSYKISKA REAKTIONER OCH FÖRMÅGOR
Vad händer i kroppen, personlig kännedom, öva och förbered, livsvilja och positiva egenskaper.

6. Grundläggande behov och dess uppfyllande: ORIENTERING OCH SIGNALERING
Karta och kompass, utan kompass, utan karta, vandringsteknik, samt signalering.

7. Grundläggande behov och dess uppfyllande: SJUKVÅRD
Vilka skador och olyckshändelser är vanligast, medtagen sjukvårdsutrustning, egen medicin, akutsjukvård och saker från naturen.

Avfall blir gärna resurser

Litteratur
Det finns inte många böcker (hrmm…det fanns visst en hel del visade det sig) på svenska som behandlar överlevnad ute i naturen. De som finns är dock fullt tillräckliga för att ge den information och teoretiska kunskap som behövs och jag förtecknar dem här nedan, tillsammans med några engelska. Några böcker är specifikt inriktade på överlevnad i naturen under krissituationer, en del har militär härledning, andra vandrar in från friluftslivet och medicinsektorn och ytterligare andra för med sig bidrag från scouting, olika hantverk, experimentell arkeologi och de vilda växternas användning.

För att bli till riktigt värdefull överlevnadskunskap måste bokstavstecknen och bilderna omformas och sammanföras till erfarenhet och färdighet. Det enda sättet att göra detta på är att ge sig ut i verkligheten, ut i naturen och pröva sig själv kroppsligt/psykiskt, sin teoretiska kunskap och utrustning. Mycket viktiga färdigheter för överlevnad (och lyckligtvis även för det vardagliga livets levande) är vilja/motivation och kreativitet. Dessa egenskaper utvecklas och tränas också bäst av verklighetens utmaningar. Så vad väntar du på?, fyll vattenflaskan, stoppa några viktiga saker i din väska och ge dig ut på underbara äventyr och upplevelser. Det blir extra givande och mer tryggt att börja din naturvistelse tillsammans med andra. Se här ett exempel på hur det kan utformas i projektet VANDRARNA.

Beattie, Rob, Naturliv, Ordalaget, 2007, 978-91-85465-16-3
Brügge, Glantz och Sandell (red.), Woodcraft Naturnära scouting – en livsstil, Svenska Scoutförbundet, 1997, 91-7124-016-0
Frohm, Gösta & Rosén, Bo, Vita friluftsboken, Rabén & Sjögren, 1971
Lars Fält & Lannerbäck, Alf, UTELIV Med överlevnadsteknik, Wahlsröm & Widstrand, 2001, 91-4617134-7
Fält, Källman & Sepp, Överleva på naturens villkor, ICA bokförlag, 1986, 91-534-0957-4
Fält, Lars & Källman, Stefan, Överleva vintertid på naturens villkor, ICA bokförlag, 1989, 91-534-0965-5
Fält, Lars & Weslien, Bo, Skogsliv, Vildmarksbiblioteket, 2010, 978-91-864330-7-9
Försvarsmakten, Handbok Överlevnad, Almqvist & Wiksell, 1999, 91-38-12172-7
Glantz, Matz & Olsson, Rolf, Friluftsliv och Hantverk, LTs Förlag/Friluftsfrämjandet, 1987, 9136026042
Källman, Stefan, Vilda växter som mat & medicin, ICA Bokförlag, 1997, 9153416902
Källman, Stefan & Jäger, Jan, Första hjälpen i vildmarken, ICA bokförlag, 2010, 978-91-534-2580-9
McManners, Hugh, Överleva i vildmarken, Forum, 1995, 91-37-10648-1
Watts, Steven M., Practicing Primitive A Handbook of Aboriginal Skills, Gibbs Smith Publisher, 2004, 1-58685-299-X
Wermelin, Torvald, UTE Friluftsteknik för ungdom, Rabén & Sjögren, 1962
Wermelin, Torvald, MERA UTE Special- och vinterdel, Rabén & Sjögren, 1964
Wescott, David (ed.), Primitive Technology A Book of Earth Skills, Gibbs Smith Publisher, 1999, 0-87905-911-7
Wescott, David (ed.), Primitive Technology II Ancestral Skills, Gibbs Smith Publisher, 2001, 1-58685-098-9

Jan Gustafson-Berge

Annonser