Elementet utomhuseldstad

Analysmodell för överlevnad
I en tidigare principiell artikel om överlevnad har jag presenterat en analysmodell. I den kombineras de fem faktorerna plats, händelse, tid, kunskap och utrustning med våra grundläggande behov för överlevnad. Grundbehoven anses vara vatten, mat, temperatur, skydd och livskraft. Till dessa eller ur dessa behov kan också läggas hygien & hälsa, ljus & elektricitet samt information & social samvaro.

Utifrån analysmodellen kommer jag i denna text att beskriva hur situationen är just nu vid mitt fritidshus inom de olika behovsområdena. Jag beskriver också vad som hittills har blivit gjort och vad som kommer att åtgärdas framöver. Min förhoppning är att du som läsare ska kunna inspireras och hitta något som är användbart för just dina förhållanden. Delge gärna dina synpunkter!

Det blir inte automatiskt mindre sårbarhet för att man bor ”på landet” i ett eget hus. Många lever som om de bodde i en stad fast de bor på landet och detta medför också sårbarhet. Huset värms kanske med el eller olja, bilen behövs för inköp av livsmedel och andra förnödenheter, ingen odling bedrivs och kunskap fattas. Men många är samtidigt också mera vana vid strömavbrott samt av effekter från stormar och kalla vintrar och har gjort en del förberedelser. Oftast finns också flera nyttiga resurser tillgängliga i form av odlingsmark, djur, utrustning, vattenkällor, natur osv., men utan kunskap och färdighet kan de inte så lätt frigöras till nyttigheter.

För min del har fritidshuset redan som det är nu stora överlevnadskvalitéer jämfört med situationen i den hyreslägenhet jag bebor i staden. Inom survivaliströrelsen kallas en sådan här tillflyktsplats, för kortare eller längre tidsperioder, för en BOL (Bug Out Location).

En mångfunktionell plats
Fritidshuset har inte bara funktion som en reträttplats. Jag vill skapa en plats där ”det goda livet” kan bli verklighet och levas av både mig själv, min familj och besökare av olika slag. Stället ska stå fram som ett positivt alternativ vilket i praktiska funktioner visar på konkreta, principiella och visionära lösningar på olika problem i samhället/världen. Det ska fungera som ett fritidsboende med hög närvaro, dock inte enbart sommartid utan för vistelse under alla årstider och väderleksförhållanden. Det ska också vara en kreativ, inspirerande, pedagogisk och ändamålsenlig plats för kurser, arrangemang och fester. System och funktioner ska tåla tillfälliga ”befolkningsökningar” på upp till några veckor. Fördelen med alla dessa funktioner är att en åtgärd som gynnar en av dem samtidigt också gynnar de andra.

Ekologisk resiliens Jordkällaren reglerar temperaturen

Scenarier eller händelser
De scenarier jag laborerar med är av två slag, men leder till ungefär samma förberedelser och åtgärder. Den ena händelsen är att det av olika orsaker inte anses som säkert att stanna kvar i den stadsmiljö där jag nu lever mitt vardagsliv. Ett medvetet beslut fattas då om transport från staden till fritidshuset. Den andra händelsen innebär att jag redan är vid fritidshuset, av tillfällighet eller i förebyggande syfte, när något händer, antingen på en nationell/regional nivå eller en mera lokal nivå och att konsekvenserna av denna händelse blir ett avbrott på infrastrukturens och samhällets tjänster. Vid fritidshuset handlar det då om stopp för eller brist på elektricitet, information (mobiltelefon, dator och radio), livsmedel och transport.

Transport till fritidshuset kan i det första scenariot bli problematiskt beroende på olika hindrande omständigheter. Jag kan dock laborera med flera transportmedel och kombinationer dem emellan. Det finns bil, tåg, buss, cykel och vandring och tidsmässigt varierar det mellan cirka 1 timme och 3-4 dagar med de olika transportmedlen.

De fem faktorerna
De tre första faktorerna är inte mycket att orda om.
Platsen dvs. mitt fritidshus, är given med de kända och okända förutsättningar och resurser som finns där.
Händelsen har skisserats ovan som två olika scenarier. Multikatastrofen i Japan under mars månad 2011 visade upp ett knippe händelser som var för sig skulle kunna vara problematiska och varav några är relevanta för Sverige (Jordbävning, tsunami, översvämning, kärnkraftsolycka, ogynnsam väderlek, infrastrukturens sammanbrott, brist på mat,vatten, bränsle och sjukvård samt sjukdomsspridning m.m.). Ha medkännande och sorg, men studera, analysera och dra också erfarenheter av vad som hände/händer.
Tiden kan sträcka sig från en vecka till resten av livet.

Kunskapsutveckling (både i form av teori och praktik) är ett ständigt pågående livsprojekt. Under arbetets gång avslöjas obönhörligen kunskapsluckor och vacklande förmåga. Dessa brister på kunskapsområdet rättas till med studier, diskussioner inom olika nätverk, egen kursverksamhet och praktiska experiment. Ett omfattande referensbibliotek är under uppbyggnad och varje år anordnas kurser och arbetshelger kring olika projekt som ekologisk odling, småskaligt byggande, permakultur, äpplemustning och konservering av livsmedel, som både utvecklar platsens infrastruktur och genererar ny kunskap.

Fynd för 100 kronor Diverse utrustning för konservering

Behov av material, utrustning, verktyg och andra resurser visar sig också ganska tydligt när projekt ska genomföras och kompletteras efterhand efter samma metode
r som kunskapen växer till. Vissa saker behövs omedelbart och får då kosta, medans annat inte är så brått och kan väntas på gratis eller till en ringa kostnad. Nödvändigheten av självförsörjande verksamhet är stor i en överlevnadssituation. Det är inte möjligt att lita på öppna affärer, handel på internet eller hjälp från det övriga samhället. Det mesta måste kunna ordnas på egen hand och ju längre tiden går desto större blir behovet av underhåll, reparation och tillverkning av nya föremål osv. I förebyggande syfte måste teoretisk kunskap, färdighet och kreativitet inhämtas och övas. Likaså behöver det finnas ett varierande sortiment av arbetsmaterial, verktyg, redskap och verkstadsutrustning på plats innan något händer.

De grundläggande behoven
Från permakulturens tänkande har jag med mig principerna om mångfald och att varje funktion ska kunna uppnås med flera element och att varje element helst ska ha minst tre funktioner. Allt detta ökar beredskapen och systemets resiliens (motståndskraft samt förmåga till återhämtning och anpassning) mot yttre påfrestningar, kriser och katastrofer. Denna strategi genomsyrar alla mina åtgärder vid fritidshuset.

Vatten
Tillämpningen av ovanstående principer kan genast illustreras med behovet dricksvatten (som i det här fallet är en funktion). Denna funktion ordnas med elementen egen grävd brunn som i vanliga fall pumpas/trycks med elektrisk pump och hydrofor, medtaget vatten från staden, bra relation med grannar som har egna brunnar, källa i skogen, insamling av regnvatten/snö/is samt vatten från närbelägen sjö. En köpt vattenrenare samt kunskap om vattenrening fullbordar det hela. Brunnsvattnet kan även hinkas upp eller pumpas med 12 Voltspump.

Vatten till hygien (dusch, tvätt och rengöring) och bevattning av grönsaksodling samt andra växter ordnas till största delen genom insamling av regnvatten. Detta sker för tillfället med hjälp av tunnor vilka rymmer sammanlagt 500 liter. Med hjälp av hinkar, vattenkannor, hävert och elektrisk pump kan vatten flyttas mellan tunnorna och till de platser där vattnet behövs. Under sommarhalvåret kan en del av hygienen skötas i sjön genom härliga bad.

Vatten är nära kopplat till hygien och hälsa. I en överlevnadssituation är det extra viktigt att sköta den grundläggande hygienen, då övriga hygien/hälso-stödjande funktioner är störda. Allmäntillståndet vad gäller fysisk och psykisk förmåga kan vara nedsatt, vatten och rengöringsmedel är bristvaror, samhällets sjukvård ur funktion eller överbelastad osv.

Alla behöver äta och dricka och alla behöver också kissa och bajsa. På fritidshuset finns ett äldre utedass som är ombyggt med en insats för urinseparation. Urinen hamnar i en dunk och späds sedan ut med vatten och används till bevattning av utvalda växter. Bajset hamnar i en tunna tillsammans med toapapper, träspån och lite kompostjord. När tunnan är full lagras den i ett år innan den hamnar i en latrinkompost för fortsatt bearbetning. När processen är klar är latrinet hygieniserat och kan användas som gödningsmedel i trädgården.

Himlen finns i skogskällan Bryggan och den lilla badviken

Åtgärder:
Alla tak utan insamlingsanordning kommer att förses med rännor och stuprör som samlar ännu mera vatten i stora tunnor. Regnvattnet från bostadshusets ena takhalva på 20 kvadratmeter ska ledas i plaströr under marken samt därefter genom en liten konstgjord bäckfåra till en mindre damm i grönsaksodlingen som kommer att rymma cirka 4000 liter vatten. Beräkningar visar att enbart bostadshusets tak på 40 kvadratmeter teoretiskt tar emot 24 000 liter nederbörd under ett år, så det finns en stor potential för insamling.

För att underlätta inom området hygien kommer först en permakulturell soldusch att konstrueras. Senare ska ett utrymme i en separat byggnad innehålla aktiviteter med vatten såsom tvätt, rengöring av material och personlig hygien. Även en liten vedeldad bastu finns planerad. Ett nytt och modernt utedass kommer att uppföras. Det planeras också en installation av en komposttoalett inomhus i ett mindre toalettutrymme med vask och vatten även för övrig hygien.

Mat
Vistelsen vid fritidshuset är än så länge koncentrerad till sommarhalvåret, men hela tidsspannet ligger mellan mars och november med enstaka besök (beroende på väder/snöförhållanden) under övriga månader. Under de två år vi haft stället har jag varit där cirka 90 dagar per år. Detta betyder också att mängden medtagen och tillgänglig mat varierar i samklang med detta.

Min målsättning är att det, oavsett tid på året, ska finnas mat på plats för några veckors vistelse. Denna mat kan indelas i olika typer beroende på dess förvaring/konservering. Det finns ett förråd av köpta konserver i plåt- och glasförpackningar. Köpta torrvaror och egentorkade livsmedel av olika slag förvaras i glas- och plåtburkar. Egenkonserverade grönsaker, sylt, mos och drycker står på hyllor i jordkällarens yttre rum. Potatis och rotfrukter lagras i luftiga trälådor eller i fuktig sand i jordkällarens inre rum.

Beroende på årstid finns det varierande sorter och mängder av grönsaker, bär, frukt, kryddor och vilda födoämnen tillgängliga. Metoder för att öka förekomsten av mat utomhus är att etablera perenna, självförökande, övervintrande eller lagringståliga växter från vilka ätbara delar kan skördas under större delar av året.

En viktig aspekt på mat är att ha teoretisk och praktisk kunskap i näringslära, varierad matlagning och olika konserveringsmetoder, liksom utrustning för att genomföra detta. Vid fritidshuset finns många olika sorters metoder och utrustning för att tillreda och konservera mat tillgängliga. Matlagning kan ske på elektrisk spis, vedspis, gas- och spritkök samt vid eldplatser utomhus. Utrustning finns också för alla tänkbara konserveringsmetoder såsom inläggningar med vatten, olja, socker och ättika, torkning, mjölksyrejäsning, mustning och alkoholjäsning.

Fisk fångad i sjön Vindommen Nässlor, ett brännande intresse

Åtgärder:
Ytan och volymen på de delar av tomten som odlas med grönsaker ska öka för att ge större skörd. Möjlighet finns att utnyttja/arrendera ytterligare mark för fältmässig odling av potatis, rotfrukter, grönsaker och spannmål.
Fler bärbuskar och fruktträd ska planteras.
Delar av tomten utvecklas till en skogsträdgård med ett stort inslag av perenna växter som ger mat, dryck, krydda, medicin och andra resurser.
Kunskap om och utnyttjande av naturens födoämnen ska bli bättre. Det handlar om fisk, svamp, bär och andra ätliga vilda växter.
Bättre växthus ska byggas, vilket förlänger odlingssäsongen.
Jordkällaren ska ytterligare förbättras med ett tjockare isoleringslager av jord.
Inne i huset förbättras kallskafferiet genom bättre isolering. Ett mindre kylskafferi byggs inuti kallskafferiet genom extra isolering och jordkylning av luft.

Temperatur
De klimatologiska förhållanden som finns i Sverige gör att temperatur i överlevnadssituationer till största delen handlar om att skapa och bevara värme. I grunden handlar det om att behålla kroppsvärmen nära 37 grader Celsius vilket sker genom en kombination av inre och yttre faktorer. Kroppsvärmen uppstår när kroppen bearbetar de födoämnen som tillförts. Det är alltså nödvändigt att äta energirik mat (se rubriken Mat). Alla andra åtgärder syftar därefter till att förhindra kroppsvärmen att sjunka.

Vid några tillfällen kan det även vara aktuellt att skapa och bevara kyla. Det gäller att ha rätt beteende i hög värme, bära lämpliga kläder, skydda huvudet, befinna sig på skuggiga platser och tillföra dryck. Det kan även handla om att skapa svala eller kalla förhållanden så att mat och dryck bevaras utan förstörelse och därmed minskar risken för ohälsa eller sjukdom på grund av dåliga livsmedel.

Metoder för att behålla kroppsvärmen handlar huvudsakligen om ett isolerat skydd, som i det här fallet är ett hus, och som ska skydda mot vind, vatten och kyla. Det handlar också om husets inredning av textilier, kläder på kroppen samt anordningar för att skapa värme i skyddet.

Fritidshuset är från början ett torp byggt av timmerstockar. I mitten av 1950-talet byggdes det om ganska ordentligt och får nu sägas vara ett rejält trähus (förutom fönster, grund, murstock och takbeläggning) med den tidens tillgängliga trämaterial. På nedervåningen finns den gamla timmerstommen kvar mellan yttervägg och innervägg. Ovanvåningen är byggd med sågat trävirke och olika träskivor. Isoleringen i väggar, golvbjälklag och på vinden består av sågspån. Fönstren består av dubbelglas i bra skick med persienner mellan rutorna. Grunden är en blockmurad ventilerad krypgrund som står högt på tomten på väldränerad mark. Ett härligt hus som andas ordentligt och anpassar sig till de omgivande klimatförhållandena.

Värme skapas dels passivt genom att solen lyser in genom fyra större fönster som vetter mot öster och söder. Värme skapas också aktivt genom en vedspis i köket och en kökspanna med en självcirkulerande och vattenburen värmespridning genom tjocka metallrör och element på båda våningarna. En hemmabyggd luftsolfångare är placerad åt sydväst och den transporterar med en solcellsdriven fläkt varmluft in i köket.

Kökspanna och köksspis i full funktion De två första prov-luftsolfångarna

Gallrat virke blir ved

Textilier är ett viktigt element för att skapa ett varmare inomhusklimat. Gardiner vid fönstren hindrar luftrörelser. Draperier gör samma sak och kan skapa varmare zoner i en kallare omgivning. Mattor på golven och filtar i alla rum värmer inte bara den skönhetstörstande själen utan också fötter och kropp. I garderober och förvaringsmöbler finns stationära uppsättningar med rejäla extrakläder av alla slag.

Åtgärder:
Även om huset är rejält byggt är det generellt sätt för dåligt isolerat och inom detta område finns mycket att göra. Ett minskat behov av uppvärmning sparar både arbete och pengar, som då kan användas till andra saker. Nuvarande vistelsenivå kan motivera isolering av dörrar och fönster med nya tätningslister och tillverkning av en extra vinterdörr innanför ytterdörren. Ett utökat boende från halvår till året runt skulle motivera tilläggsisolering av vindsbjälklaget med 10-20 cm., samt tillverkning av vinterfönster, dvs. ett extra innerfönster vid varje fönster.

Tillsammans med min dotter har en vävstol monterats och på den väver vi under sommaren mattor och gardiner till huset. Jag stickar också filtar i olika passande färgskalor av återbrukat garn med en takt av en filt per år.

Stickat konstverk Jordhydda i förvinterskrud

Jag tycker inte värmebalansen är bra i huset. På ett horisontellt plan är det för varmt i den södra delen av huset och på ett vertikalt plan blir det för varmt på övervåningen. På kort sikt försöker jag ändra balansen genom att vid behov förflytta varm luft till platser där det är kallare med hjälp av återbrukade 12 Volts-fläktar. På övervåningen flyttas varm luft med fläkt från sovrummet till en sidogarderob som är ombyggd till gästrum. Planer finns också att flytta varm luft från ett element på ö
vervåningen ner till köket som är husets kallaste rum när inte vedspisen är igång.

Byggandet av luftsolfångare ska fortsätta så att hela ytterväggen mot sydväst täcks (cirka 10 kvadratmeter). Dessa luftsolfångare värmer och transporterar luft till kök och vardagsrum, särskilt under perioder när vi inte är där.

På längre sikt skulle jag vilja installera ett vattenelement till i köket som skulle kopplas till det nuvarande självcirkulerande systemet. Vid ett boende året runt skulle som komplement till kökspannan en installation av solfångare och en ackumulatortank ske för att ge både värme och varmvatten. Helst skulle även detta system vara självcirkulerande, men annars skulle det kunna drivas med både 240 och 12 Volts-pumpar.

En jordhydda håller på att byggas. Hyddan är som en kombination mellan en jordkällare och en torvkåta, till hälften nedgrävd i marken och med överdelen täckt av jord och växter. Den ringa storleken på cirka 2×3,5×3 meter gör hyddan enkel att värma upp med en vedkamin. Jorden runtom fungerar som bra isolering och två personer ska kunna bo där under vinterhalvåret. Hyddan är försedd med välisolerade fönster och en dubbeldörr. Inuti finns en sitt- och sovbädd, ett litet bord, förvaringsutrymmen samt en köksavdelning med kamin för värme och matlagning. Elektricitet till belysning och några mindre apparater kommer från en liten solcellsanläggning.

Skydd
I den här texten handlar skydd om hur huset ska skydda människan från olika faror, men också hur tomten med sin grönsaksodling m.m. ska kunna skyddas från olika djur. Det handlar också om olika förebyggande åtgärder, rutinmässiga handlingsmönster och ett allmänt säkerhetstänkande.

Bostadshuset och även andra viktiga byggnader på tomten ska klara av de extrema väderleksförhållanden som är aktuella i området och då handlar det om storm, kraftig nederbörd i form av regn eller snö samt stark köld.

Det var kallt julen 2009 Grinden ner mot sjön i vinterskrud

Brand förhindras genom försiktighet med och kontroll av levande eld, som i fritidshuset består av eldning i vedspis och kökspanna, tända stearinljus och fotogenlampa. Brandsläckare och brandvarnare finns monterade på lämpliga platser. Vattenskador inomhus är minimerade eftersom förekomsten av vatten är begränsad till en kallvattenledning till köksvasken. Denna ledning töms under vinterhalvåret. Vatten finns också i värmesystemet, men där är glykol tillsatt för att undvika förfrysning och sprängning av ledningsrören.

Både små och stora djur kan orsaka skador av olika slag. Hittills har fästing, körsbärsfluga, ”grönsaksinsekter”, mus, stackmyra, geting, huggorm, grävling, rådjur, vildsvin och ko varit aktiva med att hota hälsa, minska skörd av bär, frukt och grönsaker samt förstöra i byggnader. Jag är inte så mycket för att döda djur av detta skälet, så åtgärderna får bli mekaniska och förebyggande. Djur söker i första hand mat, vatten och bostad och de förebyggande åtgärderna strävar efter att minimera dessa tre möjligheter för respektive djurslag.

Andra människor är i min världsbild oftast trevliga att ha att göra med. Fritidshuset verkar av historien bakåt i tiden inte ligga i någon högriskzon för att utsättas för skadegörelse eller inbrott.

Inga potentiella giftspridande verksamheter i närheten är kända i nuläget. Närmsta kärnkraftverk ligger cirka 10 mil bort. Den lömska radioaktiviteten är svår att skydda sig mot och om avståndet är tillräckligt beror på typ av olycka, vindarnas riktning, nederbörd osv.

Det här stoppar inga djur Ett stängsel har två sidor

Åtgärder:
En oanvänd TV-antenn som sitter på skorstenen ska plockas bort. En stor ek med kraftiga grenar ska beskäras för att förhindra att grenar faller ner på ett av uthusen.
Åtråvärda träd och grönsakodling skyddas med stängsel och staket för att förhindra djur tillträde.
Fortsatt lärande om olika djurs behov och beteende.
Kommande vattenaktiviteter som dusch, klädtvätt, rengöring m.m. kommer att placeras i separata hus på tomten.
Allmänt höja platsens motståndskraft mot inbrottsförsök bl.a. genom förstärkning av dörrar och fönster samt utveckling av ett bevakande och stödjande lokalt nätverk.
Undersöka om det i närheten finns verksamheter som vid olycka skulle kunna sprida gifter med luft eller vatten.

Livskraft
Att livskraft finns med som ett särskilt behov eller nödvändig egenskap för överlevnad beror på att denna aspekt ibland glöms bort. Det blir ofta fokus på mer materiella saker som mat, vatten och utrustning. I begreppet ingår livsviljan, dvs. en mycket stark vilja att överleva. Här finns också sådant som personens uppfattning och kännedom om sig själv och sina förmågor samt egenskaper som lugn, samarbetsförmåga, psykisk styrka, kreativitet, positivt tänkande m.m. Detta är ingenting som går att trolla fram i stunden, utan detta måste tänkas igenom, analyseras, tränas och förberedas innan något händer.

I en artikel i Östgöta Correspondenten 16/3 2011 beskrivs vilken mental styrka och kulturella egenskaper som kan hjälpa japanerna att hantera de fruktanssvärda katastrofer som drabbade landet. Där nämns konfucianismens tradition med en mycket stark gruppkänsla och det sociala gruppkittet ”amae” som håller samman en grupp. ”Amae” är en slags solidaritet, en omsorgens mentalitet och ett spektra av ömsesidiga plikter. I Japan finns också shintoismen med tusentals helgedomar. Det är en naturreligion där japanerna lär sig att lyssna på naturens signalsystem där man känner respekt för naturen som ger, men som också tar tillbaka något. Zenbuddismen innebär också en övning i att stärka sin personlighet och samla mental kraft för att möta motgå
ngar.

Åtgärder:
Fortsatta studier av psykologisk och filosofisk karaktär.
Fortsatt arbete med att försätta mig själv i ”lärande situationer” där gränser på ett kontrollerat sätt överskrids, vilket leder till nya erfarenheter och ny användbar överlevnadskunskap. Exempel på några lärande situationer kan vara att stänga av elektriciteten i sitt hus för ett viss tidsperiod, att inte handla mat på en vecka eller att vara ute i naturen med minimal utrustning.

Elektricitet, bra när det strömmar till Dessa saker kunde jag inte motstå

(Ljus & Elektricitet)
Jag räknar inte in dessa två saker som grundläggande för överlevnad, men tillgång på belysning och elektricitet i form av 12 Volt, gör överlevnaden enklare och trevligare.

I akuta lägen vid strömavbrott och för att lysa upp där mörker råder är ficklampor av olika slag enkla hjälpmedel och givetvis finns sådana. Likaså finns lager av stearinljus, en fotogenlampa och en gaslampa med bränsle tillgängligt. Vid längre strömavbrott och vid tillstånd där man kan förvänta att elektriciteten är borta för gott träder andra strategier in. Levandet och de nödvändiga arbetsuppgifterna får helt enkelt anpassa sig till dagsljuset. Ett alternativ för både kortare och längre strömavbrott är en 12 Voltsanläggning där batterier laddas med solceller och mindre vindkraftverk. Denna anläggning kan ge nödvändig belysning, driva pumpar och fläktar samt försörja olika apparater.

Åtgärder:
Öka förrådet av stearinljus, fotogenlampor/gaslampor och bränsle till dessa.
Installera en 12 Volts-anläggning.

(Information & Social samvaro)
Med viss tveksamhet sätts också dessa två företeelser inom parentes. Tillgång på adekvat och korrekt information och andra människor att dela överlevandet med är en tillgång. De flesta informationskanaler är beroende av en fungerande infrastruktur för att fungera och om de fungerar kan den information som förmedlas vara svår att tolka. Vid fritidshuset finns permanent en vanlig radio som drivs av elektricitet/batterier och en s.k. världsradio som drivs med batterier. Båda dessa informationsförmedlare är möjliga att driva med en 12 Volts-anläggning. När vi är på plats finns dessutom en mobiltelefon och en dator med trådlös internetuppkoppling. Båda dessa informationsförmedlare är extremt beroende av en fungerande infrastruktur. Övrig information kommer att förmedlas av människor i trakten.

Åtgärder:
Ordna en antenn till världsradion.
Utveckla det lokala nätverket av människor.

Öppen verksamhet
Är du intresserad att veta mer om de frågeställningar som denna text har beskrivit och diskuterat kan du delta i någon av de arrangemang som äger rum vid fritidshuset.
Under 2011 är följande arrangemang planerade:
Vårträff 5-8/5 – Ekologisk odling och småskaligt ekologiskt byggande
Sommarvecka 27/6-3/7 – Permakultur
Höstträff 29/9-2/10 – Äpplemustning och konservering av livsmedel
Mejla för mer information och anmälan: kosmotopia@gmail.com

Jan Gustafson-Berge

Annonser