Hemberedskap
Krisberedskap på familje- och hushållsnivå brukar kallas för hemberedskap. Här handlar det om att kunna uppfylla de grundläggande behoven av vatten, mat, värme, skydd och information i det egna hemmet och den närmaste närmiljön. Beroende på bostadens placering och utformning samt krisens karaktär, så tar sig behoven och förberedelserna olika uttryck. Gör en analys, med hjälp av min tidigare artikel om överlevnad, av din egen bostad och fundera hur du kan uppfylla dina grundbehov vid olika typer av kriser, exempelvis ett längre strömavbrott.

Scenario
Det är många händelser som kan orsaka problem i vårt samhälle. Vad det nu än är, så handlar det i vårt fall principiellt om skeenden som helt eller delvis slår ut de normalt fungerande försörjningssystemen för vatten, avlopp, värme, mat, trygghet, kommunikation och information. I scenariot antas också samhällets myndighetsutövning och hjälpinsatser vara starkt begränsade. Till detta ska läggas aktiviteter och reaktioner från andra människor som krisen skapat och som kan försvåra de egna möjligheterna till välmående och överlevnad.

Tuffa vintrar kan slå ut elnätet

Det behöver inte handla om världskrig och stora naturkatastrofer. Ett längre strömavbrott under en kall vinter kan för många orsaka allvarliga bekymmer om beredskap saknas. Krisberedskapsmyndigheten anger terrorism, smitta, organiserad brottslighet, extrema natur- och väderhändelser, tekniska kollapser och hot mot IT-system som exempel på hot som vi måste ha en beredskap för. Till detta kan läggas ekonomisk kollaps, utbredda sociala oroligheter samt miljö- och klimatkatastrofer. Händelser som äger rum på andra geografiska platser kan i dagens globaliserade marknadssamhälle allvarligt påverka våra möjligheter till försörjning och överlevnad. Om det ständiga transporterandet av råvaror och produkter inte fungerar dröjer det inte många dagar innan det är tomt på mathyllorna i affärerna och slut på bensinen på mackarna.

Många tror att vi lever i den bästa av världar och att svåra saker antingen har hänt i historien eller händer någon annanstans. En mening från baksidestexten på en av Margaret Atwoods böcker, ”Tjänarinnans berättelse” ger ytterligare perspektiv på ett möjligt scenario: ”I trängda lägen kan skiljelinjen mellan individens frihet och totalitärt förtryck vara hårfin – även i de mest upplysta samhällen.”
Händelser i samband med jakt på ”terrorister” och det högaktuella Wikileaks visar att stater och maktorgan kan göra vad som helst med stöd av särskild lagstiftning, banker kan själva eller på uppmaning låsa ekonomiska medel, media kan manipulera information osv.

Den fruktansvärda kombinationskatastrofen i Japan under mars 2001 visar tydligt på vad som kan hända även i ett modernt och högtekniskt utvecklat samhälle. Med kombinationskatastrof menar jag här att en naturhändelse (jordbävning och tsunami) orsakar följdhändelser som kärnkraftsolyckor (radioaktiv strålning), giftspridning från industrier och sammanbruten infrastruktur (teknisk, social och ekonomisk), i sin tur följt av hälsomässiga problem i form av sjukdomsspridning (mat-, vatten- och hygienbrist) samt psykiska/känslomässiga effekter.

Min uteplats sommaren 2009

Sårbar infrastruktur i staden
Jag bor i en lägenhet i en stad och delar därmed förhållanden som gäller för den största delen av befolkningen när det gäller de principiella och grundläggande systemen som försörjer oss människor med dricksvatten, mat, elektricitet, värme, skydd, transport och information.
Dricksvatten kommer från en sjö långt borta, transporteras, behandlas i ett reningsverk, pumpas upp i ett vattentorn och kommer i kranarna. Regnvattentransporten är dold inuti husen vilket gör det svårt att samla in regnvatten.
Den huvudsakliga maten handlas i en närbelägen mataffär som för sina leveranser är beroende av daglig och/eller veckovis tillförsel med lastbilar, som i sin tur kommer från olika grossister och producenter från stora delar av världen. En ständigt rullande och flygande armada driven av fossil energi. Jag odlar egen mat på några olika platser och beroende på årstid är jag helt/eller delvis självförsörjande på vissa livsmedel.
Elektriciteten leds genom komplicerade system av kraftledningar och elstationer och kan ha sitt ursprung väldigt långt borta.
Värmen i mitt fall kommer från ett fjärrvärmeverk som eldar allt det kan komma över på bränsle- och avfallsmarknaden.
Med skydd menas här själva lägenheten och dess förmåga att hålla oss varma, torra och säkra från fysiska angrepp.
I vardagslivet är jag inte beroende av något särskilt avancerat transportmedel för att förflytta mig. Jag går ofta och använder även en cykel. För längre transporter använder vi biogasbil från en bilpool, buss och tåg. Alla dessa tre transportmedel är djupt inneslutna i komplicerade tekniska system och därmed sårbara för störningar. En modern bil med mycket elektronik kan t.ex. inte startas om den elektroniska nyckeln har blivit avmagnetiserad. Tåg kan få stå i många timmar om en ledning fallit ner eller en växel frusit.
Information om skeenden i omvärlden kommer till oss genom en stor mängd media och tekniska system/apparater. Informationen är redan idag styrd och kommer i olika krislägen att styras hårdare och övergå till desinformation och propaganda. Min information kommer genom dagstidning, tidskrifter, böcker, affischer, filmer, telefon, internet och personliga nätverk. Övriga informationskällor är TV, radio och mobiltelefon som jag till vardags inte nyttjar. Alla dessa informationskällor kan, i varierande grad, när som helst stängas av på grund av tekniska sammanbrott eller på grund av åtgärder från statsmakt, militär, ockupationsmakt eller annat maktorgan.

Äppleringar på tork uppe vid taket i ett rum

Torkning av fläderbär i lägenhet

Matförråd
Ha matförråd hemma med vettiga och lagringståliga livsmedel som räcker flera veckor för dig eller din familj. Några myndigheter har tagit fram rekommendationer för beredskapslagring i hushållen av livsmedel. Ta inte tabellerna bokstavligt utan använd dem som en inspiration till att komponera ett eget beredskapslager. Du kan testa ditt vanliga förråd av livsmedel genom att under en veckas tid bara äta det som du råkar ha hemma i skafferi, kyl och frys, utan att köpa någonting nytt. På så sätt ser du tydligt din aktuella beredskapsstatus och vad du behöver komplettera med. Långtidsförvaring av livsmedel ökar risken för att små kryp ska etablera sig och göra din mat mindre aptitlig, så förvara maten ordentligt tillslutet, lufttätt, torrt, mörkt och svalt. Kolla av ibland och byt ut sånt som blir gammalt varje år (Ordna en beredskapsfest). För mig har början på vintern blivit en lämplig tid för reflektion, förbättring av utrustning och omsättning av förråd.

I en folder från Krisberedskapsmyndigheten ”Krisberedskap – så funkar det” har behovet av och vägledningen för matförråd tonats ned, och man skriver där: ”Även om få behöver bygga upp stora lager av mat, är det bra att ha tillräckligt med konserver och torrvaror (pasta, mjöl etc) hemma för åtminstone en veckas behov.”

På Civilförsvarsförbundets webbplats står det så här under rubriken Matförråd:
Ett oväder eller elavbrott kommer plötsligt och då är det bra att ha matvaror som kräver enkel och energisnål tillagning hemma. Man behöver också kunna ta hand om den mat som finns i kyl och frys. Ha alltid ett reservförråd av mat hemma. Men använd det hela tiden så att varorna omsätts och inte är äldre än ett halvt år. I reservförrådet passar torra livsmedel och helkonserver bra, för de kan lagras länge. Konserver kan till och med ätas kalla. Snabbrätter är bra att ha, de är lättlagade och bränslesnåla. Kom ihåg att spädbarn och personer med särskild diet behöver lämplig kost.

Förslag på livsmedel i reservförrådet – räcker för en person i en vecka:
Kött- och fiskkonserver, 1000 g
Grönsakskonserver, 2000 g
Ris eller pasta, 500 g
Potatismospulver, 500 g
Torkade bönor och linser (kan även groddas), 500 g
Gryn, flingor, (vetemjöl), 500 g
Hårt bröd, skorpor och kex, 1000 g
Smör, margarin, 500 g
Soppor (pulver / burk), 500 g
Torrmjölk, 500 g
Saft eller juice, ca 3 liter färdig

En annan rekommendation kommer från Statens Jordbruksverk och Livsmedelsverket:

I första hand
Torrmjölk eller mjölkchokladpulver, 2 kg
Helkonserv av kött eller fisk, 4 kg
Potatismospulver, 2 kg
Ris och makaroner, 2 kg
Hårt bröd, skorpor och kex, 4 kg
Havregryn, rågflingor och mannagryn, 1 kg
Smör eller Hushållsmargarin (lagras svalt), 1,5 kg
Smältost, 4 paket

Önskvärt
Fruktkonserver, 4 burkar
Sylt, mos eller marmelad, 2 burkar
Torkade soppor, 1 kg
Socker, 1 kg
Chokladkakor och russin, efter önskemål
Kaffe (pulverkaffe), 1 burk
Te, 1 paket

För omväxlings skull
Burkkonserver av bönor, ärtor mm, tomatpuré, vällingpulver, buljong och torkad frukt.

Päron förberedda för konservering Diverse utrustning för konservering

Mitt matförråd
Jag har komponerat ihop ett eget förråd utifrån ovanstående rekommendationer, vad som är lagringståligt, har ett lämpligt näringsinnehåll samt passar min matlagning och smak. Beroende på årstid finns det mer eller mindre att tillgå i form av egenproducerade livsmedel, antingen under odling eller som konserverade. Likaså är de vilda växternas förekomst årstidsberoende. Den extra maten ska räcka för två personer under två veckor under sämsta tänkbara förhållanden. Det extra matförrådets sammanlagda energivärde ligger på drygt 200 000 kJ, vilket gott och väl täcker energibehovet för två personer under två veckor med normal aktivitet.

De flesta inköpen gör jag då och då när jag ändå är iväg och handlar. Vissa av matvarorna förvaras på särskilda hyllor eller i stora plåtburkar, men det mesta finns integrerat bland den övriga maten. Exempelvis finns det i kryddskåpet extra havssalt och flera paket buljongtärningar. Buljongen används i den vanliga matlagningen och när det börjar närma sig slutet fyller jag på. En likadan hög finns i skafferiet med chokladkakor som fungerar på samma sätt. På så sätt blir inte matvarorna för gamla. Vissa varor som t.ex. matolja (rapsolja) köper jag en gång om året i form av två 5-liters dunkar. Den används vid den sedvanliga matlagningen men fungerar samtidigt som ett förråd.

Socker, salt och ättika finns med för att matvaror i kyl och frys ska kunna konserveras. Även odlade grönsaker och vilda växter ska kunna konserveras. Torkning är en bra metod som bara behöver lite utrustning.
Buljong ger bra smak till det mesta.
Kaffe, chokladpulver, torrmjölk, koncentrerad juice och te.
Chokladkakor och honung.
Matolja och smör.

Torkade bönor, linser, ärtor m.m. Blötlagda över natten ger kortare koktid. En del sorter kan med fördel groddas.
Frön och nötter.
Konserver som kan vara krossade tomater, tomatsåser, olika slags bönor, ärtor, majs, oliver, sardiner, tonfisk, laxbullar, kött m.m.
Torkad frukt, exempelvis russin, fikon, sviskon, aprikos och egna torkade äpplen och päron.
Kex och knäckebröd.
Spannmål, vilket innebär hela korn, flingor och mjöl.
Torrjäst och surdeg för att kunna baka om möjlighet finns.

Några verktyg för snickeri Den rejäla handkvarnen

Beredskapsutrustning
Jag har ofta förvånats över att många människor inte ens har så banala saker som en ficklampa med fungerande batterier, tändstickor och stearinljus, ett spritkök med bränsle eller några av de vanligaste verktygen hemma. Har du? Det behöver ju inte bli krig för att sådana här saker kan bli användbara. Det räcker med att strömmen försvinner några dygn en kall vinter.

Den som håller på med olika former av friluftsliv, som praktiserar äldre hushållningsmetoder eller som har integrerat självförsörjning i varierande grad i sitt vardagsliv har ett försprång när det gäller beredskap. Dels har en sådan person kunskap, erfarenhet och praktiska erfarenheter av liknande situationer och dels finns då också en del av den utrustning som beskrivs nedan, på plats i hushållet.

Här följer exempel på sådant som är bra att alltid ha hemma i bostaden. Jag anger först den utrustning m.m. som jag har valt att ha och sedan alternativ utrustning inom parentes. Föremålen är ordnade under samlande rubriker.

Information
Världsradio Sangean ATS 404 som kan drivas med batterier eller 6V, vilket kan ordnas från 12V med en spänningsomvandlare.
Extra batterier.
Mänskliga nätverk.
(Radio som drivs med solceller eller vev).
(Mekanisk klocka).

Ljus och värme
Ficklampa.
Batterier till ficklampa (förvaras svalt).
Tändstickor, tändare och stearinljus.
(Fotogenlampa och bränsle).
Filtar, täcken, liggunderlag och sovsäckar.
Liten vedkamin med rör som kan monteras i ett borttaget fönster.
Vedförråd med torr ved.
(Annan typ av vedeldning, gas- eller fotogenkamin med bränsle).
Litet tält som kan skapa ett mindre ”rum” i rummet som gör det lättare att hålla värmen vid vila.

Elektricitet och ljus
12 Volts-anläggning med solcell, regulator, batteri och olika förbrukare (lampor, radio).

Matlagning och konservering
Campingkök som eldas med gas eller sprit.
(Fotogen- eller bensinkök)
Bränsle till campingkök, i mitt fall en stor dunk med rödsprit och gastuber.
Köksutrustning för matlagning och konservering vilket bl.a. betyder stora grytor, handredskap, termometer, glasburkar m.m.
Eldstad utomhus.

Eldstad utomhus för mat och varmvatten

Vatten
Vattendunkar och andra behållare att ha vatten i.
Vattenrenare Katadyn Combi.
(Vattenreningstabletter).

Verktyg och redskap
Kniv, yxa, bågsåg (eller röjsåg) och spade.
Snören, rep, bred tejp, ståltråd.
Hammare, fogsvans, tänger, skruvmejslar, spik och skruv.

Kläder
Varma och rejäla kläder samt regnkläder
Rejäla skor, kängor och stövlar

Hygien och hälsa
Hygienartiklar (tvål, tandkräm och toapapper).
Läkemedel och sjukvårdsmaterial.

Övrig utrustning
Ryggsäck.
Presseningar.
Pengar i kontanter (ett antal tusen kronor)

Den viktigaste ”utrustningen” är kunskap baserad på erfarenhet, ett tränat psyke och intellekt. Sådan kunskap är också lätt att bära med sig. Det du inte har i huvudet eller kroppen kan du till viss del lagra i böcker. Ett beredskapsbibliotek ska åtminstone innehålla någon allmän bok om överlevnad, en omfattande kokbok med kapitel om konservering, en fyllig sjukvårdsbok samt en flora med bra bilder.

Min kokbok Fortfarande en av de bästa böckerna om konservering

Sårbarhet i bostaden
Du kan minska din bostads sårbarhet genom att installera kraft-, kyl- och värmesystem som fungerar under lokal kontroll och brukar förnyelsebar energi. Sådana system är solvärme, solceller, vindkraft, vedeldning, jordkällare, jordkylning av livsmedel mm.

Dricksvatten är livsviktigt och du behöver cirka 2 liter om dagen. Det första du gör när strömmen går (och du har kontrollerat att orsaken ligger utanför din kontroll) är att fylla badkaret och/eller andra behållare med vatten. I en stad finns vattentorn som upprätthåller ett självtryck i vattenledningarna tills vattnet i tornet tar slut. Har du egen vattenförsörjning ska du se till att du har alternativa system i form av 12 Voltspumpar eller möjlighet att få fram dricksvatten med handkraft.
Insamlat regnvatten kan drickas efter mekanisk rening genom silar/filter samt kokning. Under vintern kan ren snö insamlas, smältas och kokas.

En strävan efter och ett praktiserande av självförsörjning på olika nivåer ger en ökad beredskap, både vad gäller färdigheter och tillgången på lämplig utrustning. Även den som håller på med friluftsliv och är van att vara ute i naturen står bättre rustad. Dels finns lämpliga kläder för olika typer av väderlek och dels finns en erfarenhet av att klara sig under sparsammare förhållanden när det gäller vatten, mat och högteknisk utrustning.

Om du vidgar naturbegreppet till att också omfatta staden kan du få ytterligare en sträng att spela på. Lär känna din stad, undersök vägar och platser du aldrig varit på. Se på stadens miljö med en överlevares och självförsörjares ögon. Var finns mat, var finns material, var finns det skyddade platser osv. Denna vetskap har du nytta av omedelbart. Du kan börja leva både billigare och rikare genom att medvetet omforma och sätta material och resurser i nya sammanhang.

En annan stad är möjlig Det blir vackert!

Sociala nätverk och lokalsamhälle
Det är mycket svårt att överleva en kris ensam, det är nog svårt att leva helt ensam i ”vanliga” fall. Vi är sociala varelser och en mycket viktig faktor för överlevnad, både i kris och okris”, är tillgången på vänner att lita på, mänskliga nätverk av olika slag, social tillhörighet och ett utvecklat lokalsamhälle. Börja redan idag att utveckla dina olika nätverk och att stärka ditt lokalsamhälle så att det finns kunskap och resurser när det behövs.

När är det dags att dra vidare?
Antingen går krisen över, du tar ett djupt andetag, vardagen går vidare och förhoppningsvis står du bättre rustad inför nästa kris. Men vad gör du om det inte går över, om krisen permanentas och omvandlas till en ny slags vardag? Klarar du din försörjning under en längre period i din bostad, kan du lita på att samhället väljer att hjälpa just dig, kan du ta för givet att ”samhället” finns kvar?
Det inte alls dumt att ha en annan plats att ta sig till om stadslevandet skulle visa sig vara för farligt och ohållbart. En plats där du kan tillgodose dina grundläggande behov med egen kraft och naturens flödande resurser. En sådan plats kommer en kommande artikel att beskriva under rubriken ”Överlevnad: Fritidshuset”.

Litteratur och internet
Krisberedskapsmyndigheten, Krisberedskap – så funkar det, 2006, 91-85053-92-9 (gratisbroschyr)
Ekeblom, Källman och Fält, Överleva i det sårbara samhället, ICA bokförlag, 1992, 91-534-1486-1
http://www.msb.se/ (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap)
www.civil.se (Civilförsvarsförbundet)

Jan Gustafson-Berge

Annonser