Det är få förunnat att äga skogsmark, men kanske det finns delar av tomten där du bor permanent eller har ditt fritidshus som är lämnat åt sitt öde, övergivet och lite ”vildare” till sin karaktär. Ibland finns ju också möjligheter att få arrendera eller köpa mark som inte anses som så ”värdefull”. En sådan här bit mark är ytterst lämplig att utsätta för landskapsvård i liten skala eller varför inte skapa en skogsträdgård och därmed få en vision av paradiset. På en sådan här mindre yta kan arbetet utföras med tysta handredskap och blir därmed som ett närmande till och kännande av naturen, en aktiv meditation och kontemplation som bygger på kommunikation och respekt. Landskapsvård på detta sätt är också människovård.

Utsikt över blivande skogsträdgård Röjning av syrenbuskage framför eldplats

Skogsträdgård på Lövudden
Vid mitt fritidshus finns ett långsträckt område (60×10 meter) längs den västra tomtgränsen som vätter mot en av bondens betesmarker. Delar av växtligheten har röjts under åren för att ge sjöutsikt men området är nu ganska igenväxt med några fåtal träd- och buskarter, ogenomträngliga slånbuskage m.m. Jag påbörjade nyligen omformningen genom att röja en remsa på cirka 5×10 meter som i sig innehåller de flesta momenten i ett röjningsarbete. Årsringarna på en ek talade om att det var 7 år sedan förra gången. Några av trädsorterna har svarat på tidigare röjning med att skjuta många skott från den avsågade stammens kambiumskikt och gett träden ett busklikt utseende. Medan andra trädsorter har arbetat med att slå upp mängder med rotskott och skapat små dungar. Man kan lugnt säga att naturen fyller upp hela volymen av ett område.

Några lämpliga handredskap Stammar och grenar blir störar och ved

Jag är dålig på att bestämma gräs och mindre örter så jag nöjer mig att konstatera att sådant fanns så att hela marken var täckt. De växter jag kunde namn på i området var: Skogshallon, björnbär, nypon, slån, åkerfräken, vinbär, krusbär, nässla, vallört, johannesört, någon slags fibbla och blåklocka, ek, fågelbär, asp, vildapel, rönn, björk, tall, syren, sälg, äpple (Signe Tillisch), hagtorn och en oxel.

Målsättningen är här att etablera/smyga in en skogsträdgård. Den nuvarande växligheten ska inventeras och alla större förekommande växter ska bevaras med åtminstone några exemplar. Delar av sträckningen röjs primärt för att ge utsikt från tomten ut över sjön Vindommen och där tillåts inga höga träd eller buskar, utan de får sina platser på andra delar. Mindre, öppna och soliga ytor röjs fram där nya buskar, träd och perenna örter/grönsaker kan planteras. Mellan de öppna ytorna, kvarlämnade träd och snår samt stenbumlingar ska stigar slingra sig som gör en vandring till en spännande upplevelse.

En stamkvistad tall En hamlad asp

Principer från lövängars skötsel medför att utvalda träd stamkvistas eller hamlas för att mer ljus ska komma ner till markytan. De bortröjda träden och buskarna blir till slöjdvirke, störar och ved. Mindre grenar och kvistar bygger upp den rishäck som ska följa betesmarken nedanför området. Rishäcken, som primärt ska hindra djur från att ta sig in på tomten, vindlar sig fram mellan större stenar och hålls samman med parallella rader av störar som slagits ner i marken. De bortröjda träden ger virke till störar och lämpliga beskärda träd bevaras även som ”levande” störar i häcken. På två ställen ska det finnas genomgångar i häcken med grindar, varav den ena är en del i närmaste vägen till brygga/badplats och den andra leder till ett äppleträd utanför häcken. Längs rishäcken etableras klättrande och klängande växter som t.ex. björnbär och nypon.

Del av påbörjad rishäck med störar som stöd Rishäck med öppning för grind

Landskapsvård steg för steg
1. Börja med att inventera och kartlägga området, gör undersökningar och analyser. Vad finns det för växter och djur? Hur ser marken ut, vilken sorts jord är det och förekommer större stenar? Finns det vatten och hur rör det sig i området? Hur rör sig solljus och vindar, finns det lämpliga markformer som kan fungera som solfångare eller som styrning av vattnets rörelser.
2. Tydliggör din vision, dina behov och önskemål. Vilka delar, element och funktioner ska finnas i området? Gör ett designförslag i bild och text. Blanda gärna in andra personer för att få ett brett register av idéer.
3. Gör en första grov röjning, gallring och beskärning. Förändra och förstärk lämpliga landformer så att de passar dina önskemål. Utforma vid behov ett ändamålsenligt system av stigar och gångar.
4. Placera ut de element/delar som s
ka finnas. Det kan vara sådant som staket, sittplatser, grindar, dammar, skulpturer m.m.
5. Plantera och etablera nya växtsorter av låga örter, perenna grönsaker, buskar och träd.
6. Använd området, var närvarande för inkännande och studier av vad som händer, arbeta med selektiv skötsel och skörd av nyttigheter. Låt dig samspela med området och ömsesidigt påverkas.

Gallrad och beskuren vildapel Kulturhistorisk stenskulptur

Vad är en skogsträdgård?
I en skogsträdgård växer fruktträd, nöt- och bärbuskar, kryddväxter och perenna grönsaker tillsammans. Flera växter känns igen som vanliga trädgårdsväxter, men där finns också mer ovanliga som t.ex. koreansk silverbuske, kvitten, bärhäggmispel, bärtry, minikiwi och mahonia. Till de perenna grönsakerna hör flera vanligtvis vilda växter som går bra att odla. Det kan vara ramslök, skogslök, pimpinell, stor blåklocka, ryssgubbe och strandkål. Alla växter i skogsträdgården är i flera fall nyttoväxter och de flesta har någon ätlig del. Där finns också ett rikt insekts- och fågelliv som bidrar till ett positivt hälsotillstånd.

Den röjda delen sedd från betesmarken Den nya utsikten ner mot sjön

Avsikten med en skogsträdgård är att efterlikna skogsbrynets mångsidiga produktivitet. Under träden finns därför buskar och örter och genom lämpligt utformade gläntor och upphöjningar inbjuds solen till att ge en maximal mängd ljus och värme till växterna. En skogsträdgård kompletterar den sedvanliga grönsaksodlingen och ger frukt, bär, nötter och grönsaker att äta. Växterna som odlas är perenner (alternativt självsående), vilket betyder att de är fleråriga och står kvar i jorden över vintern. När våren kommer börjar de av egen kraft att växa. Genom att växligheten fyller upp hela markytan minimeras behover av att ta bort oönskade växter (ogräs). Under anläggningsfasen krävs god planering och större arbetsinsatser. När sedan trädgården börjar komma in i sin mognadsfas, så minskar skötselbehovet samtidigt som avkastningen av nyttigheter ökar.

Holma (utanför Höör i Skåne) finns en demonstrationsträdgård, för inspiration och test av nya växter, som är öppen för allmänheten.

Jan Gustafson-Berge

Annonser