När jag köpte mitt fritidshus för 1,5 år sedan fanns inga grönsaksodlingar igång, däremot en stor gräsmatta åt sydöst på cirka 200 kvadratmeter. Knappt hälften av denna yta avsattes för odling av grönsaker. Genom att kombinera med sedvanlig och osedvanlig grävning, markbäddar ovanpå gräset samt odlingslådor med sand och kompost i kunde jag komma igång med odlandet redan första säsongen. Under vintern har alla odlingsbäddar varit täckta med gräsklipp, löv m.m. Under årets första besök den 11/4 tog jag undan denna marktäckning så att jorden skulle värmas upp och torka ut. Nu var det dags för den andra säsongen och det kändes redan enklare att komma igång än förra året.

I väntan på markberedning

Utökad odlingsareal
Odlingsområdet omfattar nu cirka 90 kvadratmeter och min målsättning är att kunna odla så mycket som möjligt på denna yta. Markbäddarna omvandlas efterhand till välgödslade djupbäddar vilket gör att grönsakerna kan odlas tätare. Odling på höjden med klättrande växter, mellangrödor och sådd i omgångar är andra metoder för ökad skörd per ytenhet. Marktäckning med gräsklipp och gödselvatten av nässla/vallört ökar också möjligheten att odla mer på mindre yta.

Den tidigare trädgårdskomposten har flyttats till andra sidan flätstaketet och blir istället platsen för ett enkelt växthus för tomat, gurka och chili. En ny markbädd ovanpå potatisar direkt på marken förbereder en ny odlingsbädd åt väster. En odlingslåda till ska byggas. En kombinerad odlingsbänk/markbädd ska byggas längs med nätstaketet åt öster. Det sker också en allmän försiktig breddning och förlängning av existerande odlingsbäddar.

Sättning av gul lök Lökland två förbereds

Gul lök
Det finns ännu inte odlingsyta nog för att bli självförsörjande på alla sorters grönsaker. I första hand odlar jag för att det ska finnas mat när vi är på plats och överskottet tas hem och/eller konserveras med olika metoder. Några sorter kan ändå odlas i så stor utsträckning att de kan räcka året om. En sådan är gul lök som vi använder mycket av. Gul lök är lätt att sätta, odla och förvara. Jag beräknade vårt behov till en gul lök om dagen och behövde alltså sätta 365 sättlökar. I de fyra påsar jag köpt fanns 355 lökar vilka sattes i två separata lökland.

Andra sorter jag kommer att odla särskilt mycket av i år är bönor/ärtor, tomater, gurka och squash.

Potatisrännor och sättpotatis Första kupningen klar

Potatis
Jag ville gärna odla mycket potatis och hade köpt rejält med sättor av en tidig och en sen sort som legat på förgroning i husets söderfönster några veckor. Odlingsbädden ville dock inte räcka till och jag fick bara ner drygt hälften i två rader med 20 potatisar i varje. Vad skulle jag nu göra med resten av de dyrbara sättpotatisarna? Lösningen blev att etablera en ny markbädd längs den västra sidan av odlingsområdet. Det står stora körsbärsträd där så en odlingsbädd måste vara upphöjd för att kunna fungera. De resterande potatisarna las ut direkt på marken, täcktes med gammal halm som vattnades ordentligt och ovanpå formades en markbädd av den gamla marktäckningen. Efterhand som potatisblasten växer fyller jag på med sand och gräsklipp. Gödslingen får ske genom riklig vattning med gödselvatten gjort på nässla, vallört eller kompost. Det får bli vad det blir och nästa år finns i alla fall en ny odlingsbädd att utgå ifrån.

Sättpotatis direkt på marken Halmtäckning

Gammal halm från grustaget Potatisbädden täckt med löv och gräs

Ärtor
På en odlingsbädd som förra året byggdes upp av en bred sträng av löv, gräs, diverse annat organiskt material, sand och gammal kogödsel, sådde jag märgärtor, sockerärtor och blåärt. Det var överraskande enkelt att efter ett års marktäckning gräva upp gräsmattan/jorden under. Efter lite bearbetning med klohacka och räfsa uppkom en bra odlingsbädd för ärtorna. En massa spretiga kvistar trycktes ner längs raderna som växtstöd.

Rik skörd av skockor

Jordärtskockor
I höstas fick jag några jordärtskockor av en vän. Jag satte 12 av dem på en tillfällig plats där vi tidigare bränt keramik i en grop. Kol och aska blandades med lerhaltig jord, sand och gammal kogödsel. Under växtsäsongen täcktes marken av gräsklipp och någon enstaka gång hällde jag en kanna vatten på skockorna. Jag brukar ta upp alla skockorna under tidig vår då det inte finns så mycket annat
ätbart i trädgården. Jorden gödslas med kompost och några stora och fina skockor sätts ner igen. Den här gången blev jag riktigt överraskad av den rikliga skörden. De 12 sättorna hade blivit till 10 kg skörd! Grannar och andra besökare fick alla ta del av skörden och flera av de följande måltiderna innehöll jordärtskocka, delvis som en ersättare för potatis. I år planerar jag att sätta skockor i den trädgårdskompost jag lagt upp mot norr, precis utanför ett flätat trädgårdsstaket. I komposten formas gropar vilka fylls med jord, sand, gödsel och kompost. I groparna sätts skockorna och det hela täcks med gräsklipp.

Det lagade och uppsträckta staketet Ett stängsel har två sidor

Nätstaket och taggtråd
Nätstaketet med taggtråd överst som vätter ut mot en liten åker i öster var i dåligt skick sedan många år och snön hade under vintern lagt delar av staketet ner mot marken. Rådjuren hade därmed haft fritt tillträde in i vår trädgård och kalasat på nyplanterade äppleträd, grönkål och andra vinterståndare. Under en och en halv dag slog jag ner fler stolpar mellan de gamla som dessutom stagades upp på några ställen. Det gamla nätet sträcktes upp och spikades fast med krämpor (märlor). Där staketet var trasigt lagades det med styv metalltråd. Taggtråden spändes ut och spikades fast högt upp på stolparna. Det var ett hårt och tungt arbete som tröttade ut muskler och torterade händer.

Gamla kasserade metallstaket Avfall blir gärna resurser

Jag tillämpar återbruk av lokala resurser i stor utsträckning. Staketet blev i funktion igen genom att det gamla sträcktes och rätades upp samt lagades med metalltråd. Gammal taggtråd återanvändes. Stolpar av diverse utseende hade jag tidigare samlat in från den närmaste omgivningen. Dessa rensades från spik och märlor och spetsades åter med yxa. Vid grustaget finns, förutom sand, grus och stenar, även den raserade ladugården och några högar med gammal halm, trasiga staket, taggtråd och diverse metallskrot. Där andra ser skrot och jobbigt avfall ser jag användbart arbetsmaterial.

Vi har fått en flytbrygga! 

Nytt byggprojekt
Vi hade önskat oss en flytbrygga och det fick vi. Vinterns snö och is kombinerat med ett högt vattenstånd hade tryckt och vridit sönder vår brygga. Nu låg den som en flytbrygga och skvalpade 5 meter bort från sin ursprungliga plats. Med hjälp av granne,som vi delar bryggan med, drog vi upp bryggan mera på land och band fast den i ett träd. Om några veckor ska vi tillsammans göra om den till en riktig flytbrygga.

Jan Gustafson-Berge

Annonser