Temat för det årslånga köpstoppets sista månad blir inte ett utan två. Jag kommer att undersöka min nuvarande konsumtion av det jag kallar gränsmat (se nedan) och presentera några alternativ till en hälsosammare konsumtion av godsaker. Även ämnet pengar och personlig ekonomi kommer att beröras på ett stillsamt, men ändå utmanande sätt.

Färgämnesgodis från saluhallen i Barcelona Naturgodis från saluhallen i Barcelona

DEN SÖTA DROGEN
Ibland talas det om food (mat) och non-food (icke-mat). Mat betyder då sådant som vi i vår kultur anser att vi kan äta. Ser vi istället på begreppet som att det ska innebära sådant vi behöver äta för att överleva och ha en god hälsa, urskiljer vi genast ett stort antal matvaror som ligger i gränstrakten mellan mat och icke-mat. Sådan mat kallar jag för gräns-mat (edge-food) och just här betyder det godis, glass, kakor, bakverk, snacks och läsk.

Vad kan vara (o)lämpligare att tänka på än konsumtionsstopp och minskat sockerintag så här i ”jultider”. Överhuvudtaget kan vi se en medvetet styrd utveckling där alla högtider kommersialiserats (avandligats) och kopplats samman med ökad varukonsumtion samt konsumtion av socker. Ett annat trick är att hitta på nya ”högtidsdagar” som kopplas till konsumtion, och media hänger på som vanligt.
Konsumtionen i Sverige är enligt aktuella siffror 17 kg. godis och 70 liter läsk per person och år. Vi har en generation av barn och ungdomar som är uppfödda på överdoser av socker.

Min egen nedtrappning (för att inte säga avgiftning) började för flera år sedan och pågår fortfarande. Jag började då konsekvent att istället för att köpa en kaka till fikat köpa en smörgås. Nästa steg blev att sluta köpa kakor och bakverk i affären och istället baka kakor, bullar osv. själva. Då kan innehållet i bakverken styras i en hälsosammare riktning. Mina godisinköp gled sakta över mot konsumtion av ren choklad av allt mörkare grad. Fortfarande köper jag även ljus choklad, äkta lakrits och s.k. naturgodis ibland. Vad gäller snacks håller jag mig numera till KRAV-märkta chips. Läsk har jag inte druckit på många år med undantag för någon sliskig julmust i nödfall och Brunnebys ganska goda enebärsdricka. En bra egen läsk går att åstadkomma med egenporlat kranvatten som blandas med hemmagjord saft av olika sorter.

Under min avgiftningsperiod upptäckte jag att mitt smaksinne hade trubbats av och efterhand ersattes det översöta av andra innehållsrikare smaksensationer och det behövdes allt mindre sött i olika sorters mat för att det skulle ge smak. Den stora dödsstöten för det översöta kom under 2008 då jag riktade in min kosthållning mot det som kallas för paleolitisk kost. I böckerna jag läste stod det att sötsuget skulle minska med den föda som ingick i kosten. Det stämde verkligen och jag kunde stå och titta på de överlastade sötsakshyllorna utan att känna något sug, där fanns istället en stark känsla av avsmak.

Att undvika ”gränsmaten” innebär att skydda hela sin kropp mot förgiftning och sjukdomar. Dessutom är det ett sätt att få pengar till annat. Mer om sockerdrogen och tillhörande frågeställningar finns bland nedanstående länkar:

http://www.andersonpocket.se/bocker/godis_at_folket.html (Nyutkommen bok om godiskonsumtion).

http://www.dn.se/nyheter/svenskarna-ater-mest-godis-i-varlden-1.985315 (Artikel i DN 20091029)

http://www.tandlakarforbundet.se/media/12495/pressinformation_laskinv05.pdf (Kartläggning av läsk- och godisförsäljningen i skolorna).

http://www.slv.se/barn2003 (Livsmedelsverket och undersökningar av matvanor).

http://sverigesbryggerier.se/statistik/laskstatistik/ (Läskstatistik från Sveriges bryggerier).

PENGAR och den personliga ekonomin – en utmaning
Jag ska inte göra någon större affär av deltemat pengar, utan bara helt enkelt grovt generalisera genom att tycka att alltför många, både fattig och rik, uttrycker åsikter om att de varken har tid eller pengar. Det uttrycks så ofta så jag ser det som ett mantra som är en del i en ”tidsanda”, en tid av springande levnadssätt och kvantitetstänkande. Det handlar troligen i de flesta fall inte om en faktisk brist på varken det ena eller det andra, utan om ett synsätt och en ”falsk” bild av verkligheten (eller kanske snarare att det finns flera verkligheter som är lika ”sanna” men annorlunda).

En person som har som upplevelse att hon har för lite pengar tänker i första hand på hur det ska gå till att få ökade inkomster. Men detta är att börja i galen ände. Med ett konsumtionsinriktat levnadssätt äts varje ny inkomst upp av utökad konsumtion och läget är detsamma, fast på en högre siffernivå. Det är effektivare att minska på utgifterna först och som ett andra steg undersöka om inkomsterna kan ökas.

En metod för att verkligen få syn på sin ekonomi är att under minst en månads tid köra på som vanligt och samtidigt spara kvitton på alla utgifter. När månaden är slut sätter du dig ner och ordnar kvittona efter olika passande utgiftskategorier (exempelvis kläder, hyra, telefon, resor, sprit, böcker, godis osv.). Titta också närmare på en sådan kategori som livsmedel och dela upp den i sin tur i olika kategorier. Du kommer att upptäcka att några kategorier består av en enda stor utgiftspost (t.ex. hyran för din bostad) eller av många mindre som tillsammans kan vara stor (t.ex. matinköp). Vissa utgifter kan du göra något åt redan nästa månad medan andra behöver lite längre tid innan de kan förändras. Ha som målsättning att under ett års tid, för varje månad leva ekonomiskt billigare än månaden innan.

Låt oss anta att en person köper godis, glass, läsk, kakor el
ler snacks för 25 kronor per dag eller röker en halv ask cigaretter om dagen för motsvarande summa. Det blir en kostnad per år på 9125 kronor. Genom att minska denna konsumtion med hälften stärker personen sin hälsostatus och kan dessutom, som en bonus, samla på sig drygt 4500 kronor att spendera på något annat som leder personen vidare in i en ny verklighet (gå en kurs, hyra en odlingslott, köpa verktyg eller en cykel). Ett annat exempel skulle kunna vara att låta bli att köpa kläder under ett helt år. Beroende på konsumtionsnivå skulle ett antal tusen kunna samlas in och investeras på annat sätt. Detta är såklart bara exempel, men jag är övertygad om att alla kan hitta utgifter i sin egen ekonomi som om de undviks kan generera pengar att placera på andra ställen. Ge min hypotes en månad av ditt liv och se om den stämmer!

Kontraproduktiv konsumtion
Enligt SAOL (1998) är kontraproduktiv ett adjektiv med betydelsen: något ”som motverkar det avsedda syftet”. Ordet konsumtion förklaras enligt samma SAOL som ovan med ordet ”förbrukning”. Vi förtydligar med att det handlar om att energi och resurser förbrukas, förstörs eller omvandlas. Jag definierar sammansättningen av dessa två ord, alltså kontraproduktiv konsumtion som den medvetna konsumtion som leder till minskad helhetskonsumtion.

Köpstoppskassa för kontraproduktiv konsumtion
Under mitt köpstoppsår har jag öppnat en egen liten sparbank som består av en plastficka i min köpstoppspärm. Där samlar jag oväntade inkomster. Det kan vara egna eller andras flaskor eller tomburkar som pantas, pengar jag hittar på marken, försäljning av utsorterade saker som t.ex. CD-skivor och finare porslin, betalningar för böcker eller kursavgifter som erläggs kontant till mig m.m. En annan metod för att få in pengar kan vara att varje dag spara 5-10 kronor i en burk och på så sätt få ihop 1500-3500 kronor på ett år. Detta kan kombineras med att man istället för att köpa det där onödiga och onyttiga som man kanske ändå egentligen vill sluta med, så lägger man motsvarande summa i kassan. Snacka om en ”win-to-win-to-win-situation”.

Den rejäla handkvarnen Alkoholjäsning: cider, körsbärsvin och mörkt öl

Pengarna har jag använt för inköp av saker som på sikt minskar min konsumtion av varor och tjänster. Under 2009 har jag fått in nästan 3000 kronor på köpstoppsbanken. För dem har jag köpt en handdriven malkvarn (700 kronor) som med viss möda kan mala mjöl, men som jag huvudsakligen använder till att förvandla torkade bär, svampar, kryddor och olika växtdelar till pulver av varierande finhetsgrad. Till mina egentillverkade luftsolfångare har jag köpt en 6 W sollcellspanel (400 kronor). Panelen ger ström till en återbrukad 12 V datorfläkt som i sin kommer att blåsa in varm luft och ventilera i mitt fritidshus. Jag har också köpt diverse utrustning (300 kronor) för att kunna göra mitt eget vin och i år blev det 19 liter körsbärsvin eftersom körsbärsträden vid mitt fritidshus var mycket rikgivande, samt en ölsats (109 kronor) för att börja lära mig att brygga mitt eget öl. Jag har också köpt ännu en solcellspanel på 30W samt en regulator (1435 kronor) som ett led i en påbörjad praktisk kunskapsprocess med syftet att installera ett komplett 12 Voltssystem vid mitt fritidshus.

Du kan återerövra makten över ditt eget liv!

Jan Gustafson-Berge

Annonser