Så har jag då samlat de förpackningar som uppstått i mitt hem (ett hushåll på två vuxna) under november månad. Syftet har varit att upptäcka vilken typ av konsumtion som skapar avfall i form av en förpackning och utifrån en analys komma fram till bättre alternativ. Resonemangen som jag för nedan är inte på något sätt uttömmande, utan baseras på just det avfall som uppstått under en månad hos mig. En annan månad hade gett ett annorlunda utfall med andra resonemang, så egentligen skulle ett sådant här projekt sträcka sig över ett helt år. Men ett sådant här samlande har ett stort pedagogiskt värde som ger upphov till många funderingar och riktlinjer för personlig konsumtionsförändring. Pröva du också!

Nu har jag ju dessutom köpstopp så det har inte blivit så mycket förpackningar på grund av konsumtion av saker. De flesta förpackningarna kommer istället från konsumtion av mat och dryck. Jag kan alltså inte visa upp något exempel på de många värstingar som finns, men det är ju bara för dig att besöka närmaste butik. Titta t.ex. på avdelningarna för leksaker, parfym och kakor. Men även den vardagliga konsumtionen av ”vanliga” produkter orsakar ett stort avfallsberg, först genom själva sin produktion, sedan sin förpackning och till slut när produkten kasseras.

För mig är frågor kring miljö, energi, resurser m.m. sammankopplade till en helhetssyn. Jag är därför skeptisk till mycket av det som går under begreppet grön konsumtion, där budskapet ibland är att det går att fortsätta att konsumera som vanligt bara det är ”grönt”. Jag tycker också att minimal  och bra förpackning borde vara givet för ekologiska produkter, men så är det tyvärr inte. Ekologisk frukt i ”min” livsmedelsbutik är oftast överförpackad i små enheter, medan det giftodlade går att köpa i lösvikt. Flaskan från Renée Voltaire får stå som ett exempel på en korkad skitförpackning inom det ekologiska. Företaget har nischat sig som ett lite exklusivare varumärke inom den ekologiska sektorn. Denna fina flaska väger 280 gram, den har en plastkork och tre etiketter av papper med lim. I denna flaska har de stoppat ner 100 gram ”fröblandning med smak av äpple”, bestående av pumpafrön, solrosfrön, torkade äpplen och havssalt. Kilopriset för dessa enkla råvaror blir gigantiskt och förpackningen så FEL som det bara kan bli! (Jag fick den som 50-årspresent tillsammans med andra lite lyxigare matsaker i en korg).

Fulförpackning från Renée Voltaire! Bort med plastfönster på kuvert

Förpackningar från inköpta föremål

Inköp av föremål
Det uppstod en del avfall som ett resultat av föremålskonsumtion. En beredskapskamin för vedeldning var inslagen i mjuk plast och som skydd mot repor från en annan kamin som stått ovanpå i affären fanns det fyra bitar masonit. Beställning av DVD-film och några gratisskrifter om hushållsberedskap gav upphov till kartonger, varav den ena onödigt var omslagen med fyra plastremsor. Diverse post i kuvert, varav hälften var oönskad sådan, blev till ett svårt avfall då kuvert inte får slängas bland papper i källsorteringen. Orsaken är att det finns klister på en del kuvert som geggar igen maskiner i pappersfabriken. Varför då inte helt enkelt förbjuda kuverttillverkarna att använda sådant klister!? Jag river bort de dumma plastfönstren på kuverten och lägger dem i källsorteringen ändå. Tandtråd är överförpackad, där även refill-tråden är instängd i kartong och plast. Många sådana här små saker skulle kunna ligga lösa i större kartonger. Schampoflaskor och många andra hygienprodukter har ofta en plastförpackning, i bästa fall av återvunnen plast. Den värsta avfallsprodukten i denna avdelning, förutom plasten, är det som blir över efter färgpatronen till datorskrivaren. Det är först kartong, sedan plast och till slut behållaren i sig som innehåller elektronik. Behållaren lämnar jag i den butik där en ny patron köps och förhoppningsvis går den till återvinning och bra avfallshantering.

Nya och återbrukade glasförpackningar

Glas
Glas är både en bra och dålig förpackning. Den har bra egenskaper, går att rengöra och återanvända många gånger. Materialet försämras inte heller vid återvinning. Det dåliga är att delar av råvarorna för glasets tillverkning är icke förnyelsebara. Tyvärr har utvecklingen gått från retursystem till engångsbruk. Inga sprit- och vinflaskor kan längre pantas och bland öl och läsk finns bara ett fåtal glasflaskor kvar som går att panta. Enligt min mening skulle sortimentet bland flaskor och burkar standardiseras mera och retursystem införas på alla glasförpackningar. I väntan på detta kan man ju själv återbruka och återcirkulera glasförpackningar i sitt eget hushåll. Den som själva konserverar livsmedel, gör egen saft, jäser eget vin och brygger öl har ett stort behov av burkar och flaskor. Den egna produktionen minskar dessutom inköpen av nya förpackningar. Den här månadens nyinköp bestod av en ättiksflaska och två ölflaskor, varav den ena är en returflaska. Resten är återbrukade förpackningar som innehållit eget körsbärsvin, sylt och ättiksinläggningar.

Konservburkar och värstingarnaAlkoholjäsning: cider, körsbärsvin och mörkt öl

Metall
Just den hä
r perioden av året köper vi inte så mycket konserver eftersom vi har mycket av egen produktionen i förråden. Tillverkningen av en egen tomat- och chilisås har t.ex. minskat inköpen av krossad tomat på burk. På bilden syns också min värstingförpackning som är ölburken av aluminium. Jag dricker gärna en öl om dagen och helst ska den vara KRAV-märkt. Den enda KRAV-öl som finns i butiken där jag handlar är ”green”, en lageröl från Krönleins bryggeri i Halmstad. Aluminiumburken har sina fördelar då den är lätt, oöm och volymeffektiv. Det finns också ett väl utvecklat retursystem. Nackdelen är den onda resurs- och energiåtgången vid tillverkningen av burkarna. Denna åtgång minskas visserligen betydligt vid återvinning, men jag tycker ändå inte om det. Min uppgift framöver blir att efterfråga en KRAV-öl på returflaska. Jag har också tagit det första steget att börja brygga mitt eget öl. Nybörjare som jag är har jag startat med en ölsats, men planerar att efterhand göra mer och mer i processen själv.

Förpackningar av kartong

Kartong
Pappersbaserade förpackningar är relativt bra eftersom de har sitt ursprung i en förnyelsebar råvara. Pappersfibrerna kan också återanvändas ett antal gånger. Däremot är inte själva tillverkningsprocessen av kartong och papper särskilt miljövänlig. En annan miljöskadlig komponent är påtryckt färg och text på förpackningarna, samt plast- och metallfoliering av vissa förpackningar. Ett sätt att minska andelen förpackningar är att handla i lösvikt med enklare eller medhavd förpackning och köpa större förpackningar (mer innehåll per förpackningsvolym).

Papper med och utan plast och folie

Papper
För dessa förpackningar gäller samma som för kartong. Onödiga detaljer kan vara små fönster av plast (det finns cellulosabaserade alternativ) på påse eller kartong eller foliering med metall eller plast. För att minska behovet av köpta papperspåsar återanvänder jag alla påsar tills de går sönder eller blivit nedsmutsade. Genom att sy upp tygkassar, och också integrerat i minnet att de ska med till affären, har vi minskat inköpet av cirka 50-100 papperskassar per år.

Den hårda plasten

Hårdplast
Plast är inte bra men ack så svårt att undvika. Råvaran är olja som är en fossil lagerresurs. Vid tillverkningen används för olika plastsorter en mängd olika farliga ämnen som är skadliga för natur och människa. Om själva plasten hamnar i naturen bryts den sönder rent mekaniskt och små plastpartiklar finns nu spridda över hela jorden och orsakar problem för framförallt vattenlevande organismer.

Våra hårda plastförpackningar har innehållit kött, glass och olika andra mejerivaror. Ett tag fanns det papperstråg till köttvaror men de har försvunnit av för mig okänd anledning. Glass går att ha i en förpackning av kartong. Smör av typen Bregott skulle gå att göra själv genom att blanda smör med en växtolja. Jag köper inte längre glass mer än några gånger på ett år, så glasslådorna på bilden är gamla lådor som används till förvaring och infrysning av andra livsmedel. Kött kan köpas i större partier från olika gårdar och jägare.

Peak oil - ett litet berg av omvandlad olja

Mjukplast
Den största mängden förpackningar under månaden bestod av mjukplast. Det är en bekväm förpackning med flera positiva förpackningsegenskaper, men som beskrivits ovan har den stora nackdelar sett ur andra synvinklar. Många av plastpåsarna skulle kunna tas bort genom lösviktssystem med papperspåsar, eller genom att plastförpackningen ersattes med papperspåse eller kartong. För att slippa att köpa nya påsar återanvänder jag de flesta plastpåsar så länge det går. Genom att konsekvent och vänligt tacka nej till extrapåsen som de flesta expediter så gärna stoppar ner inköpta saker i undviks också många påsar.

Textilt förpackningsmaterial

Textila fibrer
Textila förpackningsmaterial är inte så vanliga längre. Under månaden blev det bara två bomullssnören som används för att sy ihop potatispåsar och ett nät som sitter runt en köttstek. Snörena hamnade i komposten och det enda som jag under månaden slängde till sopförbränning var nätet. Alla andra förpackningar var möjliga att återbruka eller källsortera.

Generella metoder
för att undvika att förpackningar omvandlas till avfall

Återvinning är så klart bättre än att elda eller deponera avfall. Dels kan ytterst miljö- och hälsofarliga ämnen hindras från att sprida sig i fel miljöer, dels kan energi och resurser förbrukas/omvandlas i mindre omfattning. Men återvinning är inte liktydigt med kretslopp, utan bara en liten loop på ett för övrigt linjärt förlopp där råvaror tas fram i ena änden för att sedan förstöras och spridas ut på fel platser i ekosystemen.

Minska konsumtionen av nyinköpta produkter
Öka din självförsörjning genom t.ex. odling och hantverk
Skapa egna mikrolokala kretslopp baserade på förnyelsebara resurser
Köp råvaror istället för färdiga produkter
Köp direkt av producent
Handla i lösvikt och i stora partier för lagerhållning
Välj bort och tacka nej till överförpackade varor

Jan Gustafson-Berge

Annonser